Blog Image

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

När Askersund hade tullar

Uncategorised Posted on lör, januari 18, 2020 11:00:41

Tullavgifter blir allt vanligare. Biltullar i Stockholm och avgift för att åka över nya bron i Motala. Bara för att nämna något.Tullavgifter är en återgång till gamla tider. I Askersund fanns förr tre tullstugor. En vid Sundsbron, en vid Norrtull och en vid Östertull. Det senare huset finns bevarat i Askersunds hembygdsgård. Stugan kom dit på 30-talet. Den stod öster om Tullplan innan den fraktades upp till hembygdsgården.

Östra tullstugan i sitt ursprungsläge i närheten av Tullplan. I bakgrunden Klippan. Från Leif Linus arkiv.

Reportage från Askersunds-Tidning 1925

Askersund hade fått rättigheter att få ta upp tullavgifter av folk som kom från
landet in till stan för att sälja livsmedel. Vid varje tullstuga fanns en bom
mitt över gatan. Ingen släpptes in till stan förrän tullavgiften var erlagd.

Tullavgiften växlade i storlek beroende på vilka varor som skulle försäljas i stan. Tullstugorna tillhörde staden. Den som skötte det hela fick bo hyresfritt i stugan och fick dessutom en liten avlöning som ”tullnär”.

Farsan Sven tillverkade en gång i tiden modeller av tullstugan. De finns bevarade i hembygdsföreningens samlingar.

I hembygdsföreningens jubileumsskrift  till medlemmarna finns det mera att läsa om stugan vid Östertull. Kan också nämna att farsan Sven gjorde ett antal miniatyrer av tullstugan som skulle användas till sparbössor att ställa ut i stadens butiker. Pengarna skulle gå till föreningens verksamhet. Stugorna finns bevarade i hembygdsgården, men någon insamling blev det aldrig.

PS! Min blogg byggde på tidningsuppgifter från mitten av 20-talet. Då var man helt övertygade om att östra tullstugan hade
klarat sig undan storbranden 1776. Men man hade fel. I hembygdsföreningens jubileumsskrift kan man läsa att det gjorts en dendrokronologisk datering av stockarna i stugan och den visar träden var fällda vintern 1780-1781, vilken visar sig att stugan är byggd några år senare. Dendrokronologi är en metod att datera träden efter dess
årsringar.



Bygget vid Vårdcentralen i början på året

Uncategorised Posted on mån, januari 13, 2020 19:22:59

Det är full fart på nybygget igen vid Vårdcentralen i Askersund efter helguppehållet.  Just nu pågår  murning vid den  kiosk som ligger vid stora entrén. Vi akustiksten är det som gäller.  Några  håller  också på att färdigställa  gången mellan nya  och gamla  byggnaden.

Kiosken vid stora entrén. Murning med akustiksten.



Min tidningskrönika 12 januari

Uncategorised Posted on sön, januari 12, 2020 09:03:48

Är det många av er som börjat ett nytt liv efter nyår?  Tänkte det. Tänker då mest på träning och motion av olika slag. Och kanske ny mathållning med massor av grönkål och broccoli? Inte för det smakar mycket av det gröna men det ska vara så. Har läst det i en hälsotidning. Förhoppningsvis kommer det att göra nytta på olika sätt. Går ofta förbi träningslokalen vid Strandparken. Där är det alltid full rulle. Folk svettas, sliter och står i.  Och badar bastu. Säkert väldigt trevligt och nyttigt för kropp och själ. Måste erkänna att jag själv inte varit inne i en träningslokal mer än som journalist för att göra reportage. Och då har jag ändå idrottat en del.

Själv kör jag på som vanligt några rundor i veckan runt Gårdsjön. Då passerar jag mitt gamla föräldrahem och det väcker tankar och funderingar, men inte så många direkta minnen. Jag är en katastrof när det gäller barndomsminnen. Vet inte vad det beror på. En del minns ju allt. På rundan finns heller ingen som tycker att jag fått ”åldersnoja”.  Ibland är det någon ko med sina vackra ögon som kollar efter vägen och ibland några hästar. Inbillar mej att de tycker det ser ganska bra ut. Det är nog för mej.

