Blog Image

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Blåbärsvägen

Juli 2013 Posted on tis, juli 30, 2013 17:55:52

I bärtider som dessa tänker jag starta en liten knepig
gissningstävling med direkt anknytning till bär. I Askersund finns en väg men namnet Blåbärsvägen. Men var
ligger den?

Så mycket kan jag avslöja att den
inte finns i något villaområdet. Klart att det går att ta reda på snabbt om man
går till kommunen eller letar med GPS.
Men det är osportsligt. Det gäller att ta reda vägen genom att förena nytta med
nöje. Ta en promenad eller en cykeltur.
Klart att det också går med bil, men det verkar onödigt.

Priset till vinnaren? Ja det har jag inte funderat
på, men jag kan alltid publicera en bild med person och vägskylten. Logiskt borde det finnas lite
blåbär efter vägen. Och då går det samtidigt att plocka någon liter till
blåbärskakan, som jag gärna kommer och
smakar på. Det kan vara ett pris. Men då
får jag väl inga svar. Blåbär finns också att köpa på torget för 35 kronor asken. Bara som en liten upplysning om bärplockningen inte skulle gå i lås.

Jag testade frågan på Kenth Lundström i Föreningen
Gamla Askersund. Han kunde inte svara direkt, men lovade fundera på saken. Det
om något stärkte min tro på att det blir en spännande tävling.

Ove Danielsson



Hembygdsfest i Snavlunda

Juli 2013 Posted on mån, juli 29, 2013 12:09:01

Under mina
drygt 30 år som journalist besökte jag säkert ett 100-tals hembygdsfester. Det
handlad om att göra reportage med
bilder. Och alltid var man välkommen. Folk hade jobbat ideellt för att
få allt att fungera. Var det inte
brödbak till serveringen, så fanns hembygdsfolk där och visade gamla hantverk. Varje gång blev
jag imponerad över det stora
engagemanget.

För några år
sedan gick jag i pension och sedan dess
har det inte blivit så många hembygdsfester. Om det nu har blivit någon? Inte
för jag har något emot sådana fester, utan det har bara blivit så. I helgen
fick jag ett litet ”återfall” i samband med att föreningen i Snavlunda ordna fest strax intill kyrkan. Tycket det
skulle vara trevligt att återuppliva gamla minnen och om det skett några förändringar.

Hembygdsföreningen i Snavlunda har verkligen hängt
med. När vi skulle köpa den obligatoriska fikapåsen med kaffe till, så fanns det möjlighet att
betala med kort! Det fanns aldrig förr.
Hade man missat att ta ut pengar, så stod man där. Utan påsen med bulle,
sockerkaka och småkakor. Ett hårt öde på en hembygdsfest.

Systrarna K, Åsa och Karin.

Gräsplanen inne i hembygdsgården hade invaderats med vackra gamla bilar. Besökarna fick rösta fram den finaste bilen.
Tyvärr var jag inte kvar till prisutdelningen. Men det kan
inte ha varit något lätt val kan
jag säga. Alla bilar glänste vackert. Så här
i förbigående kan jag nämna att jag är ägare till en Fabia Skoda av
senare modell, och det är absolut inget att skryta med efter ett besök i Snavlundas
hembygdsgård. Men kanske om 30 år…


Sven-Erik och Laila Andersson visade upp sin bil i Snavlunda

Det var också folkdans som det ska vara och
uppträdande av pigga och glada systrarna K, Åsa och Karin. Två duktiga tjejer
som höjer stämningen på en rad festplatser och allsångskvällar. Föreningarna i
trakten ska vara glad över att de två bor i Askersunds kommun och ställer upp
också på hemmaplan.

Som vanligt fanns utställningar i stora magasinsbyggnaden,
Bland annat möbler och föremål från
Snavlundaprofilen Aina Gustavssons hem. Huset är borta men minnena av henne finns
kvar i magasinet. Själv hade jag en del med Aina att göra genom åren. Hon kom
ofta in på redaktionen och lämnad korsord. Tyvärr råkade hon också ut för ett
inbrott. Det var i det sammanhanget Aina också lanserade ett nytt ord istället
för chockad. Hon sa till mej att hon blev efternervös. Ett ord som jag sedan
använde och som säger allt.


Ett annat minnet från hembygdsfester har jag också
från Lerbäck. Det var en kvinna där som alltid fanns bakom en disk med blåbärskakor. Hon hette Daris Karlsson.
Redigerarna ändrade konsekvent till Doris. De trodde jag var ute och seglade med stavningen. Vet inte hur många gånger jag fick rätta från Doris till
Daris dagen efter publiceringen.

Programledare i Snavlunda var vännen och gamle tidningskollegan Björn Palmqvist.
Han har hittat en ny uppgift som passar honom perfekt. Björn har pondus
och stark röst så att alla hör. Och så är det en trevlig karl som folk
tycker om. Under många år har han varit engagerad i
hembygdsrörelsen.

Får se när jag dyker
upp på nästa hembygdsfest. Det är ganska gott om sådana den
närmaste månaden.

OBS! Flera bilder finns på na.se under Askersundsbloggen

Ove Danielsson



Kajor på kranen

Juli 2013 Posted on lör, juli 27, 2013 09:52:29

Den stora
byggkranen centrala Askersund har verkligen kommit till nytta. Båda natt
och dag. På dagarna är det byggjobbarna som använder kranen för att hissa upp byggmaterial till
Askersundsbostäders nybygge i centrala
stan, men på kvällarna är det andra
toner. Då kommer kajflocken och slår sig
ner i en lång rad på kranen.

Och det är ju inget fel på utsikten. Själv har jag varit uppe med
hjälp av en hisskorg, men den når ”bara”
upp till taken. Kajornas utsikt är betydligt bättre. Från ett fönster i vår
lägenhet strax intill kan jag följa
kajornas flykt och ankomst till kranen. Det går inte att klaga på kajornas sociala kontakter med släkten.
Gänget som kommer till kranen håller
ihop och småtjattrar har jag hört. En del är lite mera högljudda. Hur som helst verkar de ha trevligt när det blickar ut över Askersund. Troligen lika trevligt som de som sitter i serveringarna i torgparken och hamnen. Men jag är ju ingen kajexpert så det är en ren gissning.

Bild: Ove Danielsson



Hockeyrinken som blev en populär husbilscamping

Juli 2013 Posted on tor, juli 25, 2013 23:20:15

Gamla ishockeyrinken vid
Sundsängen har förvandlats till en populär parkeringsplats för övernattande
ägare till husbilar. Vem kunde
tro det när man skrinnande runt på isbanan. Där spelades förutom ”riktig”
hockey också korpbandy. Nu blev det inte så många år rinken
användes. Funderingar på hur platsen skulle användas har funnits genom åren. Sundsängen är ändå
ett skyltfönster in mot stan från norr. Lösningen blev en populär parkering där många passar på
att övernatta med sin husbilar.

En del tycker det är en
parkering för ”snålcampare”, eftersom det finns en ”riktig” camping i
hamnområdet. Tycker personligen inte
det är några problem. Husbilsägarna utnyttjar varken kommunens vatten eller el. Möjligen lite
vatten ur sundet intill. Det måste vara bättre med ett gäng husbilar på natten
än en tom parkering, säger jag som aldrig sovit varken i en husvagn eller
husbil. Men det ser trevligt ut när jag springer förbi parkeringen på
förmiddagen. Folk äter sin frukost utanför
bilarna. En del är redan klara med frukosten färdiga för en cykeltur
eller en fiskerunda. Och förmodligen
handlar de också en del i stadens butiker.
Kanske till och med en del äter en bit
matbit på något näringsställe.

Bryggföreningens lilla by vid Sundsängen

Det finns ett förslag om att
bygga en ny skola på tomten där hockeyrinken fanns. ”Å-tomten” var namnet. Tomten skulle ligga
mellan riksväg 50 och Sundsgatan. Namnet ”Å-tomten” gjorde mej förbryllad. Ingen har hört namnet förut. Och
nu har namnet fallit i glömska, liksom förslaget om en skola. Det var någon
planerare som tyckte det var ett käckt namnförslag.

