Blog Image

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Byggsemestern vid gamla Samrealskolan är slut.

Uncategorised Posted on ons, augusti 05, 2020 15:16:33

Nu är det full fart med ombyggnaden av gamla Samrealskolan på Norra Bergen i Askersund  till lägenheter. Inflyttningen  kommer att ske i december. Just  nu läggs den gamla paradtrappan om . Trappan från Stora Bergsgatan upp till skolan. Har lovat Anders på Askersundsbostäder  att följa bygget  med med kamera under  hösten.



”Bildsköne” Bengtsson och Askersund

Uncategorised Posted on mån, augusti 03, 2020 09:40:29

Lite äldre askersundare kommer säkert ihåg gamla polisstationen i Rådhuset. Ingången var från Stöökagatan, med fönster ut mot torget. Precis som. nu. Skillnaden är bara att nu har kommunalrådet och kommunchefen tagit hand om rummen. Det gällde att ha överblick över staden. Om det hände något kunde man snabbt gripa in. På bottenvåningen finns det fortfarande spår efter gamla polisstationen.

I bakgrunden syns gamla polisstationen i Askersund. Sedan byggdes Rådhuset och polisen fick flytta. Bilden är från Stöökagatan

En händelse som följt polisen i Askersund genom åren är när dynamitarden Harald ”Bildsköne” Bengtsson härjade i trakten med sin kumpan ”Tatuerade” Johansson. Faktum är att det var stadsfiskal Johan Fredrik Löndborg i Askersund, som gav honom smeknamnet. Det har skrivits mycket om ”Bildsköne” Bengtsson, men jag har läst mer om vad som hände just i Askersund. Ett antal privatpersoner har också pratat med mej under mina år som journalist. Efter det har jag skaffat mej en bild av vad son hände.

I Askersund började allt en söndag i augusti i mitten på 20-talet. Charmören och dynamitarden Bengtsson var verkligen på gång.

”Bildsköne” Bengtsson till vänster och Tatuerade Johansson till höger.

Mitt på dagen bröt sig en tjuv in i Lokrantz målerifirma vid Stora Bergsgatan. Lokrantz var borta, så den objudne gästen kunde härja fritt. Bytet blev dock bara 25 kronor. Polisen i Askersund arbetade snabbt och effektivt. Redan dagen efter inbrottet satt den skyldige i förhör hos landsfiskal Löndborg. Men det fanns inga bevis och den gripne var tvungen att släppas. Så kom man underfund med att det var en av landets farligaste dynamitarder man haft i förhör, ”Bildsköne” Bengtsson. Han var då i 30-årsåldern, elegant, trevlig och försynt. Stadsfiskal Löndborg blev utskrattad i Sverige för sin miss.

Lokrantz färghandel finns inte längre kvar på Stora Bergsgatan. Den låg upp till höger på bilden. 

När polisen grep honom efter inbrottet hos Lokrantz , berodde det på en polismans uppmärksamhet. Han hade sett en man med lättviktsmotorcykel utanför bensinmacken vid dåvarande Strandmans Kemikalieaffär. Polisen drog sig till minnes att en man med trälåda på sin motorcykel varit efterlyst under sommaren. Och han tyckte sig känna igen den mystiske främlingen. Nu anhölls ”Den Bildsköne” utan vidare. Han förnekade all kännedom om inbrottet vid Lokrantz. Han uppgav sig heta Oskar Vilhelm Johansson, bosatt i Ljungby. Efter en flyktig kontroll ansåg stadsfiskal Löndborg att det inte fanns någon anledning att hålla kvar honom i arresten. Stadsfiskalen blev lite imponerad av mannen. Han uppträde belevat, var snyggt klädd och var artig. Något som Löndborg föll pladask för. Inte nog med att han släppte den efterlyste ”Bildsköne” Bengtsson. Ur egen kassa gav han honom också 5 kronor för att han inte skulle behöva gå brandvakt eller sova i någon lada.

Stadsfiskal Löndborg blev grundlurad av ”Den Bildsköne”. Men det var han som gav honom smeknamnet.