Vid den här tiden på året saknar jag och många med mej bandydusterna på gamla IP, eller Tivedsloppet på skidor som gick över Väderkvarnsbacken. Efter matcherna kunde vi spelare få osåld korv av ”Hälla-Oskar” som skötte kiosken. Men det var stora fläskkorvar som tog knäcken på ”Hälla-Oskar” som försäljare. Istället för den vanliga varmkorven hade han fått en plåtburk med stora fläskkorvar till sin kiosk en kväll när det var fest på gamla IP. ”Ove vad är det här ”, ropade han upprörd på mej. Han visste att jag hade jobbat på Slakteriföreningen. Vi kunde tillsammans konstatera att det var fel korv. Korven skulle aldrig gå att sälja till danslystna personer. Vem ville bjuda sin dam på en stor fläskkorv. Oskar fick slå igen verksamheten för kvällen. Tycker aldrig att han blev sig lik efter den pärsen. Men det är en svunnen tid och mest nostalgi.

Hälla-Oskar var lite allt i allo på gamla IP i Askersund . Han var också korvförsäljare.

Så här års är det annars mycket återblickar i tidningar och övriga media. Gamla nyheter om året som gått. Tycker det blir lite tjatigt. Under helgerna har jag kollat lite på tv. Det var trevligt att se ”Hasse och Tage” igen. Första gången jag såg Hasse i verkligheten var på en Knäppupp-revy i Laxå. Hade sparat ihop några kronor som grabb för att kunna ta bussen till Laxå och köpa en biljett till tältrevyn.  Udda för en ungdom tyckte en del.  Brydde mej inte. Hasse och Martin Ljung körde då det klassiska inslaget i en tågkupé där inte Martin kunde somna.

Slutligen lovade jag i min förra krönika återkomma om nyårslöften. Ska försöka ersätta en del kaffebröd med sådan där små runda kex ni vet. Lagom torra och smaklösa, men det är alltid något att stoppa i munnen.



Askersunds torg ska få ett eget råd

Uncategorised Posted on fre, januari 10, 2020 09:56:43

Askersunds torg ska få ett eget råd under ledning av ordföranden i tekniska nämnden Staffan Korsgren. Torget i Askersund har alltid varit ett kärt diskussionsämne. Nu är det dags igen. Det är dock första gången Askersunds torg får ett eget råd. Rådet ska ta fram förslag på en ny utformning av torget.  Det hela är kostnadsberäknat till 5 miljoner.

Kullerstenstorget. 

Förhoppningsvis kommer också den ”vanlige” askersundaren  få säga sitt med ett antal offentliga möten. Inte bara politiker, tjänstemän och intresseorganisationer som annars brukar vara vanligt i sådana här sammanhang.

För några år rustades torget upp ordentligt. Kommunen gjorde med hjälp av statliga pengar en handikappanpassning. Inte så mycket på själva torget, men runt omkring. Från början var det meningen att det var själva kullerstenstorget som skulle rustas. Det fanns pengar avsatta till det. Sedan kom staten in i bilden. Tyvärr blev det då inga pengar över till kullerstenstorget, när det andra delarna runt torget hade fått en ansiktslyftning. Lite av kullerstensbeläggningen fixade man till med plattgångar, men inte allt. Under de här åren var det också lite svängdörrar vad gällde chefsbefattningen på tekniska. Och det gjorde inte saken bättre.

Gångarna ska vara fria men det är  inte alltid så. Men för att det ska fungera måste  det  också finnas en  klara rutmarkeringar  för parkeringarna har parkeringsvakten upplyst.

Det har funnits nästa lika många förslag på hur torget ska se ut som innevånare i Askersund. På 40-talet fanns det förslag om att plantera ett träd på mitt på torget med lite bänkar omkring. En del har till och med föreslagit asfaltering, men det måste ha varit mera på skämt, eller efter glad kväll på krogen. Centrala Askersund är av riksintresse och då får det inte hända något som förstör stadsbilden.

Men det är inte första gången det varit bråk om torget. Inför Askersunds 300-jubileum 1943 uppstod en het politisk strid om en gammal fin torglampa. I folkmunnen var den döpt till ”metkroken”. Lampan hade stått på torget sedan staden fick elljus. Eftersom det skulle bli jubileumsfest på torget skulle lampan bort ansåg hälften av de aktiva politikerna, medan andra hälften ville ha lampan kvar. Beslutet blev att den skulle bort och placeras i stadsparken. Men när ”metkroken” skulle plockas bort gick allt snett. Stolpen slog i marken och gick i tusen bitar! Den var tillverkad av gjutjärn. Stadens förste pressfotograf Magnus Bromander följde händelserna med sin kamera. Förutom att plåta fick han också lyssna till alla bortförklaringar varför ”metkroken” slog i marken. Det var ingen som ville ta på sig skulden. Och Askersunds stad-som det hette då- blev en lampa fattigare.

