Oves Blogg

Köpmännen i Askersund har tillsammans med kommunen satsat på en ny energisnål julbelysning till den här säsongen. Det har kostat lite pengar, men det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen brukar det heta. Så är det även med julbelysning. Även om det tar lite tid.

Det är en fin belysning som är dragen till och med över Sundsbron. Naturligtvis är den vackrast när det är som mörkast, men då sover de flesta. Men det finns undantag. Anders Foglander bor i centrum och är också en flitig fotograf. Har bett honom om några bilder, så alla kan se hur vackert det är.

Lägger också med några bilder från förr i tiden då det fanns snö. Bara som en liten nostalgisk motbild. I dag söndag (11 december) är det också luciafirande med julskyltning i Askersund. Skyltning har det för övrigt varit redan några helger. Luciafirandet var förr en mycket stor händelse , med röstning i tidningen och allt. Men så är det inte längre. Nu utses lucian genom lottdragning i en sånggkör. Tycker det är ett mycket bättre sätt. Röstningen i tidningen blev aldrig riktigt rättvis. Då gällde det att ha en mycket stor släkt, eller aktiva föräldrar som skaffade många tidningar. För det var bara kupongen i tidningen som gällde.

Klipp från 1943 Kathie Karlsson valdes till lucia.

PS! Kommentera gärna

Fullmäktige avslutar sin ”rundresa” i Åmmebergs Folkets hus. Vykortet är från 1949

Fullmäktige i Askersund ska ut på turné nästa år. Först går turen till Olshammar och Gullvivans förskola och senare under hösten till Åmmebergs Folkets hus. Förhoppningen är naturlgtvis att det skall bli fullsatt.

Det är centerpartisten och Åmmebergsbon Kerstin Svärd som kommit med förslaget och som också kommunledningsförvaltningen nappat på. Med en utlokalisering av fullmäktige räknar Kerstin Svärd med invånarna i orterna har större möjlighet att ” delta i den demokratiska processen”. Högaktuellt nu när 61 kommunanställda ska varslas. Det kanske finns en del att fråga om. Med en ”fullmäktigeturné” så skulle också politikerna lära känna orterna bättre, menar Svärd.

Fullmäktige har tidigare lokaliserat ut sin möten, men beslutade efter något år att sluta med det. Anledningen var att det inte kom några åhörare. Förhoppningsvis går det bättre den här gången. Vet inte riktigt var felet låg? Kanske det inte fanns några ämnen som berörde just den orten? Eller också var inte intresset för politik på topp just då. Det fanns inget som lockade på föredragningslistan.

Några nämnder har också haft öppna möten, men på lite knepiga tider för de som jobbar. När jag jobbade på tidningen var det ofta bara jag och vaktmästaren som dök upp.

Askersunds fullmäktige var förr mycket välbesökta. Det var nästan så att politikerna själva inte höll på att ta sig in i lokalen. Förre lokalredaktören Johannes Kjerrström var det stora dragplåstret med sitt lokala parti. Kjerrström ifrågasatte både ärenden och personer som ingen annan hade gjort tidigare. Det tyckte den stora publiken var trevligt att lyssna på. Noterbart är också att på den tiden fanns det bara två TV-kanaler. Fullmäktige var för många en mycket bättre underhållning. Och helt gratis till på köpet.

Fullmäktige är i dag inte särskilt välbesökt. De mest trogna är jag och vännen Kenth. Ibland får vi sällskap av några andra. Vissa gånger har förbund och andra begärt att få komma och prata. Det brukar vara rena sömnpillren. Personligen tycker jag att det finns andra forum för sådana informationer. Ofta har också hälften av politikerna i fullmäktige hört information flera gånger innan det är dags för fullmäktige. Men ansvariga för föredragningslistan är snälla och säger ja när de ringer och vill komma. Tycker de skulle säga nej oftare. Det måste vara intressanta och givande föredragningar om det ska vara någon mening med det hela för en åhörarskara som inte är insatta i ärendet ska få någon behållning av det hela. Om man nu kan kalla Kenth och mej för en skara.

Politikerna i fullmäktige har nu en stor uppgift framför sig när det gäller att förklara på ett enkelt sätt varför kommunen lagt ett så stort varsel. Det gäller att vara påläst när askersundare börjar ställa frågor. Ofta är det så att olika satsningar ställs mot äldre-och barnomsorg, och skola . Av förståliga skäl. De som möter mej när jag träffar folk är kritiken över att så få chefstjänstemän som lägger fram olika nedskärningsförslag inte bor i kommunen. Och så har det varit under många år. Psykologiskt är det naturligtvis illa, men det är svårt att tvinga folk att bo på den eller den platsen. De som anställer får väl vara hårdare i sina krav på sina blivande medarbetare när det gäller boendet.

Ett problem för ansvariga de senaste åren är den svikande befolkningsutvecklingen. Men finns det inga jobb för de unga är det en ganska naturlig utveckling. Det räcker inte enbart med bra boende för ganska dyra pengar. Tror jag. Men jag är ju ingen politiker, utan bara en vanlig enkel person som tycker det är trevligt att blogg om lite av varje.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant.