Bengtsson hade varit i stan några dagar och bland annat gästade Sundsgården och en del andra matställen i stan. Och då hade han egna pengar….

Bengtsson bodde en natt i systrarna Erikssons värdshuset vid Väderkvarnsgatan. 

Pengarna från Löndborg använde Bengtsson till logi på fröknarna Erikssons pensionat vid Väderkvarnsgatan. Det kostade 2:50. Bengtsson skulle ha inställt sig på polisstationen på tisdagsmorgonen, men han kom aldrig. Men ha lämnade kvar motorcykeln och 278 kronor. Vid Stjernsund fann polisen under en gran en samling prylar, som tillhörde Bengtsson. Vid här laget visste man med säkerhet att det var ”Bildsköne” Bengtsson man hade haft i arrest men släppt!

Bengtsson greps senare på ett kafé i Ängelholm. Han försökte springa ifrån konstapeln, men var inte nog snabb. Hos allmänheten uppfattades han som en modern Robin Hood. Stal från de rika och gav till fattiga. Och lite behöll han själv. Bengtsson återvände till Askersund i sällskap med ett antal poliser. Inget fick hända den här gången. När ”Middagsexpressen” tuffade in på järnvägsstationen i Askersund väntade stora människoskaror. Ryktet att han skulle komma för att dömas för inbrottet vid Lokrantz hade spritt sig. Bengtsson fördes med handbojor via Sundsbrogatan upp till torget. Gatan var knatat med nyfikna askersundare.

Polis Axel Molin blev trött på alla Askersundsdamer som lämnade in blommor till ”Den Bildsköne”. Han hade kunnat öppna blomsterhandel, men det vill han inte. Molin hade vigt sitt liv åt polisyrket.

På polisstation började det snart strömma in blommor från många damer i Askersund. I Bengtsson såg man en filmhjälte. Polisman Axel Molin vägrade att ta emot blommorna till damernas förtret. Han var innerligt trött på ”blomtjafset”. Rådhusrätten i Askersund kunde inte fälla Bengtsson. Man saknade bevis. Och Bengtsson nekade. Efter frigivningen 1945 bosatte sig ”Den bildsköne” i Markaryd där han öppnade et skrädderi. Han blev ortens stora turistattraktion. Under en period försvann han till Göteborg där han bodde i ett tält. Men han återvände till allas glädje på orten. Han var nämligen en mycket skicklig hantverkare

Bild på ”Bildsköne-Bengtsson” från ett reportage i tidningen SE

En del av bilderna kommer som vanligt från Leif Linus Larssons stora samling



Prideflagga på Vattentornet

Uncategorised Posted on mån, juli 20, 2020 23:26:50

”Hej! Jag vill klä Vattentornet i Prideflagga. Får jag det?” Den frågan ställde konstnär Malin Blomqvist till Askersundsbostäder som äger tornet. Det blev ett JA. Lördagen den 3 oktober sker invigningen, samma dag som finaldagen för Likeside Pride.

-Jag ville visa omvärlden vad Askersund står för i vårt samhälle. Idén till installationen fick jag när jag besökte elever vid Sålundaskolan i Askersund. Vi arbetade med ett projekt där elevernas tankar och idéer var grunden för en offentlig utsmyckning, berättar Malin.

-Min strävan är att vi alla ska ställa oss bakom budskapet och installationen.

Malin söker sponsorer till projektet, både privatpersoner och företag.

-Som sponsor kan man köpa en bit av flaggan. De som köper flaggan kommer att tilldelas en miniatyr av Vattentornet.

Konstnär Malin Blomqvist är kvinnan bakom  installationen på vattentornet

Installationen på Vattentornet  kommer att  sitta uppe till bostadsbolaget börjar bygga  om tornet till bostäder vid årsskiftet.

Vattentornet på Norra Bergen i Askersund ett av stadens mest kända riktmärken för land och sjöfarare.  Bostadsbolaget har köpt in området där Vattentornet finns.

Det gick åt 170 000 tegel att mura upp det gamla vattentornet på norra höjden i Askersund. Vem som räknande stenarna låter jag vara osagt, men det står att läsa i gamla gulnande papper. Tornet som är 31 meter högt stod färdigt 1907. I dag används inte den praktfulla tegelbyggnaden. Men den blivit något av ett viktigt riktmärke för Askersunds stad. Både från land och till sjöss

Bild från när Vattentornet byggde

I Kumla används det gamla vattentornet till bostäder. Själv har jag varit längst uppe i tornet några gånger i mitt gamla jobb för att fotografera. Bättre utsikt ut över staden får man nog leta efter. För en person med skadade idrottsknän var det ingen lätt uppgift att ta sig upp till de små gluggarna längst upp för att få några vackra bilder. Trapporna är smala och slingriga. Men hinder och många trappor är till för att övervinnas.

Cisternen som sitter i toppen på tornet rymmer 280 kubikmeter vatten och är åtta meter djup. Det var år 1897 som stadsfullmäktige började utreda vattenfrågan. Vattenledningsstyrelsen lade till att börja med fram ett förslag om att anbringa en järnplåtsreservoar överst i tornet på Sofia Magdalena kyrka. Stadsfullmäktige tyckte dock inte att det var något bra förslag, utan beslutande att bygga ett nytt torn.

Det fans två alternativ att välja på. Ett var att bygga ett torn på Norra Bergen för 105 000 kronor. Det andra var att bygga en vattenbehållare på Väderkvarnsbacken, med filter och nytt maskineri i Askersund för 106 000 kronor. Precis som i dag gällde det att hålla i plånboken för politikerna, så det fick bli det billigaste alternativet. Själva tornet är 31 meter, men från den lägsta punkten i staden skiljer det 46 meter.

I kommunens bevarandeplan från 1993, kan man läsa att tornet har ett stort kulturhistoriskt värde och är i högsta grad bevarandevärt. Det kan väl också sägas att det inte var alla i Askersund som tyckte om tornets placering en gång i tiden. Några kulturknuttar ansåg att Askersunds mjuka runda horisontlinjer stördes av vattentornet. Men det var då det…..



Röda näckrosor i Fagertärn

Uncategorised Posted on lör, juli 11, 2020 11:26:45

Fagertärns röda näckrosor i Tived är fortfarande en av Askersunds kommuns största turistattraktioner. Folk från hela världen kommer för att titta på de mytomspunna och unika näckrosorna på ort och ställe. I dag finns en informationskiosk  vid sjön som sköts av byalaget i Olshammar. Jag var där för  några dagar sedan för kolla på näckrosor  och fika.

Under en period var de röda näckrosorna utrotningshotade. Limnolog Maud Wallsten, Uppsala, gjorde genom åren en stor insats för att rädda och föröka de röda näckrosorna. Det blev något av hennes livsuppgift.

Under en period var det verkligen kris för den unika växten. Men Maud jobbade på. Minns hur lycklig hon var när vi träffades vid sjön för ett antal år sedan. Då hade hon räknat in 40 vackra rosor. Och då hade hon också hittat en koppling mellan näckrosorna i Fagertärn och rosorna i den franske konstnären Claude Monets berömda näckrosdammar. Konstnären anlade sin världsberömda trädgård i Giverny norr om Paris , i slutet på 1800-talet.

Maud reste till Monets trädgård för att undersöka hur det verkligen låg till. Det var helt klart att Monets näckrosor hade anlag som härrörde från de röda Näckrosorna. I samband med andra världskriget växte dock dammarna igen. När upprustningen gjordes försvann de röda näckrosorna som hade anknytning till Fagertärn.

-Vi har tagit DNA-prov och jämfört så vi vet säkert hur det ligger till. Möjligen finns det svenska näckrosättlingar med på några av Claude Monets målningar,
berättade Maud , för mej.

Maud hade en egen näckrosodling hemma i Uppsala. Fröna hämtade hon vid Fagertärn för att sedan återplantera dem i sjön så fort det var möjligt. För ett antal år sedan växte de röda näckrosorna i Fagertärn närmare land. De var lätta att se. Av någon anledning har rosorna närmast land försvunnit. Mauds teori var att fröna föll på allt för djupt vatten. Fröna orkar sedan inte att utvecklas i det mörka vattnet och djupa Fagertärns vattnet trodde hon. I början av 2000-talet omplanterade Maud en näckros närmare land för att besökarna skulle få se den på nära håll som för i tiden . Till hennes stora besvikelse stals rosen. Den kanske finns i någon trädgårdsdamm nu…

Maud Wallsten

Näckrosorna i Fagertärn brukar blomma i slutet av juni. Men det
gäller att komma mitt på dagen för att få se blomsterprakten. När kvällen
kommer slocknar rosorna precis som vi människor.

De röda unika näckrosorna i Fagertärn upptäcktes i juli 1856, av den då 24-årige Uppsalastudenten Bernhard Kjellmark. Det var hans livs upptäckt. Han var i trakten för att besöka sin bror bruksförvaltare Adolf Kjellmark. Han kom med hästskjuts från Ramundeboda till Aspa bruk. Under de tre veckorna hos brodern gjorde den kultur-och naturintresserade Bernhard många strövtåg i omgivningarna. Ortsbor berättade för honom att det fanns en liten sjö inne i vildmarken med vackra röda näckrosor. Och Bernhard begav sig dit för att kontrollera sanningen. Från början trodde han att det bara var en skröna.

Ryktet om de fagra blommorna spreds snabbt och många ville ha den. För att skydda rosorna från utrotning förbjöd markägare Rutger Robson i Aspa, all användning av båtar i sjön. Det här var i slutet på 1800-talet. Förbudet hjälpte inte. I slutet på 1890-talet salufördes korgvis med röda näckrosor vid
torgdagar i Askersund och på andra ställen också. 1905 beviljade landshövdingen
i en resolution fridlysning av de röda näckrosorna. Den som bröt mot
fridlysningen hade höga böter att vänta.

Men det finns en mera spännande historia om de röda näckrosorna, som säger att färgen rosorna kommer från en fiskarflickas blod. Enligt en sägen bodde en fattig fiskare och hans dotter vid den lilla sjön. För var dag han vittjade sina nät blev fångsten allt sämre och både dotter och han magrare. En dag när han som vanligt drog upp sina nästan tomma nät hörde han ljuv musik och fick syn på en man, som satt och spelade på stranden. Det var Näcken, som sa:

-Du får ingen fisk, om du inte ger mig din dotter till äkta maka.

Fiskaren berättade förstås inte för flickan vad som hänt men till sist, när hungern blev för svår, tvingades han gå med på Näckens begäran och genast blev hans nät fulla av fisk.

När flickan fick reda på det gick hon förtvivlad ner till sjön, och då dök Näcken upp, tog hon fram sin kniv hon hade gömt i klänningen, stack det i sitt hjärta och hennes blod spreds i vattnet. De vita näckrosorna hade färgats röda för evigt av den stackars flickan blod

Nils Gumaelius tog fram en mycket informativ skrift till 150-års minnet av Bernhard Kjellmarks unika upptäckt 1856. Och inte nog med det Jan
Mårtensson kom ut med en deckare 1987 med namnet ” Den röda Näckrosen”. För den som inte har läst den är en del av handlingen också förlagd till Askersund. Minns att bokhandlare Walfridsson i Askersund kom till mej och berättade att boken nådde höjden av kultur på den och den sidan. Vid en närmare kontroll visade det sig att han själv var omnämnd just på de sidorna.



”Kalle-Bock” Pettersson (Gustafsson)

Uncategorised Posted on ons, juli 08, 2020 18:34:12

Under mina år som journalist träffade jag många udda figurer och original som har berikat mitt liv. Ofta hade dessa personer en livshistoria som gick in i hjärteroten. Andra var mer humoristiska och verkliga tänkare. Och en del hade otur när de tänkte, om man säger så….

En av figurerna som jag träffade ibland var ”Kalle Bock” Pettersson. Han kom trampande på sin cykel från Bocksjön i Tivedskogarna . På fötterna hade han stövlar med och avklippta skaft och på huvudet en gammal mössa från Lantmännnen. Och på pakethållaren hade han en låda. Där låg en falukorv som han då och då tog sig en tugga av. Lådan fyllde han på hos någon handlare.