Vid Sundsängen fanns för
Westerbergs tvätteri. Han lockade i sin
reklam med att han tvättade i ”äkta sjövatten”.
Den som tittade i vattnet vid Sundsängen
på den tiden blev nog inte särskild
imponerad av reklamen. Där flöt det mesta omkring som inte borde finnas i vattnet. Man kan med viss fog säga
att reklamen var lätt överdriven. Men Westerberg var en duktig och
kunde reklam, så det är honom förlåtet. Och tvätten blev ren. Trots
sjövattnet.

I dag är det keramikverkstaden
som lockar folk. I den lokalen
tillverkades förr disktrasor. Och intill finns Askersundsbostäders garagelänga.
Min bil står bra där.

Slutligen kan jag nämna att mitt bloggande är en trevlig hobby och ett sätt att hålla igång huvud och fingrar med. Trodde aldrig att
så många skulle vara intresserade av
att läsa det jag sitter och skriver i vår lägenhet vid Stöökagatan, där en gång
Askersunds-Tidning startade på 1800-talet. Såg för någon dag sedan att räkneverket visade på
25 000 tusen besök på min hemsida med blogg. När det gäller na.se vet jag inte hur
intresset är. Naturligtvis är det inte
unika besök, men ändå. Klart jag
tycker det är trevligt att fler än de närmaste läser bloggarna. Får väl se hur länge
intresset håller i sig från läsarna. När ni börjar tycka det är tråkigt
får ni säga till. Har en stor byrålåda
att skriva för som alternativ.

Ove Danielsson



Askersund en underbar sommarstad.Men var finns den goda maten? Undran från en flitig besökare.

Juli 2013 Posted on tis, juli 23, 2013 17:03:27

”Vi äter aldrig mer inne i Askersund. Bara trötta
pizzabagare och en mindre trevlig miljö
på matställena. Var finns den goda maten?”

Det undrar en person
i ett brev till Askersunds kommun, som i
övrigt tycker staden är underbar. Personen skriver att han ofta åker dit med vänner och bekanta. Men det är det där med den goda
maten.

”Var finns stället med röding, skagentoast, eller en
härlig köttbit och gott vin. Är det inte
en fråga för kommunen att värna om god
mat när man talar om Askersund”, undrar brevskrivaren samtidigt som han tycker det är
kul med de små delikatessbutikerna i stan.

Brevskrivaren
tycker Kumla är ett bra exempel där ett matställe satts på kartan och fått
folk från Örebro att åka dit för att äta gott i en trevlig miljö.

”Varför görs inte en av Vätterns pärlor till något i
som får ännu flera att åka dit. Förslag
på åtgärd är en handlingsplan för att locka flera turister och närboende
att stanna längre i Askersund”,
tycker brevskrivaren.

Trötta pizzabagare finns det säkert en förklaring
till efter två intensiva besökshelger i Askersund. Det har säkert inte blivit många timmar sömn. När det gäller
god mat och fisk är det många som
ställer samma fråga som brevskrivaren. Var finns fiskerastaurangen och
fiskförsäljningen med tanke på närheten till Vättern? I en annan Vätterstad ,
Hjo, har man lyckats skapa en sådan
restaurang kombinerad med fiskförsäljning. Matgästerna har utsikt mot vattnet.
Ett mycket populärt ställe.

Vad jag förstår finns det en handlingsplan för att
locka turister. Men maten har väl inte betonas särskilt. Talade med
kommunalrådet Eriksson en gång om just fiskförsäljning. Han såg gärna att
det blev fiskförsäljning i hamnen under
sommaren gärna kombinerad med goda fiskrätter. Men att det var mycket svårt politiskt
att göra något åt det hela, mer än att prata och uppmana de som driver rörelser
eller tänker starta.

En gång i tiden fanns det fiskaffärer i Askersund. I
dag är det dagligvarubutiken i centrum som satsar på en speciell fiskdisk.

Fiskhandlare Arvidsson utanför sin butik vid Väderkvarnsgatan.
Bild från Leif Linus bildarkiv
Axel Rosengren med Arvidssons fiskbil. En populär gäst i bygderna.
Bild från Leif Linus bildarkiv

Stig Karlsson drev fiskaffär vid Sundsbrogatan under period. Han övertog en köttbutik och ändrade inriktning.

