För några dagar sedan fick jag en spruta mot
influensa. Inget märkvärdigt med det tycker säkert många, men inte för mej. Jag
är inte är så bekväm med sprutor. I tidningarna och radio har folk uppmanat
folk i ”krisåldern” att ta sprutor. Och då får man lite på det. Vad jag förstår
är jag i den åldern. Som gammal journalist tror jag på media. Klart man kunde
spetsa till det hela ibland, men det var inga lögner.
Brukar ta influensaspruta varje år sedan jag nu
kommit upp i ”krisåldern”. Köerna brukar vara mycket långa. Vid något tillfälle
när det gällde svininfluensa var kön flera hundra meter vid Solberga. I år gick
det mycket smidigt. Ansvariga sprutare har haft den goda smaken att använda
IFK:s klubbrum som väntrum. Det kände man sig
lite hemma och avslappnad bland alla
priser och gamla lagbilder. Några var jag med på själv.
Som lagbilden från Mariedamm med de vindtäta tröjorna. Matchstart kvart över ett i stekande sol. Det
var ingen höjdare.
Så här såg det när alla skulle vaccineras för svininfluensa för några år sedan. Långa köer vid Solberga. Så har det inte varit i år.
Själv är jag ingen flitig besökare hos doktorer.
Försöker hålla mej undan. Jag går till doktor Magnusson på Södra Bergen i
Askersund varje år för en hälsokontroll. Ungefär som den årliga
bilbesiktningen. Det är lika spännande varje gång. Är jag frisk eller har jag
någon dold åkomma som måste åtgärdas? Hos Magnusson är det lite mera familjärt
än på stora vårdcentraler. Första frågan när man kommer dit är om man vill ha
en kopp kaffe. I muggar som min bror keramikern Karlherbert har tillverkat. Man
känner síg som hemma.
Under min aktiva tid som idrottare hände det vid
några tillfällen att jag fick besöka läkare i Askersund. Minns att doktorn på
den tiden alltid frågade om det var nödvändigt att hålla på med bollspakande.
Fick förklara att det inte var nödvändigt men att nästa alla höll på med något
som inte var nödvändigt, men förstås inte läkaren.
När jag ändå är inne på idrottsskador minns jag en
intervju med Hallsbergssonen och fotbollsstjärnan Björn Nordqvist. Vi skulle träffas
utanför stationshuset. Jag hade ont i ett knä och haltade. Björn hade samma
problem. När vi pratat färdigt så gällde det att få några bra bilder. Vi
bestämde att åka ner till idrottsplatsen och försöka få tag på en fotboll för
att det skulle bli en bra bild. Vi haltade in till materialförvaltaren och
frågade om vi kunde få låna en boll. ”Vad fan ska ni med den till”, undrade materialaren
med alla rätta. När vi förklarade vilka vi var och vad vi skulle ha bollen till
blev det inga problem. Vi fick låna en boll till mina bilder
på Björn.
PS! Ytterligare bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg
PS! Ytterligare ett antal bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg
PS! Mer text och bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg
