Blog Image

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Min tidningskrönika den 17 november

Uncategorised Posted on sön, november 17, 2019 09:47:53

Nu är det dags igen att leta rätt på julstjärnor, adventsstakar och farsan Svens julkyrka. Kanske litet tidigt men det är bäst att vara bra förberedd inför Första Advent. Inte för att vi brukar julsmycka särskilt mycket här hemma vid Stöökagatan, men man vill ju ändå hänga med. Det kan ju komma någon. Någon kanske undrar över det där med farsans julkyrka. Han tillverkade olika prylar allt från kyrkor, påskkärringar till väderkvarnar. Förtjänster var ringa. Att ta betalning var inte hans starka sida.

Jag fick tag på min kyrka för bara några år sedan. Långt efter farsans död. Vi ungar fick inga prylar. Tror inte heller att någon av oss syskon var så intresserade av hemslöjd vid den tiden.  De skulle säljas. För några år sedan när jag gick förbi Röda Korsets lokal vid Sundsbrogatan såg jag till min överraskning en av hans kyrkor i skyltfönstret. Den skulle kosta 100 kronor. De som ansvarade för försäljningen undrade vem som tillverkat kyrkan. Det kunde jag upplysa om. Tänk om farsan hade fått 100 kronor för sina kyrkor när det begav sig. En förmögenhet.

För att fortsätta med den kommande julhelgen ser jag att det ska bli en promenadteater i Askersund med namnet ”En julklapp till tomten”. Faktum är jag en gång ordnade färgstarke diskuskastaren Ricky Bruch som tomte till en personalfest hos ”Soja” Johansson. De anställd fick gissa vilken den hemlige tomten var. Och det blev knepigt. Träffade Ricky vid en föreläsning som Örebro Läns Idrottshistoriska sällskap hade ordnat. För övrigt ett mycket trevligt sällskap. Frågade Ricky om han hade lust att vara tomte och det var inga problem. Han reste upp från Skåne för att vara tomte i Askersund.

Brukar inte skriva om politik så ofta i krönikor. Höll på med det i 30 år som journalist på NA så jag tycker det får räcka, men intresset finns kvar.  Går till Sjöängen och lyssnar fortfarande även om man numera som åhörare bara ser nackarna på politikerna.  Det är nu dags för budgetbeslut och lyssna på hur politikerna tänker fördela våra skattepengar. Vad jag läst kommer bland annat kultur, turist och scenkonst att få bita rejält i det sura äpplet. Lite synd kan jag personligen tycka utan att blanda in partipolitik. Utan bra kultur av olika sorter skulle livet bli andefattigt och tråkig.  Och Askersund har ändå lanserats som en turiststad. Synd om besökarna vid Sjöängen i fortsättningen bara skulle mötas av neddragna nätgaller både vid turistbyrån och serveringen. Ett bygge som kostade 250 miljoner.

En sak som förändrats på senare år är när budgeten ska antas. Tidigare var det så att när det egna förslaget föll så avstod politikerna att rösta på något annat förslag. Undantaget var om man inte hade något eget förslag. Men så verkar det inte vara längre. I år finns det tre budgetförslag. Ska bli spännande att följa det hela och röstningen.



Nybygget vid Vårdcentralen i Askersund senaste veckorna

Uncategorised Posted on mån, november 11, 2019 17:05:12

Nybygget vid Vårdcentralen i Askersund pågår för fullt. Det händer  nya saker  på  bygget hela tiden. Och jag följer det hela med min kamera på uppdrag av Länsgårdar.

Sammankopplingen mellan de  båda byggnaderna är  i full gång. Murning pågår.



Kjell Johanssons unika bildsamling

Uncategorised Posted on lör, november 09, 2019 11:09:13

Promenad i liten stad

Kjell Johansson är utan tvekan Askersunds flitigaste fotograf. Han har dokumenterad Askersunds historia i drygt 60 år. Kjell har plåtat miljöer som är borta och rivna för länge sedan. Han har fotograferat bröllop och tagit personbilder. Under ett antal år var han också en flitig fotograf för olika tidningar. Och han fortsätter att plåta som tur är.

-Köpte min första kamera när jag hade gjort lumpen. Jag var 22 år då. Sedan har jag fortsatt, berättar Kjell när jag träffar honom hemma i lägenheten vid Rådmansplan där han bor med fru Erika.

Kjell och jag har känt varandra länge. Vi har pratat om stadsmiljöer och fotografering när vi träffats. En vänlig och försynt man som inte tränger sig på. Då blir det också ofta bra bilder. Fotografer får inte vara huvudfigurer. Under en blogg har jag haft Kjells bilder. Har också lånat och skannat in bilder till en skiva som Kjell fått.