Ove Danielsson



Några nya askersundsbilder

Juli 2013 Posted on lör, juli 20, 2013 15:57:14


Från kyrktornet




Majoren och askersundsmålaren Trafvenfelt i ropet igen

Juli 2013 Posted on lör, juli 20, 2013 14:44:36

Alf Anneborg har i flera år kämpat för att få till stånd en utställning med tavlor av Askersundskonstnären Hjalmar Trafvenfelts oljemålningar av motiv från stan. Han har lämnat medborgarförslag i ärendet. Kommunen nappade på förslaget. Fullmäktige tyckte det var ett bra förslag och lämnade ärendet vidare till kultur-och fritidsnämnden. I sommar förverkligas utställningen i Hamnmagasinets konsthall. Den 27 juli är det vernissage på utställningen, som sedan ska finnas kvar under hela augusti.

En grupp har jobbat med utställningen sedan ganska lång tid tillbaka. Initiativet till gruppen kommer från Calill Ohlson i konstföreningen. Naturligtvis är hon spindeln i nätet själv. Det blir ett rum med askersundstavlor av Trafvenfelt kombinerat med färska fotografier av Erik Scahle. Temat är förr och nu. Ingvar Sandström har forskat mycket om Trafvenfelt och det kommer att finnas ett häfte om hans forskningen att köpa i samband med utställningen. Intressant läsning. I rummet intill konsthallen kommer det att finnas bilder och text om Trafvenfelts liv i Askersund. Bilderna har Leif Linus plockat fram.

Har skrivit tidigare om Hjalmar Trafvenfelt, men det är väl värt ett varv till inför utställningen. Särsklit som det också finns planer på att bilda ett ”Hjalmar Trafvenfelts-sällskap” vad det lider.

Hjalmar Trafvenfelt 1851-1937

Konstverken efter majoren och landskapsmålaren Hjalmar Trafvenfelt, är fortfarande mycket eftertraktade i Askersund. Trafvenfelt levde och verkade i Askersund fram till sin död 1937. Han blev 85 år. Det är svårt att få tag på en ”Trafvenfeltare” i dag. Och på auktioner i Askersund blir målningarna ofta mycket dyra.

Lite var stans i de kommunala förvaltningarna hänger det verk av Trafvenfelt. Det hänger ihop med att konstnär gjorde en stor donation till Askersund stad 1921, bestående av ett 20-tal verk från äldre miljöer i staden. Det finns folk som minns när major Trafvenfelt satt och målade på olika platser i staden. De som minns har berättat att han kunde bli mycket irriterad om någon stannade och tittade. De grå mustascherna knöt sig och han lade helt enkelt ned pensel och palett i ett fåfängt försök att skrämma bort de nyfikna. Men i andra fall kunde han resonera om motiven och ge roliga upplysningar.

En rödfärgare vid namn Bergström, som just strök en loge, kom en gång fram till askersundskonstnären för att kika på den i solhettan påbörjade tavlan.
-Jaha, se god dag, sa ”Trafvarn”. Bergström stryker och står i han också, men det gäller att hålla reda på färgerna. Ett enda penseldrag och konstverket är förstörda! Den ene så god som en ann..
Enligt säkra källor blev de två goda vänner den sommaren.

Han kunde också visa upp en barsk uppsyn och blev han störd om natten, då dök han upp i sitt fönster i det så kallade Sundstedska huset vid Stora Bergsgatan och började rya med sin bullrande röst åt högljudda nattvandrarna. Men satt han försjunken i meditationer på någon gammal gård tillsammans med sitt staffli och sin färgpalett glömde han ofta tid och rum.
”Trafvarn” var en populär figur bland ungdomen som tidigare gymnastiklärare. Det har berättas att majoren i ungdomens dagar badade i isblandat vatten. Och att det var en vältrimmad man kunde alla se när han vandrade på stadens gator med sin bolmande cigarr.

Hjalmar Trafvenfelt tillhörde en gammal svensk adelssläkt vars manliga medlemmar på något få undantag hanterat svärdet. Själv officer byte han med förkärlek svärdet mot penseln. Åren 1879-1881, studera han för professor Gustaf Wilhelm Palm i Stockholm, som var teckningslärare vid Konstakademin i Stockholm. Därefter några år för ledamoten i konstakademin, Viktor Forsell. Till Askersund kom han år 1902 som befälhavare för Askersunds rullföreningsområde. Han var också teckningslärare och gymnastiklärare vid läroverket. Dessa befattningar lämnade han 1916, för att helt ägna sig åt måleriet.