Statsminister Falkenström hade stora planer för Askersund. Som ett IKEA vid södra infarten.

Nystartade filmbolaget Närkesbergsfilm har gjort succé med filmen ”Statsministern”. Vid premiären för en tid sedan var det fullsatt i Bergsgården. På söndag ( 11 december kl 18) visas filmen i Askersunds Folkets hus. Många har frågat efter när filmen också kommer till Askersund. Och nu är det dags. Ulla-Carin Grafström, en av filmmakarna kommer att finns på plats i Folkets hus för att presentera filmen och svara på frågor.

Filmen är en mockumentär, en fiktiv dokumentär, om Sveriges första kvinnliga statsminister, som tar regeringsmakten efter det turbulenta riksdagsvalet 2014.

Den blivande statsministern Annika Falkenström kommer från enkla förhållanden från Närkesberg i Sydnärke. Pappa är skogsarbetare, mamma hemmafru. Den multibegåvade Annika tar för sig av livet, blir hängiven jägare, blir fotbollslöfte, blir en jävel på att fila motorsågskedjor, doktorerar i medicin, blir vänsterpolitiker, ser som kommunalpolitiker till att IKEA flyttar från Örebro till lilla Askersund, efterträder Ohly som partiledare, blir så statsminister i en mittenregering(!). Hon leder framgångsrikt regeringen ända tills hon tvingas avgå efter Den stora skandalen…

Statsminister Annika Falkenström från Närkesberg

Hela historien berättas i intervjuer med alla dem som känner Annika väl, hennes barndomskamrater och släktingar i Närkesberg, konfirmationsprästen, en forskarkollega, men också av välkända profiler som alla spelar sig själva.

· Miljökämpen Björn Gillberg berättar om Annika som landsbygdens sista försvarare

· Tränarlegenden Benny Lennartsson berättar om hur Annika hade platsat i svenska landslaget och om ryktena om hennes kärleksaffär med Svennis

· Gudrun Schyman berättar om när hon gjorde Annika till feminist

· Riksdagsledamoten Mia Mölleby Sydow berättar om hur Annika blev alltmer presidentlik som statsminister

· Det moderata kommunalrådet Calill Ohlsson berättar att till och med moderater röstade på Annika

· Det politiska skeendet i filmen kommenteras av statsvetaren Stig-Björn Ljunggren. Han levandegör också Annikas magiska jungfrutal i Almedalen 2012.

Men först som sist är filmen en historia om landbygden. Om entreprenörskap. Om jävlar anamma. Om hur människor i en liten by, långt från kommuncentrum, skapar sina egna livsvillkor. Hur de bygger social samvaro, föreningsliv och kulturliv. Men det blir ingen skönmålning av bygden. Här ryms också trångsynthet, fördomar och klasskillnader. Precis som i storstan.

Huvudrollerna i filmen spelas av radioprofilen Martin Dyfverman som dokumentärproducenten och Gunilla Pettersson som Annika. Filmmusiken görs av jazzgruppen PAJAZZ.Filmen är producerad och regisserad av Ulla-Carin Grafström och Lars Jonsson. Ulla-Carin har filmat och klippt filmen tillsammans med Johan Högberg.

Lars har skrivit manus.

Jag själv är med på ett litet hörn för att kommentera det politiks skeendet i Askersund under Annikas tid och mina möten med henne.

För en tid sedan, den 24 november, skrev jag om Ströms hörna i Askersund och visade en del bilder i samarbete med Leif Linus. Berättade då också lite om vem som bott i ”Strömska villan” precis i kurvan. Men jag visste inte vem Ström var som gett namnet åt både huset och hörnan. Det avslutade jag också bloggen med. Nu vet jag. Läs mer om det på bloggen från den den 24 november. Har lagt till information.

Anslagstavlan vid Gårdsjögatan har fallit för åldersstrecket. Men jag han med att plåta innan fallet.

Bristen på anslagstavlor och klotterplank är akut i Askersunds kommun. Socialdemokraten Solveig Samuelsson anser att bristen på anslagstavlor ställer till stora problem för föreningar och arrangörer. Något måste göras snabbt. Butikerna anslagstavlor räcker inte till på långa vägar. Där ska nöjesarrangörer trängas med lappar om upphittade eller bortsprungna hundare och katter. För att inte tala om all reklam för vinterdäck och loppmarknader.

Samuelsson har därför skrivit en motion till fullmäktige att det bör göras en översyn om möjligheten att sätta upp en del anslagstavlor i kommunen. Annonser i pressen är inte ett alternativ menar hon. Det är för dyrt för många fattiga föreningar.

Precis som föreningarna får även kommunen vända på sina slantar enligt det svar som Samuelsson fått på sin motion. Det finns inte några pengar till en anlagstavla i Askersunds tätort förrän år 2013. Redan tidigare har frågan väckts ute bland kommunens byalag , och till dessa tavlor har det anslagits pengar både i nästa års budget och i budgeten 2013. Askersunds tätort får vänta.