Sundsbrogatan

Stöökagatan 

Kjells fotosamling är imponerande. Men så har kameran alltid hängt med. Vem har inte mött honom på cykel eller komma promenerande med sin kamera? Han har också varit aktiv i Askersunds fotoklubb och vunnit priser med sina fina svart-vita bilder.

-Jag framkallade och gjorde alltid mina bilder själv i mitt mörkrum. Tänk vilken skillnad det blivit med den digitala utrustningen. Men fortfarande tycker jag att det svart-vita bilderna står i en klass för sig, säger Kjell, och det är väl bara att hålla med när man tittar på hans bilder.

Utbyggnad av rådhuset 

Kjell var en mycket skicklig svarvare i sitt yrkesverksamma liv. Några planer på att lämna svarvarjobbet för att bli fotograf på heltid hade han aldrig haft. Det har varit en hobby, som med facit i hand borde ha resulterat i ett fotojobb. Så bra är Kjells bilder.

Sundsbrogatan 

Hamnområdet

Personligen tycker jag att Kjells bilder borde resultera i en utställning. Några av hans bilder har kommunen köpte in. Men det var för ett antal år sedan. Någon tecknare har också kopierat hans bilder, utan han har fått det minsta tack för det. Men Kjell är en vänlig man som skrattar bort det hela.

Södra infarten

Hagabadet

Hörnet Stöökagatan-Stora Bergsgatan innan rådhuset byggdes ut

Väderkvarnsgatan Arvidssons fisk 

Gamla IP

Bandyträning Alf Andersson, Gunnar Öhlin, Garvis Gustavsson, Karl Erik Hagman och Svante Eriksson 

I bloggen har jag fått låna ett antal bilder av Kjell. Men det är Kjells  bilder så alla tänker  på det. Det handlar upphovsrätten.



Carina på Sundsgården

Uncategorised Posted on mån, november 04, 2019 09:28:12


Min tidningskrönika 3 november

Uncategorised Posted on sön, november 03, 2019 10:29:58

Min frukost är mycket spartansk om någon är intresserad. Den består av yoghurt, en limpsmörgås, ett ägg med sill och kaffe. Det hela avslutas med ett glas juice. På lördagarna brukar jag lyxa till det med några franskbröd och marmelad. Så där har det hållit på år ut och in nästan sedan jag blev vuxen. Inte särskilt spännande. Gud vad tjatigt säger en del. Det kan inte vara normalt säger andra.

Men efter jag tittat på läkaren och författaren Anders Hansens intressanta tv-program om våra hjärnor är jag helt lugn. Många frågetecken har rätats ut. Kan nämna att jag själv en gång blivit opererad i hjärnan efter att ha fallit från ett tak. Folk brukar fråga mej om jag har någon känning av det.  Brukar svara att det är svårt för mej att svara på den frågan. Det får andra som känner mej bedöma. Mitt minne från den pärsen är ett litet borrhål vid tinningen.

Hansen ställde bland annat frågan om vad som egentligen var normalt och det fanns inget entydigt svar på det. Det kändes bra. Så jag kan även i fortsättningen äta min obligatoriska frukost. Jag är inte onormalt. Själv besöker Hansen samma fik och beställer samma bröd varje dag. Kan en hjärnforskare så kan jag. Kan väl också nämna att jag lyssnar på ”Ring så spelar vi” och försöker lösa ”Melodikrysset” varje lördag. Och tittar på Sportnytt varje kväll.

En gång i tiden arbetade jag skift på ett glasbruk ihop med en person hade som rutat in sin matlåda efter veckans alla dagar. Samma innehåll år ut och år in. Skojade med honom på torsdagarna om att det säkert skulle bli ”veckans överraskning” . Men så blev det inte. Det var pannkakor med fläsk. Han vågade inte byta rätt någon dag i veckan utan höll sig till sin matsedel så länge jag jobbade ihop med honom. Enligt Hansen var det inte onormalt. Vi är helt enkelt sådana. Vanemänniskor som sitter djupt.

När jag ändå är inne på gamla vanor kan jag nämna ett besök på kommunens, RLF och Företagarnas årliga ”Höstkväll”. Arrangörerna har kört samlingen i många år. En vana. Förbundskaptenen i fotboll, Janne Andersson, var gästföreläsare i Sjöängen under rubriken ”Lagbygge med Janne”. Ett intressant föredrag som lockade mycket folk. En trevlig kväll med information där också och mingel och mat ingick. Själv nöjde jag med att bara lyssna på Janne. Mingel och mat ingår inte i ens en krönikörs uppdrag så jag nöjde mej med att bara lyssna. För övrigt hade jag ätit 12 köttbullar på IKEA på dagen. Jo, man får välja hur många man vill ha precis som hemma.

