Oves Blogg

IFK Askersunds fotbollslag föll i toppmötet mot
Delta Örebro med 4-3, efter haft ledningen med 3-1 en bra bit in på andra
halvlek. Det var en match som verkligen
svängde. IFK borde haft ledningen med ett par mål redan efter den första
kvarten, men kylan framför mål saknades. Istället tog Delta ledningen med 1-0,
men innan halvleken var slut kvitterade Philip Larsson, på en hårt skruvad
hörna. Då spelade IFK med tio man sedan
Henrik Göthe , blivit frilägesutvisad.

Johan Hailee dundrade in en frispark som gav IFK
ledningen med 2-1. IFK ökade till 3-1
genom Alexander Viman sedan Delta trasslat till det framför egna målet. Då
trodde nog alla på Solberga den här eftermiddagen att saken var klar, men
gästerna ville annat och det trots att man missade en straff. IFK-försvaret
hade svårt att hålla undan för anstormningen. Det blev ofta trassligt och
rörigt. Särskilt svårt har IFK på hörnor och inlägg. Reducering, kvittering,
och vinstmålet kom i slutet av halvleken.
När det var fem minuter kvar åkte IFK på sin andra utvisning. Johan
Hailee fick lämna planen efter två gula kort.

Priset till bäste gick helt rättvist till Philip
Larsson. Synd bara att han fick gå ner och ta mittbacksplatsen när Göthe blev
utvisad. Han hade behövts på mittfältet.
IFK –ledningen hade förmodligen inget annat val.

Ännu är det inte kört för IFK. Det återstår tre
matcher, två hemma och en borta.

IFK Askersunds fotbollslag spelar en mycket viktigt
match på lördag (13 sep) hemma på Solberga mot Delta Örebro. Gästerna ligger en
poäng före i IFK. Sedan följer matcher mot Hidingsta hemma, Östansjö borta och
Frövi hemma. Serieledande Hoif blir nog svåra att nå, men kampen mellan lagen
under i tabellen är en öppen fråga. Lördagens match börjar kl 15.

När jag ändå är inne på Solberga och fotboll, kan
jag inte låta bli att tycka det lite märkligt att grusplanen intill omklädningsrummen
inte används bättre. Den ligger öde i stort hela sommaren, med undantag för
några få arrangemang.

Det finns förslag från de som jobbar med
anläggningen att omvandla grusplanen till en konstgräsplan. En plan som alla
fotbollsföreningar i Sydnärke kan ha nytta av när gräsplanerna inte är
spelbara. I dag har klubbarna problem med träningsplaner, nu när
ungdomsverksamheten växer ut hela tiden. Löparbanorna för friidrotten skulle
naturligtvis vara kvar. När det gäller
isbanan så finns det utrymme vid den gamla rinken om man också använder
tennisbanan som då skulle flyttas till en annan plats vid Solbergaanläggningen.
Allt enligt de som arbetar med anläggningen varje dag.

2014-09-11

Pressmeddelande

Gym blir nytt boende för
ensamkommande barn

AskersundsBostäder
AB har förvärvat den fastighet på Torebergsvägen i Askersund, som
AskersundsHälsan och Vätter Rehab Gym fram till i juli i år drivit verksamhet
i.

Detta för att bygga
om den till boende för ensamkommande barn.

Askersunds kommun har från den 1
augusti utökat avtalet med Migrationsverket om mottagning av 20 ensamkommande
barn i stället för 12. Kommunen tar emot både flickor och pojkar i åldrar från
14 till 17 år. Redan med den verksamhet som bedrivs idag är de nuvarande

lokalerna på Vältervägen mindre
lämpliga för ändamålet. Dessa kan med fördel byggas om till vanliga lägenheter
i markplan, vilket det finns stor efterfrågan på i Askersund. I den nya
fastigheten kan ett mycket bra boende skapas, med god närhet till både centrum
och

idrottsplats. Under den närmaste
tiden kommer projekteringen av ombyggnationen att fortsätta och om inget
oförutsett inträffar startar arbetet i höst.

Möjlighet finns att söka
statsbidrag för delar av investeringarna och kommunen får även statligt stöd
för den verksamhet som drivs för de ensamkommande barnen. Kommunens budget
belastas alltså inte av verksamheten. Fastighetens läge i direkt anslutning
till vår

förskola och med närhet till vårdcentralen
gör att kommunen även har ett långsiktigt intresse av att äga den för vidare
utveckling av staden.

Kommunstyrelsens ordförande Per
Eriksson (S):

– Vi skall
självklart ta emot dessa barn och ge dem en fin nystart efter allt de har
utstått.

