”Man skall vara glad åt fötter, utan dem man står sig slätt”, sjöng Birgitta Andersson på 1960-talet. Fritt ur fortsättningen:”De kan bli så härligt ömma att man kan ta fotbad i en spann…”, ”De kan stampa uti golvet när man ilsken är – och ströva kring på egen hand i solvarm sand!”

I Askersund har det varit en debatt om vem som ska sköta fotvården under några år.  Kommunal eller privat? Eller båda? Nu har de styrande politikerna satt ner foten för kommunal fotvård. Motionen att återinföra kommunal fotvård kom från Siv Ahlstrand , s, Billy Ludvigsson, c, Margareta Widell, mp, och Rune Karlsson, v.

Här kommer det senaste i frågan:

Socialnämnden Yttrande över motion om återinförande av kommunal fotvård.

 Förslag till beslut: Socialnämnden ställer sig bakom socialförvaltningens yttrande över motion om återinförande av kommunal fotvård och antar skrivelsen som sin egen. Ärendebeskrivning Siv Ahlstrand (S) m.fl. har lämnat in en motion om att Askersunds kommun ska återinföra kommunal fotvård i kommunal regi och att fotvården ska vara självfinansierad.

Motionen lyfter fram konsekvenser som att fotvården blivit svårtillgänglig för pensionärer vilket kan leda till försämrad rörlighet för den enskilde. Ärendet Socialnämndens antagna arbetsbudget innefattar åtgärder för budget i balans. En av åtgärderna för att uppnå budget i balans är att upphöra med servicen att tillhandahålla fotvård.

Fotvård är inte en lagstadgad verksamhet med kommunalt ansvar. Ansvaret för den medicinska fotvården åligger primärvården. Att genomföra åtgärden innebär en besparing på 0,8 årsarbetare fotvårdsspecialist, intäkter från utförd fotvård upphör och den totala besparingen för kommunen beräknas bli cirka 44 tkr. Den fotvårdsutrustning som kommunen kan tillhandahålla är gammal och föråldrad.

 För att kunna erbjuda acceptabel arbetsmiljö och arbetssituation för kommunal fotvårdare behöver en fotvårdslokal utrustas med modern och anpassad utrustning, kostnad uppskattad till mellan 50 000 – 60 000 kronor. I Askersund finns fyra privata företag som bedriver fotvård. Två av dessa tillhandahåller även medicinsk fotvård, Pollys fotvård och massage samt Fotvård a´ la Eva.

 Lagstiftning att ta hänsyn till

· 2 kap. 2 § kommunallagen Kommuner och regioner får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ha hand om.

 · 2 kap. 7 § kommunallagen Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

 · 3 kap. 27-32 §§ konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet regleras i 3 kap. 27-32 §§ konkurrenslagen och innebär att domstol kan förbjuda staten, kommuner och regioner att sälja varor och tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Page 1 of 2 Sida 2 av 2 En offentlig aktör som bryter mot ett förbud kan bli tvungen att betala vite till staten. Det offentliga får inte tränga undan privat verksamhet.

Socialförvaltningen Maria Ståhl Marie Karlsson Förvaltningschef Handläggare

Bilagor Socialnämndens yttrande på motion om återinförande av kommunal fotvård. Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen

Pernilla Andersson brukar sjunga om att det sitter en koltrast och sjunger vid Haväng. Själv stötte jag på en ensam höna vid Askersunds by på lördagsmorgonen i regnet som satt och kacklade på bygatan. Hon kacklade som höns brukar göra. Till skillnad från koltrasten i Haväng for hon runt på vägen och kollade vad det för konstig människa som joggade i regnet. Hur som helst var det ett trevligt och lite oväntat möte.

Bild från 1961

Bild från 1923

Saluhallar finns normalt i större städer. Så har det alltid varit med ett undantag. I Zinkgruvan fanns en Saluhall under många år. Och den var välbesökt. Byggnaden uppfördes 1907 och tillhörde då Zinkgruvans handelsaktiebolag. Ett aktiebolag som jobbarna i gruvan bildade i mitten på 1800-talet. De köpte själva in sina varor för att kunna hålla så billiga priser som möjligt.

Under andra halvan av pågick en livlig torghandel i Zinkgruvan. Varorna såldes från hästvagnar, tillfälliga stånd och fasta stånd. Torget fans intill gruvbolagets första kontor mitt i samhället. Med åren blev de fasta salustånden allt mer anskrämliga. På platsen planterades träd och Saluhallen byggdes. Till glädje för många. I och utanför Saluhallen fortsatte torgdagarna varje torsdag fram till 1946. I den stora gulfärgade byggnaden fanns fasta stånd för affärsmän från trakten. Det fanns då alltid ett antal slaktare och fiskhandlare. När intresset för torgdagarna minskade såldes Saluhallen. 1946 köpte Elis Karlsson fastigheten

Efter att under några år tjänat som förråd för gruvbolaget revs Saluhallen 1970

För en tid sedan hittade jag en gammal kvällstidning där ett reportagegäng hade varit ute på en rundresa i landet och besökt olika platser. Bland annat Zinkgruvan. De var mycket imponerade över att det fanns en Saluhall i Zinkgruvan.