Slutligen måste jag lyfta på kepsen för politikerna som vågade satsa   på en lokal som ”Stora salongen” i Sjöängen.  Artister och besökare blir alla imponerande. Och arrangemangen lockar nästan alltid storpublik. Marie drog igång verksamheten i starten och sedan har Daniel och hans scenkonstgäng bara fortsatt.



Smeden på rådhustaket i Askersund har hamrat på sedan 1937

Uncategorised Posted on tis, oktober 29, 2019 19:09:40

Som journalist fick jag vara med om mycket roligt, men också  om många upprörda  känslor. Det som kunde väcka många starka känslor i Askersund och många telefonsamtal till redaktionen var när klockan på Rådhuset gick fel eller hade stannat. Kanske det låter lite trivialt men så var det.

När inte smedens välklingande slag mot den stora klockan på taket hördes reagerade folk starkt. Folk blev upprörda och osäkra. Vad är det som håller på att hända i samhället, när till och med smeden på rådhustaket strejkar. Smeden och klockan är förbundna med varandra genom långa vajrar och stora tunga lod. Går inte klockan, slår inte smeden. Det är samarbete på högsta nivå uppe på rådhusvinden. Kanske det smittar av sig neråt i byggnaden? Vad vet jag….

Gammal bild från  Haugards ”Askersundiana”

Vid något tillfälle på 80-talet minns jag att klockan strejkade några veckor. Visarna stod alltid på tio i tre när än folk blickade upp mot taket. Oron spred sig i småstaden. Inte undra på telefonen gick varm till redaktionen den gången. Ur led var tiden som det brukar heta.

Brydde mej inte om klagomålen så mycket till att börja med. Jag var journalist och inte urmakare. Men för att få slut på det hela tog jag kontakt med fastighetsingenjör som hade ansvar för det hela. Det visade det sig då att det var den mänskliga faktorn som spelade askersundarna ett spratt. Klockan dras varje fredag för hand med en vev.  Den ordinarie klockuppdragaren hade ledigt och ingen hade tänkt på det. Inte ens fastighetsingenjören.  Ganska snabbt kom klockan och smeden igång igen till askersundarnas stora glädje.

Nu för tiden fungerar allt perfekt. Det finns några stycken som kan dra i uppdragningsveven. Ledighet och semestrar berör inte uppdragningen längre. Det finns alltid någon som kan. En gång var jag med dåvarande vaktmästaren Hasse Karlsson på vinden när han skulle dra klockan och justera minuterna lite. För att allt skulle bli rätt ringde han först fröken Ur.

Urverket är inrymt i ett litet rum strax innanför urtavlan.  Det är ett gammalt vackert mekaniskt verk från 1937, tillverkat av Westerstrands i Töreboda. Firman finns kvar, men frågan är om det finns några reservdelar kvar? Hasse och hans vaktmästarkompisar skötte det gamla urverket med varsamma händer. Byter vajrar till loden när de börjar bli slitna. Urverket måste också smörjas noga för att allt ska fungera.

Smeden med släggan har blickat ut över Askersund från Rådhustaket sedan 1937. Den är modellerad av A. Sandberg och driven av B. Myrsmeden. A. Sandberg är identisk med Aron Sandberg, som utfört flera skulpturer på Stadshuset i Stockholm. Urtavlan består av koppar. Visarna är förgyllda liksom linjerna på urtavlan.

Smeden blev mycket populär redan från början. Klangen har en ljus dur-ton som passar bra ihop med småstaden och turisternas stad skrev tidningsmannen Joel Haugard en gång i tiden. Han var glad över att slagen från smeden inte störde askersundarnas nattsömn. Den skulle slå lugnt, stilla och försiktigt. Så såg man på det hela år 1937.

Just nu pågår renovering av rådhusfasaden och taken. Därför är  Rådhuset är gömd i plast om någon undrar varför.



Historiens vingslag på Sjöängen

Uncategorised Posted on mån, oktober 28, 2019 09:18:55


Motion kan ge snabba resultat

Uncategorised Posted on sön, oktober 27, 2019 12:02:42

Motion är bra för hälsan. Det tycker nog alla. En del jobbar långsiktigt för att få en bra hälsa medan andra skyndar på. Ibland så fort att de under själva motionsrundan kan slänga sin käpp. Vid min senaste runda träffade jag på en käpp i en sandhög i Askersunds by. Såg inte röken av ägaren. Men har man slängt käppen går det säkert undan.



Nästa »