Mitt intresse för fotografering och bilder började
tidigt. Fick köpa en mycket enkel lådkamera av en av mina bröder som mycket ung
för en billig penning. Det är inte alltid den finaste utrustningen som är
avgörande för bra bilder. Men det är klart om någon har en billig
Hassebladskamera till salu så hör av er. När jag sedan fick råd skaffade jag
sedan en systemkamera från Ellos. Den
fungerade bra även om jag inte minns märket.
Sedan lådkammartiden har jag fotograferat privat från
och till. Och förstås i mycket jobbet som journalist. Jag har fyllt ett
källarutrymme med årgångar av bildtidningen SE, Rekordmagasinet, All-Sport och
fotoböcker. Än så länge kan jag tränga mej in i förrådet. SE hade fantastiska
bildreportage och fotografer. Det är lätt att bli fotoinspirerad av de gamla
tidningarna.
Jobbet som journalist/fotograf var verkligen
omväxlande. På den tiden var det vanligt att gå ut på stan och göra enkäter om
aktuella händelser. Varje dag. En del i mitt yrke avskydde det jobbet, men jag
tyckte det var roligt även om det kunde ta litet tid. Då kunde man exempelvis få
reda på att någon röstade på bondeförbundet (centerpartiet) därför han gillade
morötter. Vid ett annat tillfälle handlade det om Tradjazzfestivalen i
Askersund som lockade massor av folk varje år. Frågade en person om han skulle
gå på någon konsert. ”Jasså är det festival, den kanske jag ska gå ut och titta.
Det är nog bra”. Min fråga istället borde ha varit hur han kunnat undgå
jazzmusiken genom åren. Han bodde han ändå mitt i centrum.
Ibland gjorde jag reportage med personer som absolut
inte ville att jag skulle ta med någon utomstående. Som en extra fotograf. Vid
något tillfälle fick jag använda självutlösare. Det handlade bland annat om en
man som var fritidsfrisör och på något vis skulle det illustreras. Vad gör man
inte för en bra bild. Då fick jag ställa upp hemma vid hans köksbord och bli
låtsatsklippt. Mannen hade berättat att han hade klippt alla åldringar på ett
boende under en förmiddag. Och de var ganska många. Det imponerade på mej.
Gjorde ingen undersökande journalistik hur resultatet blev.
Vid ett annat tillfälle skulle jag följa med en stolt
pappa på reportage upp till grabben i Stockholm som var riksdagsman. Pappan
hade aldrig varit uppe till riksdagen. Men jag var tvungen att ta med en
fotograf för att klara jobbet. Och för att det skulle bli ett bra jobb. Pappan
blev mycket skeptisk till att vi kom två personer till tåget. Men det ordnade upp sig. Duktige fotografen Stig
och pappan blev riktiga vänner.