”Sådant trodde man fanns bara i en del större städer. Men i Zinkgruvan hittar ni huset”, skrev reportern.

Journalisterna tyckte också att det var farligt att ta sig fram i Zinkgruvan.

”Rätt som man åker vägen fram hejdas man av en stor varningsskylt: Stopgräns vid sprängning. ”Varning sker genom sirensignaler och vakt med röd flagga”, skrev journalisten innan han snabbt lämnade gruvorten.

Men riktig så dramatiskt är det inte i Zinkgruvan nu för tiden. Tycker det är lugnt och stillsamt. Åtminstone när jag varit där. Det mest dramatiska jag var med om privat är drabbningar i fotboll på Ekersvallen. Där kunde det gå hett till ibland och särskilt då när vi askersundare kom dit.

Leif Linus Larsson har hjälpt till med bilder.

Har bland anat hämtat uppgifter ur ett häfte som Weine Ahlstrand skrev för ett antal år sedan

IFK Askersunds målvakt, Albin Danielsson, gjorde en stormatch mot topplaget Nora BK på söndagseftermiddagen hemma på Solberga. Men det hjälpte inte. Gästerna vann med 2-1 efter två snabba mål i mitten på andra halvleken som Albin inte kunde göra något åt. Han fick också priset som bäste hemmaspelare.

IFK tog ledningen efter en halvtimme genom ett kanonskott av Emanuel Fahlström, där bollen studsade i ribban och in i mål. Det såg länge ut som IFK skulle få med poäng och hade också en del chanser. Filip Kjellman var på väg igenom några gånger. Spelmässigt var det periodvis ganska jämnt, men topplaget Nora var  tyngre framåt

Nästa match för IFK är mot bottenlaget FC Örebro Nordic. Då är det viktigt med tre poäng.

Tahibåten i Askersunds hamn  med matservering kommer att försvinna från hamnen nästa år. Kontraktet med kommunen går ut i maj nästa år och kommer inte att förnyas. Kommunens intresse för att ha båten kvar verkar svalt. Vad jag förstår finns det lite andra planer för platsen där Tahibåten ligger. Men det finns askersundare som vill ha båten kvar.  Lägger med skrivelser från medborgare och från Askersunds kommun. Först brevet till kommunen och sedan svaret .

Lägger texterna på min egen blogg eftersom den inte passar in under reglerna för Askersundsbloggen. Och regler är till för att följas.

Brevet till kommunen

Svaret från kommunen

Rolf Elving, vid sin uteservering vid Ritz

Askersund var förr något av kaféernas stad. I klass med vad Alingsås är i dag. Det låg nästan ett fikaställe i vart och vartannat gathörn. För oss ungdomar på var fikaställena något av dåtidens ungdomsgårdar. Det var där man träffades, vid sidan allt idrottande på gamla idrottsplatsen (Torsten Carlssons väg).

Vi ungdomarna vandrade mellan de olika ställena. Mycket berodde valet på vilka som jobbade, den och den dagen. Alla var inte så intresserade av ungdomar som satt och hängde med en dricka hela kvällen. Det blev inga förtjänster för ägaren bara med en dricka. Det gick också at lyxa till det hela med en halv kaffe.

Efter Storgatan vid Torgparken fanns Tages, senare Ritz. Längre söder låg Hammarbergs. Winerkonditoriet fanns i korsningen Storgatan-Hospitalsgatan. Vid Stora Bergsgatan låg Centralcaféet och Hammarströms. Utmed Sundsbrogatan fanns populära busschaufförfiket Gand. I hamnen fanns logiskt nog Hamncaféet och Café 5:an. Vid Väderkvarnsgatan låg det kommunala ölcaféet. Säkert har jag missat några stycken, men det är inte mycket att göra åt. Och jag har bara räknat upp de jag minns.

Det fanns också flera matställen där det förmodligen också serverades kaffe och bulle om det var så. Men det här gången stannar jag vid fiken. Som nämnts vandrade vi runt lite, men en given samlingspunkt på morgonen innan jobbet var Centralcaféet. Där serverades en halv brödkaka. Populärast var en halv brödkaka med leverpastej och gurka. Men det föll inte mej i smaken. Jag gillar inte lever och blodmat. Men det kan bero på en störning från mitt förflutna vid Slakteriföreningen. Min negativa inställning till blod-och inälvsmat har följt mej hela livet. Samma problem hade jag med grishuvuden på julborden. Men det fanns annat vid Centralcaféet att välja på, som ägg och ansjovis.