Det känns bra
att vi utökar avtalet med Migrationsverket och tar emot fler barn än idag.

Fastigheten på
Torebergsvägen ger oss en god möjlighet att skapa ett bra boende som

fungerar för
både barn och personal.

Lite historia om
byggnaden.

Fastigheterna
som nu Askersundsbostäder får ta hand om vid Torebergsvägen var på 60-talet en
ganska stor arbetsplats för både män och
kvinnor. Elektrolux hade en del av sin montering i lokalen som nu ska användas
som lägenheter. Det handlade bland annat om tillverkning av termostater. Gamla repslagarlokalen finns kvar men är ombyggd invändigt. 1960 var det aktuellt
med nyanställningar vid ”lux”. Man skulle gå från 20 till 40 anställda.
Orderboken var fulltecknad Sex år senare lades verksamheten ner. Då hade
verksamheten funnits i 15 år.

1960

1966

April 1966 sista dagen på jobbet

Kommunen tog
över lokalerna till att börja med. Friskvården fanns där och på övervåningen
brottarna. Sedan många år tillbaka har byggnaderna varit privatägda . Leif
Linus och jag har plockat ihop lite
bilder från den tiden. Även lite från
tiden då repslageriet blomstrade.

Ove Danielsson

Ingen har väl kunnat undgå att
det är val på söndag . Debatterna avlöser varandra i TV, radio, tidningar och
lokalt. Tror aldrig att jag lyssnat på så många debatter som jag gjort inför
det här valet. Om jag blivit klokare? Jag vet uppriktigt sagt inte. Utgången av
riksdagsvalet verkar vara mycket osäkert. Intressant för askersundarna är naturligtvis vilka som ska styra den egna kommunen i fortsättningen. Där är läget mycket
oklart. I dag regerar som bekant
socialdemokraterna ihop med miljöpartiet och vänsterpartiet. Frågan är nu hur
det blir i fortsättningen, nu när de borgerliga har bildat en allians precis
som på riksplanet.

Torget Askersund 11 september

I dag sker de flesta politiska
uppgörelser bakom stängda dörrar. Det kan handla om ordförandeposter och kommunalrådsposter . Ibland handlar det
säkert också om det fula ordet utpressning för att få
ut så mycket som möjligt av det egna partiernas program. Sådan är politiken. Väljarna
har inte något inflytande i sådana förhandlingar. Det är bara att acceptera och
komma ihåg det till nästa val. Många
gånger handlar det också om eftertraktade jobb. Allt kan förstås inte
skötas ideellt som förr, så det är väl
inte mycket att säga om. Minns som journalist när oppositionsrådsposten skulle
införas. Det lilla udda partiet i fullmäktige menade att det var helt onödigt.
Argumentet var att det inte behövdes någon ”motvalls kärring” i
Askersundspolitiken. Oppositionen skötte de på egen hand helt ideellt. Alla
andra var ju så rörande eniga. Så gick debatten på den tiden. Som politiker
måste man förstås stå för beslut som tagits av ett stort enigt fullmäktige. Och
så är det med de flesta beslut i Askersund, som Edö-satsningen, KKC,
Lerbäckshemmet, för att nämna något. När det gäller Edö fanns några få som sa nej. Sedan om det är fel
eller rätt är en annan sak. Det duger inte att duka när det börjar blåsa snåla
vindar. Då blir det svårt att lita på beslutsfattare. Jag som väljare blir osäkra på vad som gäller.

När det gäller
förtidsröstningen så har den ökat i Askersunds kommun, till skillnad från riket
i stort. Något för en utredare att ta tag i som det brukar heta. Själv väljer
jag att gå till vallokalen och avlägga mina röst. Förr fanns det partifolk
utanför vallokalerna som delade ut röstsedlar. Är osäker på hur det är nu.
Kanske orken tagit slut efter den hårda valkampanjen och de många debatterna.

Har alltid varit road av
valaffischer och reklam inför valen. Och
av politik. Förmodligen är det en gammal yrkesskada efter 30 år som journalist.
Allt var inte bättre förr, men klart är att affischerna var färgstarkare
då. Men på den tiden var också den politiska
kampen hårdare. Det gällde att ta till storsläggan i budskapen. Nästan varje dag dimper det ner reklam i
brevlådan från partierna. Ofta är det medlemmar som går runt och delar
ut reklamen. En del har också knackat på och berättat om hur förträfflig deras politik är. Och jag
läser noga och begrundar handlingsprogrammen. Ofta handlar det om att man ska
arbeta för det och det i sådana program. Men allt beror på hur ekonomin
utvecklas. Det behövs drygt 100 röster för att få det första mandatet till
fullmäktige. Sedan förändras röstfördelningen till fortsatta mandat, men det är
inget jag tänker ge mej in på här. Bloggar ska inte vara allt för långa.