Innan tavlan sätts upp i tätorten måste också Sydnärkes byggförvaltning hitta en lämplig plats. Den får inte äventyra den känsliga småstadsmiljön. I motionssvaret står att ”givetvis måste omgivningarna också vara sådana att kraven på fysisk tillgänglighet följs”. Sug på den formuleringen. Vad jag förstår ska den vara lättillgänglig för alla.

Anslagstavla i Askersund på 50-talet. Det var församlingarnas tavla.

Församlingarna har under många år haft en anslagstavla vid Gårdsjögatan, men som nu fallit för ålderstrecket. Tavlan lutade i flera år, men inga krafter kunde hjälpa att hålla den åldriga tavlan uppe. Den plockades bort. Kanske det kommer upp en ny, vad vet jag…

Tavlan användes av alla. Det var en blandning av kyrkomöten, cirkusföreställningar, danskvällar för att nu nämna något. Tror inte det var meningen från början.

IFK Askersund hade en liten egen tavla på planket mellan Letex och Apotekshuset vid torget. Dit kunde alla som spelade kolla om namnet fanns med i laguppställningen till nästa match. Föreningen informerade också om en del andra viktiga saker. För några år sedan hade föreningarna en lottkiosk utanför Rådhuset, som var tapetserad med affischer. Den var inte vacker, men ändamålsenlig, just för affischering.

På planket i bakgrunden syns IFK:s lilla anslagstavla.

Det finns också en del privata lösningar som jag med hjälp av en del bilder från Linus Larsson visar upp. Men till 2013 finns det anslagstavla i Askersunds tätort. Om nu byggfolket hittar en lämplig plats.

Bosse Molinder gjorde reklam på sitt sätt

En typ av bilreklam.

Gösta Ahlm försöker lockaNisse Gustavsson och Oskar i Kina till Åhlins. Vet inte hur det gick.

Kyrkoherde Bäckgren lockade folk till hembygdsföreningen på det här sättet.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

Så ser det ut i dag vid södra infarten

Så såg det ut då

Politikerna i Askersund kämpade i många år för en rondell –eller cirkulationsplats som det heter nu- vid södra infarten. Konstigt att det inte byggdes en rondell redan från början när riksväg 50 drogs förbi Askersunds stadskärna. Arbetet med rondellen pågår för full och när det börja våras ska den vara klar. Det har varit besvärligt under sommarmånaderna att ta sig ut på riksvägen, men nu kommer det att snurra på utan problem. Det har ansvariga lovat.

Nästa steg-som kan vara nog så knepigt- är att hitta en trevlig utsmyckning för rondellen , som kan få jäktade bilister ute på riksvägen att svänga runt i rondellen och ta sig in till Askersund. Något som verkligen får fart på bilisternas tankeverksamhet vid sidan om själva körningen. Något som säger ”har vill jag sväng in och titta vad Askersund har att komma med.”

En parallell inom tidningsvärlden är en utbildning som jag hade för Expressen-legendaren Sigge Ågren för ett antal år sedan. Och då handlade det om bra löpsedlar för att locka läsare. Han menade att en bra löpsedel skull få cyklister på gatan att cykla omkull när de snabbt läste vad som stod. Riktigt så drastiskt behöver inte utsmyckningen vid den nya rondellen vara, men något ditåt.

Trafikverket bekostar enbart grönytan vid rondellen. Utsmyckningen får kommunen stå för. Länsstyrelsen har yttrat sig i ärendet och ställt krav på att utsmyckningen ska vara så diskret som möjligt. Och trafiksäker. Länsstyrelsen hävdar att fokus även i fortsättningen ska riktas mot landskyrkan. Det får inte vara något krims krams som förstör helhetsbilden. De förslag som tagits fram följer inte Länsstyrelsens krav. Ett nytt förslag måste tas fram i samråd med tekniska förvaltningen och var klart till i maj månad, då det är dags att börja snurra vid södra infarten.

Olika förslag som spolats

Sydnärkes Byggförvaltning har fått några ord på vägen när det gäller att ta fram ett bra förslag. Kommunchef Andersson skriver att en stenläggning är att föredra framför gräs. Inte minst ur skötselaspekten. En fin utsmyckningsdetalj kunde också vara glaskross från glasåtervinningen i Hammar, skriver kommunchefen. Det finns på andra ställen, så varför också inte i Askersund …

Det hela skulle kompletteras med tre flaggstänger och lite lagom belysning. Inte som hände vid Dahlbergs torgbrunn för en del år sedan, när någon fick idén att sätta dit färgade lampor! Dessbättre försvann de snabbt. Folk undrade om det var julskyltning på fel tidpunkt. Men så blir det inte vid södra infarten. Var så säker.

Sydnärkes byggförvaltning tog fram ett mycket ambitiöst förslag, som spolades. Läs nedan:

Södra infarten har i dagarna också berikas med Venus choklad som flyttat in i ett hus där ”gröna byggnaden” fans tidigare. Bara det kan väl få bilisterna att svänga in. Venus med stora bokstäver på husgaveln…

”Gröna bygnaden” på 50-talet. Huset är borta och ersatt med en modernare variant. I det huset fins nu Venus choklad.

PS! Kommentera gärna. Det skulle var trevligt