Populära Centralcaféet i hörnet Stöökagatan-Stora Bergsgatan

Askersundare utanför Centralcaféet

Till Centralcaféet kom folk från alla yrkesgrupper. Populärast var de som körde ut tidningar. Alltid hade de med en bunt överblivna tidningar till läshungriga morgongäster. Sent på kvällarna kunde det bli en sväng till Café 5:an i hamnen. De hade öppet väldigt länge vad jag minns.

Med hjälp av Leif Linus Larsson har jag plockat fram ett antal bilder, som kan vara intressanta. Har också letat på lite annonser från den tiden.

Hammarströms uteservering till höger

Gäster vid Hammarbergs konditori

Café 5:an i hamnområdet

Grand Konditori

Grands Konditori

Hammarbergs gårdsservering

Då var namnet Hamnkafeet, nu är namnet Strandhugget

Kommunala ölcaféet med föreståndare Bubban till vänster.

Kommunala ölcaféet

Mannekänguppvisning på Ritz

Ekumeniskt möte på Grand

Grands uteservering

Winerkonditoriet i bakgrunden hörnet Storgatan-Hospitalsgatan

Filadelfiaförsamlingen i Askersund kommer att sälja sin möteslokal i korsningen Storgatan-Loggatan (Klockaregatan). Köpare är Askersundsbostäder som tar över fastigheten 1 oktober. Köpesumman är 2,8 miljoner efter en värdering av bostadsbolaget.

-På grund av att vi är så få medlemmar som är aktiva i församlingen och också kommit till en ålder då vi inte orkar och kan sköta fastigheten längre ser vi inget annat alternativ än att sälja Pingstkyrkan, skriver ordföranden Per-Olov Skoog , i ett brev till medlemmarna.

Församlingen kommer att få hyra kyrksalen och källarplanet fram till december 2021. Kyrksalen, expeditionen och vinden ska vara tömda till januari 2022. Vilken lokal Filadelfiaförsamlingen kommer att använda framöver känner jag inte till.

Askersundsbostäders planer är att bygga om kyrkolokalens till lägenheter. I dag finns det två lägenheter i byggnaden. Pingstkyrkan ligger bara ett stenkast från ett antal Askersundsbostäder fastigheter. Säkert ett av skälen till köpet. Det finns också en ganska stor tomt i anslutning till kyrkan som ingår i köpet. Innan förändringen kommer till stånd måste det till en detaljplaneändring. Från kyrkoverksamhet till lägenheter.

Klipp från 1938

Klipp från september 1939

Filadelfiaförsamlingen bildades 1922. Första tiden hyrde församlingen en före detta biograflokal vid Hospitalsgatan. Församlingens förste föreståndare, Alfred Blad, kom till Askersund 1921. Han var anställd som vaktmästare vid Knappfabriken. 1938 tog församlingen beslut om att bygga den nuvarande kyrkolokalen. Filadelfiakyrkan var det enda bygge som var på gång i Askersund det året. För att få in pengar till bygget gav bland annat Amy Boström, Ullevi, boken ” Systern och andra Guds barn”. Alla gjorde sitt bästa för att få in pengar till bygget. En del avstod till och med att köpa nya kläder har jag läst i en jubileumsbok. Behållningen från boken gick direkt in i byggnadskassan. I september 1939 var kyrkan färdig. Halva kostnaden betalades inom loppet av några få år.

Bilder  från församlingens jubileumsbok 1982

Vid invigningen för drygt 80 år sedan så kunde inte kyrkan bereda plats för alla som ville närvara. Så var det på den tiden.

Styrelsen för församlingen har utlyst ett administrativt möte den 1 september.

Idrott är ibland inte rättvis. IFK föll med 1-0 mot FK Bosna på fredagskvällen. Utan att vara allt för färgad borde IFK fått med en poäng. Men det gäller att göra mål. Det var en jämn match med chanser åt båda håll. Bosnas segermål kom efter en kvart på ett rykande långskott utan chans för Albin Danielsson i målet.

Bosna började i hårt tempo men spelet jämnade sedan ut sig. Albin i målet tog det han skulle. Robin Hugosson längst bak i IFK:s försvar är en klippa om man nu ska nämna någon före någon annan hemmaspelare. Robin har varit riktigt bra i de matcher jag sett honom den här säsongen. Daniel Nilsson fick priset som bäste hemmaspelare. Han är en spelare som jobbar på i varje match och har jobbat ihop till priset.

IFK skapade chanser framåt men sakande den avgörande skärpan.  Andreas Borg hade en jättechans ensam med målvakten men var osjälvisk och spelade bollen vidare. Lite synd. Det ska också sägas att Bosna gjorde det väldigt trång i slutet av matchen när IFK låg på för kvittering. Tror att hela laget var samlat runt straffområdet.

Ove Danielsson