I perioder har det funnits delade meningar om torghandeln. En del ville ha bort den helt för att ge plats för bilar. Som tur var blev det inte så. Ett torg utan handel vore allt bra futtigt. Nu är torghandeln begränsad till ett hörn av torget. I början av 80-talet drev sosseföreningen i Askersund kravet om ett bilfritt torg.  Kristdemokraternas ungdomsförbund hakade på direkt.  Förslaget ledde till heta diskussioner. Förslagsställarna möttes med ord som ”befängt” och ”idiotiskt”. Det blev heller aldrig något bilfritt torg.

Vi får nu se  vad det  nya torgrådet kommer  fram till. Det ska bli spännande. Redan nu är diskussionen igång  om det är vettigt att satsa stora pengar på ett torg istället  för skola  och äldreomsorg. Något  för politikerna att bita i men de verkar vara eniga.



Systembolaget i Askersund hamnade aldrig på vykort

Uncategorised Posted on mån, januari 06, 2020 09:18:56

I mitten 70-talet var det ett företag på Västkusten som tog ett nytt grepp vad gäller lansering av företag och turism när det gällde vykort. Företagets vykort bestod av motiv och adresser till Systembolagen. Allt inramades av texten” Beskrivning av turistmål ovärderligt för varje turist”. Systembolaget var dock inte alls med på noterna och försökte att stoppa det hela också. Man tyckte det var ett dåligt sätt att glamorisera alkoholen, trots att det gällde deras egna butiker.

Systembolaget i Askersund fanns tidigare i en lokal vid Sundsbrogatan. I direkt anslutning till hotellet.

Systembolaget 5  januari 2020

1975 hade entrén till Systembolaget snyggas upp lite, liksom huset.

Intresset för att samla vykort är mycket stort. Ofta vid antikauktioner och samlarmarknader finns ett stort utbud av vykort, för att inte tala om utbudet på Internet.

Det finns också många gamla fina bilder. En del har jag själv använt i mina bloggar. Med några få undantag saknas det människor på korten. En bild från Hospitalsgatan i Askersund står en grabb mitt i gatan, Kalle Tingö. Han bodde där och ville gärna vara med på bilden berättade han för mej. Han hade skrapat ett  knä och var ledsen när fotografen frågade  om han ville vara med  på bilden. Och det ville han .

Hospitalsgatan på 40-talet.

I Bohuslän hade det redan börjat säljas vykort med Systembolag i blickfånget. Och det var meningen att vykorten skulle distribueras län för län. Måste erkänna att jag inte riktigt vet hur det slutade? Men vad jag vet kom det inte ut något sådant kort i Örebro län och jag har aldrig sett Systembolaget i Askersund på något vykort. Men jag kan ha fel Men jag är heller ingen vykortssamlare. Och 1975 var inte en bild av Systembolagets entré i Askersund något att skryta med. Det hade säkert behövs ett par glas för att tycka den var vacker.

Socialchef Källebring i Askersund blev mycket upprörd när han fick höra att stadens Systembolag skulle hamna på vykort. Osmakligt och känslokallt var hans betyg på vykortssatsningen.

”Turistinformation om Systembolaget på vykort måste vara människor med konstig syn på alkohol. Särskilt om man vet hur sprit förstör många semestrar”, var socialchefens beska besked.

I Bohuslän kom det ut ett vykort med med bilder och adresser till Systembolaget. Det hela betraktades som en liten skojig turistreklam. Systembolaget i stort protesterade dock trots reklamen.

Firman som gav ut vykorten menade att de var avsedda som ett skämt. Och att 99 procent av turisterna ändå frågar efter Systembolaget när de kommer till en ny plats. Hur som helst kom korten i alla fall ut i Bohuslän..

Leif Linus har bidragit med några av bilderna.



