Bloggen har gått som en krönika i NA:s papperstidning söndag den 1 februari. Men alla har ju inte tidningen så därför låter jag krönikan också gå här. För övrigt är det många som plåtar skolbygget. Det syns om inte annat på Facebook.
________________________________
Är det någon som sett mej gående med en stege på
stan är det helt i sin ordning. Någon har sagt att en del går med stavar, men
den där Danielsson går med en stege. Förklaringen är enkel och har inte alls
med motion att göra. Jag har fått en förfrågan om att plåta skolbygget från två
olika håll en gång i veckan fram till invigningen nästa år. För att det ska bli
bra måste man upp en bit med kameran. Annars blir allt bara platt.
Brukar ta en bild från taket på det gamla stationshuset.
Det vänliga paret som bor på övervåningen av huset har erbjudit mej att gå ut
på taket genom deras sängkammarfönster. Jag har gjort det några gånger, men det
kan vara ett känsligt kapitel. Man travar inte in i en sängkammare hos folk hur
som helst. Peter och Marie som bor där och driver serveringen i huset
tillsammans har vädjat till mej att inte komma för tidigt. Med alla rätta.
Därför tar jag mej upp på taket med en stege utifrån. En inlånad stege. Där har
ni förklaringen till stegpromenaderna. Det har inte slagit över.
Den andra bilden tar jag från vännen Leifs lilla
balkongöppning. Han har en fin utsikt över vad som händer på bygget från sitt
vardagsrum. Första parkett skulle man kunna säga. Och han har vänligheten att
släppa in mej någon gång i veckan. Det gäller att ha kontakter. Leif är för
övrigt en mycket noggrann släkt-och hembygdsforskare. Han brukar luska fram svar på de flesta
frågor jag haft om släkter och namn.
Bild vecka 5 innan de senaste snöfallen
Genom fotograferingen av nybygget har jag utsatt mej
för en del risker som faktiskt resulterat i blodvite. Men det är sådant man får
ta. Skulle besöka basen för bygget vid ett tillfälle och det ledde till att jag
först skrapade ansiktet på en gren för att sedan halka omkull utanför
kontorsbaracken. De sprutade inte blod, men kollade man noga så såg man
blodspår över ögat helt tydligt. Ville bara nämna det här i förbigående, för
att visa vilka risker fotografer får ta. Men jag vill inte ha något medlidande
som jag en gång fick vid en skidtävling.
Fotograferade för länge sedan en skidtävling där
grabben var med. Skidorna gick sönder för honom och det visade jag i bild.
Några dagar senare kom det brev till redaktionen med pengar som bidrag till nya
skidor. Det finns snälla människor därute.