Partiernas reklam har
förändrats radikalt genom åren. I dag är det nästan bara personbilder på
affischerna. Undrar om inte affischerna var intressantare förr?Sedan några val tillbaka finns det också valstugor på torget i
Askersund som samlar en del besökare. Så var det aldrig förr. Dörrknackning
är också något som kommit till. Brukar
gå förbi där och ibland stanna till och lyssna på argumenten. Ofta bjuds det på
kaffe och bullar. Bara det. Många av de som brukar sitta och diskutera på
parkbänkarna passar naturligtvis på att fika lite. Bäst att passa på, snart är
valstugorna borta.

Affisch från 1948

Ett parti skriver att det
behövs ett ”Nytt styre i Askersund” i sin reklam, eftersom allt har gått bakåt
under de senaste fyra åren. Och
motståndarna hävdar med samma självklarhet att Askersund blir ”möjligheternas
kommun”, med fortsatt styre.

En affisch från 30-talet

Verkstadsjobbarna i sällskap med Kennedy på sportbaren.

Leif Linus
filmvisningar om kvarteret Verkstaden i Askersund på sportbaren startade på
tisdagseftermiddagen. Linus kommer att köra sex
visningar om byggnadernas historia där sportbaren O`Learys finns i dag.
Det blir sex olika filmer.

Anders Foglander är lokalhistoriskt intresserad.Och så är han duktig på att ta bilder.

Vid den
första föreställningen var det ganska tunnsått med publik, men det kanske
kommer flera framöver. Filmerna visar en intressant historia som sträcker sig
fram till dagens satsning i området.

Röken från kolmilor och lukten av kolbullar sprider
sig i skogarna vid den här tiden. Många entusiaster sysslar med kolning. På
många ställen har det blivit en trevlig tradition, som lockar många besökare.
Kolmilorna var viktiga förr. Det tillhörde skogsbruket och gav inkomster. I dag
handlar det mera om att få fram kol till grillning.

Kolmilor måste passas hela tiden. Risken är annars
stor att allt brinner upp. Vid varje mila finns också en liten kolarkoja, med
plats för två personer. Eftersom milorna måste vaktas dygnet runt så det går åt lite folk som sköter det hela. Inte så konstigt
att en av våra stora diktare, Dan Andersson, fick ihop en dikt-och
novellsamling med namnet ”Kolvaktarns visor” när han vaktade. Den kom ut 1915. En av våra mest älskade visor
”Jag väntar vid min mila” fanns med i samlingen.

”Jag väntar vid min stockeld, medan timmarna skrida

Medan stjärnorna vandrar och nätterna går

Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida

Den vackraste, den käraste, med ögon blå”, skrev Dan
Andersson.
Vackrare än så kan det inte bli

Karl-Oskar Karlsson, en av kolarna vid Lilla Kampetorp

Lasse Lejon i kolarkojan
Matglada besökare

Kolbullar är en populär kost vid milorna. Och det är gott.

Det är kokkaffe som gäller vid en kolmila

Själv har jag besökt Norra Aspamarkens mila vid
Lilla Kampetorp, som bär namnet Ann-Britt. Hon som bär namnet på riktig känner
jag. En trevlig dam som säljer fina ägg inte långt från milan. Maken Tommy är i
högsta grad aktiv vid milan. Det blev rolig upplevelse med goda kolbullar och
trevliga människor. Och vem vet, det kanske kommer en kvinna från färdvägar
vida till milan innan kolningen är färdig för den här gången. Om inte annat för att det finns goda kolbullar med fläsk.

Förre rektorn vid Sjöängsskolan i Askersund, Bert
Stålhammar, kommer till IOGT-lokalen för att berätta om sina år på skolan.
Föreläsningen sker den 18 september.

Bild från Stålhammars Facebooksida

Ämnet är högaktuell just nu när en ny skolan ska byggas. Under Stålhammars
tid blev Sjöängsskolan mycket omskriven i den svenska pressen. Rektorn, och
senare professorn, kom med massor nya idéer och de som ville göra
studiebesök stod i kö.

Säkert blir
det en mycket intressant föreläsning. Stålhammar
kan nog räkna med ett många gamla elever dyker upp liksom lärare från den tiden. Många i dagens skola kan säkert också ha nytta av
Stålhammars ord. Han har alltid haft ett modernt tänkande när det gäller skola
och undervisning.