Stockholmshuset i Askersund

Uncategorised Posted on mån, december 30, 2019 23:37:41

Förutom den besvärliga kurvan  vid Drottning Kristinas väg i Askersund   -Ströms hörna-ligger ett intressant hus söderut. Huset  ägs  numera  av Askersundsbostäder. Bara det lökformade tornet på huset är lite udda. Lite av charmen med huset förstördes med en tillbyggnad 1988. Tycker jag. I tillbyggnaden finns hyreslägenheter i två våningar. Gamla askersundare döpte fastigheten till ”Stockholmshuset”. Byggmästare Ljungberg byggde villan, som stod färdig 1907. Han sålde i sin tur villan till borgmästaren och kronuppbördsmannen Magnus Blidberg.

December 2019

December 2019

Förste ägaren till Stockholmshuset” borgmästare Magnus Blidberg

Ströms hörna

Bild från Hagabergen

Järnvägsspåret ut mot Haga förbi gamla Folkskolan

Nästa ägare blev en järnhandlare Johansson. Dottern Britta tog sedan över huset tillsammans med maken Harry Hedberg.

I hörnet Trädgårdsgatan-Sundsbrogatan fanns det en butik i många år. Den senaste var Kemtvätten. Butiken förvandlades för många år sedan till lägenhet.

Kemtvättens butik Sundsbrogatan-Trädgårdsgatan. Ingrid Larsson ansvarade för  butiken i många år.

Vännen Leif Linus har hjälpt till  med en del  bilder.



Min tidningskrönika den 28 december

Uncategorised Posted on lör, december 28, 2019 09:18:04

Är nyårslöftena klara och noga dokumenterade? Är hummern fixad till festmiddagen? Ligger champagnen på kylning? I så fall är det bara att koppla av och vänta in nyårsaftonen. Då har ni varit duktiga.  Själv gör jag inget av det som jag nämnt. När det gäller champagnen på kylning handlar det faktiskt om omständigheter som jag inte råder över. Vårt kylskåp är helt enkelt för litet när det gäller flaskor av den storleken. Får väl tala med Anders på bostadsbolaget till nästa års firande. Men först måste jag försöka få en ny diskmaskin. Det är viktigare.

Det där med nyårslöften har jag aldrig ägnat mej åt. Vet inte vad det skulle var. Inte för att jag är perfekt men jag vet inte vad jag skulle ändra på eller lova inför det nya året. Någon utomstående kanske kan komma med något tips. Annars är det bara att inse att man är som man är. Många lovar att sluta röka, men jag röker inte så det kan jag räkna bort direkt. Kommer jag på något annat före nyårsafton lovar jag att meddela det.

Förr ägde det stora nyårsfirandet i Askersund rum på gamla Stadshotellet. Där var det full fart. Huset är rivet men det berodde inte på nyårsfirandet. Huset var gammalt och slitet. Nu går det betydligt lugnare till i servicehuset Linden som ligger på samma plats. Firandet har tagits över av bröderna Jakobsson på andra sidan sundet på deras hotell.

Askersundarna stor samlingspunkt på nyårsaftonskvällen är sedan ett antal år tillbaka hamnområdet. Där händer det saker. Det är bara att knalla ner till gemenskapen i hamnen och mysa.  Under många år fanns det inget offentligt firande för den ”stora massan”. Köpman Stig Åhlin såg till att det blev ändring på det. Klart att han hade lite hjälp i starten, men det behövs alltid någon som är entusiastisk och håller i det hela. Det var Stig. Tyvärr finns han inte livet längre. Som journalist jobbade jag många nyårsaftnar. Den sista jag gjorde för tidningen var det smällkallt ute. Kameran frös, men jag hann ändå få med några bilder som tur var.

Askersunds  hamn nyårsafton 

I min ungdom och för oss som inte hade råd att gå på hotellet var det nyårsfirande i Zinkgruvans folkets hus. Det gick bussar från Askersund upp till berget. Minns att stämningen var mycket god i bussen. Åtminstone när vi åkte dit. Ibland var det bandymatcher på Nyårsdagen. Måste väl erkänna att förberedelserna inför nyårsmatcherna inte alltid var de bästa. Planering av bandymatcher på Nyårsdagens förmiddag var inte den bästa.

Hoppas också att alla haft en bra jul. Själv firade jag hos familjen Persson på Torelundsvägen. Det var trevligt med allt som hör julen till. Jag trängde mej inte bara på om någon tror det. Kvinnan i huset är min dotter.

PS! Normalt brukar krönikorna gå på söndagar, men lördag går  lika bra för mej. Styr inte över när den ska gå.