Trafvenfelt producerade under sin Askersundstid 700-800 oljemålningar, de flesta med motiv från Askersund. Hans trogne följeslagare i Askersund var en foxterrier. Enligt Trafvenfelt spelade hunden en viktigt roll i konstnärens skapande. Hunden jagade allt som oftast in en katter på gårdarna. Konstnären var då tvungen att rusa in på gårdarna och avstyra blodiga bataljer. På det viset upptäckte han många motiv för sina tavlor. Stadens gator är alltid öde och tomma på Trafvenfelts tavlor. Man ser ingen folk, ingen bil, inte några elektriska ljussken. De gamla husen får ofta ostörda tala sitt eget språk. Det sentimentala och romantiska låg inte för honom. Månen förekommer inte alls.

Majoren var som så många andra en hängiven beundrare av tändstickskungen Ivar Kreuger. Det har sagts att han uppmanade vänner och bekanta att investera i Kreuger-aktier. Något som alla bittert fick ångra 1932, när Kreuger tog livet av sig i Paris. Då hade 90 procent av börsvärdet raderas ut. En del blev utfattiga efter börskraschen. Trafvenfelt försökte kompensera människor som han övertalt genom att ge bort tavlor, som de senare kunde sälja och få igen lite av de förlorade pengarna. På några av ”Kreuger-målningarna” avbildade han kor. Sådan målningar har dykt ibland.

Bildkonstnär Erhard Johansson byst av Trafvenfelt finns i rådhuset

Hjalmar Trafvenfelt slocknade lika stilla och försynt som han på ålderns höst trampade kullerstensgatorna i Askersund. Sitt sista långa penseldrag drog han en kalla vinterdag. Med tanke på hans tavelmotiv hade det passat bättre om en gyllen sommarsol hade fått lysa över hans sista färd. Men man bestämmer inte över sådant själv.

OBS! Bloggen finns också på na.se under Askersund

Ove Danielsson



Hög musik på Sundsbron i Askersund

Juli 2013 Posted on tor, juli 18, 2013 09:25:22

Askersund är en
utmärkt mysig turiststad, men den
lokala ordningsstadgan borde kompletteras. Det tycker en person från
Kalmar som gästat Askersund i två
nätter. Problemet är som han ser det är
raggarbilar som kör i skytteltrafik över
Sundsbron sena nätter med fullt pådrag av hög musik. Som ”Tunna skivor” och
lite annat smått och gott. Även de bästa
låtar kan vara besvärande om man ska
sova.


Bild från 1942

Bensinångor
och hög musik nattetid över Sundsbron svärtar ner alla positiva egenskaper som annars Askersund har
sommartid. Personen har skrivit till kommunen
och påtalat problemet. Han önskar
inget svar utan bara att politikerna ska
fixa till det hela. För allas trevnad.
Vi får se hur det går.

Sundsbron har dock varit med om värre saker än hög musik. I september 1932 störtade den
gamla bron i vattnet. Den hade redan
börjat sjunka året innan året innan då en rustbädd vid det
västra landfästet hade brustit. Alla trafik stängdes av. Omedelbart söder om den gamla bron byggdes en provisorisk bro.
Sommaren 1935 började den nuvarande bron att byggas av Skanska. I september 1936
skedde invigningen. Mittvalvet har
en höjd av 2,15 meter så
några stora båtar kommer inte
under upp till Viken. Bron kostade askersundarna 120 000 kronor. Bron var smäcker och graciös ansåg man vid invigningen. Har själv aldrig tänkt i sådana
banor. För mej har det bara varit en nödvändig bro.


Beckmans privata bro över sundet i förgrunden.

Redan i mitten
på 1600-talet fanns det en bro över sundet. Den byggdes som flera gånger
enligt gamla gulnande papper. De
nattliga bilisterna med högt ljud
borde vara medvetna om att det är stycke kultur de
kör fram och tillbaka på. Och då passar
inte alla musik. Det ska vara något stilla och vackert som bara hörs
inne i bilarna. Om man nu måste köra fram och tillbaka….

Ove Danielsson



Nästa »