När Stålhammar var i Askersund var han också
politiskt aktiv i folkpartiet. Han satt i fullmäktige under den mest bråkiga perioden i kommunens historia. Kanske han har något att säga om det också.

Vill också nämna en kommande klädinsamling i
Askersund den 20 september, när jag ändå är inne på arrangemang.

Just nu finns en utställning om IFK Askersund på
biblioteket. Föreningen firar i år sitt 110-årsjubileum. Men IFK har inte
alltid varit ensam fotbolls-och bandyförening i stan. I början av 30-talet och
några år framåt fanns också Askersunds IS. Det var bråkigt och konkurrens
mellan de båda klubbarna var stenhård.

AIS bildades av ett gäng ungdomar som inte fick
gehör för sina idéer av som de tyckte, en ”fisförnäm” IFK –styrelse. På de
tiden var det många av samhällets höjdare som satt i styrelsen. Men det var
inte lätt att bilda en ny förening. Ungdomarna i AIS kände sig motarbetade från
alla möjliga håll.

Den nya föreningen försökte hyra gamla IP för sina
matcher men fick nej. IFK ledningen tyckte att det räckte med en förening i stan.
Och så blev det också efter några år. Det gick också politik i det hela.
Arbetarekommunen ville hyra gamla IP för en höstfest 1931. Kravet från IFK var
då att man fick hyra under förutsättning att Askersunds IS inte blev engagerade
för någon fotbollsmatch.

Den nybildade klubben utmanade etablerade IFK till
en fotbollsmatch. IFK tackade ja och matchen spelades den 1 november 1931. Det
är inte ofta det spelas matcher vid den
tiden på året i Askersund. Intresset var mycket stort. Drygt 100 personer kom
för att se drabbning. AIS var dock helt chanslösa. Det blev förlust med 6-0.
IFK deltog i seriespel och hade ett bra lag vid den tiden, medan AIS var ett
hopplock. AIS hade dock några spelare som var i klass med sina motståndare, som
Nisse Lundstedt, Olle Wallin, Sten Wallin, Sixten Gevert och Åke Sjödin.

IFK hade Johannes Kjerrström i mål och ett antal
spelare från Hammar och Bastedalen. Klippan i försvaret var Bertil Nordlund. I
referatet efter matchen, som skrevs av IFK:s målvakt Johannes Kjerrström under
signatur, så var uppmaningen att klubbarna skulle gräva ner stridsyxan och
samarbeta. Naturligtvis öste han också beröm över sitt eget lag. Debatten i
tidningarna mellan de båda klubbarna fortsatte. Lite senare mötte IFK Vadstena i en match. Under den matchen
skulle AIS-anhängare som det stod i tidningen, ”på ett olämpligt
sätt hejat när IFK-arna missade”.

Askersunds IS blev inte så gammal som klubben. Det
fanns inte underlag för två klubbar med samma sporter i lilla Askersund. I dag
är problemet detsamma, men då gäller det hela kommunen. AIS hade ett
klubbmärke, som inte är lätt att få tag på. Är det någon som har ett sådant så
hör av er. Jag fick en bild på märket från en askersundare i förskingringen. Men ett riktigt märke vore roligare att lägga
till samlingen. Mannen jag fick bilden av bor i Stockholm och pappan hade spelat för
AIS. Ett fint och enkelt märke.

IFK 1931

Lägger med några bilder på de aktuella lagen vid den tiden. Lite
noterbart är att Nisse Lundstedt finns med på båda bilderna. Det hänger ihop
med IFK-bilden var plåtad på sommaren. I november var snabbe och bollsäkre
Nisse med i AIS. Nisse var en av Askersunds bättre spelare vid den tiden. På
äldre dagar blev tyvärr livet svårare för ”Skomakar-Nisse”. Och det av olika
anledningar.

I dag är IFK ensamma i staden med fotboll. Bandyn
finns inte på programmet längre. Föreningens ungdomsverksamhet är imponerande
med alla dessa lag. Det har också gått hyfsat bra för A-laget de senaste åren.
Det som saknas nu är väl konstgräsplan och några omklädningsrum vid
fotbollsplanen. Askersund är unik med att inte ha omklädningsrum vid planen.
När det gäller konstgräsplan finns det med i politiks program inför valet. Det
står inte att det ska bli en plan, men man ska jobba för det. Så är det ofta
med politiska vallöften, men den här gången kanske man gör verklighet av det
hela. Det skulle gynna fotbollen i hela Sydnärke.