Prästgården i Askersund byggnadsminne

Uncategorised Posted on tis, december 24, 2019 11:06:14

Örebro län har fått sju nya byggnadsminnen. Prästgården i Askersund vid Storgatan är en av byggnaderna. Det är Länsstyrelsen som utser byggnadsminnen för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Prästgården är den första skyddade i centrala Askersund.  Byggnadsminnen ska inte blandas ihop med de kulturmärkningar som kommunen  gör.

Byggnadsminnet betyder att:

  • Byggnaden får inte rivas eller flyttas
  • Byggnaden får inte till sin exteriör byggas om eller på annat sätt förändras utan Länsstyrelsens tillstånd
  • Området får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt förändras utan Länsstyrelsens tillstånd. Området ska hållas i ett sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas
  • Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens kulturhistoriska värde. . Länsstyrelsen lämnar råd ifråga om underhållet av byggnadsminnet.

Prästgårdarnas betydelse i samhället markeras genom att de ofta är stora, välbyggda och representativa till sin karaktär. Prästgården i Askersund är här ett tydligt exempel. Byggnaden År 1865, började man uppföra den nuvarande prästgården vid den gamla kyrkogårdens nordvästra hörn, mittemot de två kyrkoflyglarna på andra sidan Storgatan. Prästgårdstomten med sin trädgård sträckte sig ursprungligen ända ner till Alsens vatten. Den har sedan minskats för att ge plats åt ny bebyggelse och nya gatusträckningar. Grundmaterialet var en timmerstomme som flyttats till platsen. Den rikt dekorerade fasadpanelen blev klar tre år senare, år 1868. Under 1880-talet gjordes en ombyggnad, då bland annat glasverandan mot gården byggdes. Balkongen på verandan tillkom under 1900-talets början. Hela byggnaden har stomme av timmer, den är byggd i en och en halv våning och har sadeltak, och den står på en kraftig sockel av sten. Fasaderna är klädda med en stående locklistpanel med profilerade locklister. De rikt dekorerade fasaderna bär tydliga drag av senempirens formspråk. De har profilerade hörnpilastrar, och andra profilerade lister och omfattningar. Takfoten markeras genom en mycket framträdande tandsnittslist. Fönsteröverstyckena framträder också med kraftigt profilerade överstycken, konsoler och stuckornamentik. Fönstren på övervåningen artikuleras också genom delvis triangelformade överstycken. Exteriören har en väl bevarad ursprunglig karaktär. Interiören präglas dock av kontinuerliga renoveringar, ett förhållande som är vanligt bland våra prästgårdar.

Askersund fick stadsprivilegier år 1643. En av orsakerna var järnhanteringens betydelse i området, med bland annat ett omfattande spiksmide på landsbygden. Staden fick då den rutnätsformade stadsplan som är karakteristisk för de svenska 1600-tals städerna. Stadsrättigheterna innebar också att Askersund blev eget pastorat med egen kyrkoherde. Den första kyrkan i staden fanns på platsen för den Gamla kyrkogården, och togs i bruk år 1651. Den var förhållandevis liten och byggd i trä. Askersund ödelades av en brand år 1776. Staden byggdes dock snart upp igen, och man följde då mönstret från 1600-talets stadsplan. Bland de första byggnaderna som uppfördes var den nya kyrkan, och de två kyrkoflyglarna. Kyrkan kunde invigas år 1780, de två kyrkoflyglarna stod klara tidigare. Den norra, stod klar 1777, året efter branden, och den södra kunde tas i bruk två år senare, år 1779. De användes som skola och fattighus. Kyrkobyggnaden uppfördes på en av de högsta punkterna i den norra delen av staden. Den byggdes i en nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Adelcrantz var en av 1700-talets ledande profiler inom arkitektur och konst i 1700-talets Sverige, arkitekt till bl.a. Drottningholmsteatern, Kina Slott och Gustav III:s operahus. Kyrkan fick namnet Sofia Magdalena, efter Sveriges dåvarande drottning. Adelcrantz svarade också för ritningarna till kyrkoflyglarna. Vid kyrkan, kyrkoflyglarna och kyrkogården, låg Stora gatan. Här fanns en av de viktigaste infarterna till staden, och därmed också en tullstuga. Öster om kyrkan, i norra Bergen växte en enklare träbebyggelse fram. Senare under 1800-talets inrättades en ny kyrkogård i staden, och den gamla kom gradvis att användas som en park.

Faktauppgifterna och text kommer från Länsstyrelsens hemsida .



Nästa »