När han kom till stan efter den långa cykelfärden besökte han alltid Hammarströms Konditori för en kopp kaffe. Själv sa han till mej att han åkte till stan för att tippa. Och han fick alltid många rätt. Men det märktes inte så mycket på hans sätt att leva. Han bodde med sin morbror Herman i ett fallfärdigt ruckel vid Bocksjön. På ålderns höst flyttade han in i en lägenhet i Askersund. Men det var inget boende som imponerade på honom. Huset hemma vid Boksjön var minst lika bra. Om inte bättre. Men det är klart at det var lite skönt med värmen på vintern. Och det var heller så dumt att hemtjänsten kom med färdiglagad mat varje dag

Kalle på stan

Stora Bergsgatan på 50-talet. Till höger Kalles specialfik, Hammarströms konditori

Något av det märkligaste med ”Kalle-Bock” Pettersson var att inte hette Pettersson i efternamn.  Föreningen Gamla Askersund hade en föreläsning om udda figurer i stan. Bengt Willén hade plockat fram fakta om varje person. När han kom till Kalle så visade det sig att han enligt kyrkboken var inskriven som Karl Gustaf Gustafsson , född i Bocksjötorpet 1916 och död i Askersund 1994. Alla kallade honom Pettersson. Jag skrev det i tidningen många gånger och han protesterade aldrig. Kanske tyckte han Pettersson var finare Gustavsson…

Vad jag vet hade Kalle inget fast jobb . Han hjälpte till att lassa massavedsbåtar i Askersunds hamn när någon kallade på honom. Han jobbade också mycket i skogen och slet med stocksågen för att få ner timret. Ibland hjälpte han också till att spola is på idrottsparken i Askersund. Minns inte det själv, men han berättade det en gång.

Kalle var en renlevnadsman, med ett stort intresse för skidåkning och Hemvärnet. Han fick en rad medaljer genom åren i Hemvärnet. Något som han var väldigt stolt över. Kalle var med i Hemvärnet i 40 år. Skidåkningen var hans stora passion. Han nådde dock aldrig upp till någon toppnivå. Alla kan ju inte vara bäst. Kalles problem när det gällde skidåkningen var att han startade i ett tempo och höll det loppen igenom. Men tempot var för lågt. Han tog också gärna ganska långa vilopauser vid matkontrollerna. Det bidrog till att det aldrig blev några framskjutna placeringar.Han var också lite rädd för svåra utförslöpor som i Tivedslopet vid Väderkvarnsbacken. Där uppmanande IFK-ledarna att han skulle staka istället för att bromsa. Men sådan lyssnade aldrig Kalle på. Han körde i sitt tempo. Frågade honom några gånger vad han vallade skidorna med för valla, men det avslöjade han aldrig. Det var ett hemligt recept.

Kalle läste tidningen mycket noga. Han kom ofta in till redaktion och ville ha tillägg på artiklar jag skrivit. Lika ofta vill han en till stycken skulle tas bort. Han var en engagerad läsare med hög moral. Lättklädda damer och raljerande texter tyckte han inte om. Det skulle vara ordning och reda. Inget slafs och hafs. Något som han lärt sig av sin mor hemma i Bocksjötorpet. När han var ung bodde han själv med sin mor i stugan. De hade en ko och kalv. Stugan hade hans morfar byggt. När modern gick bort så kunde inte Kalle ha djuren kvar. Han var tvungen ut och tjäna ihop till sin försörjning. Alla stora skidåkare på den tiden jobbade i skogen. Det hade Kalle läst om och det var något han började praktisera själv.

Från Kalles prissamling.

Bild: Per Öberg

Bild: Roland Johansson. Kalle sitter längst fram till höger.

När Kalle flyttade in till stan försökte han behålla det gamla och leva som han alltid gjort. Någon TV skaffade han sig aldrig. En batteridriven väckarklocka var det modernaste som fanns hos honom. Han lyssnade på radion, även om han tyckte att det fanns mycket konstig musik i den.

Men som nämnts -han hette Gustafsson i efternamn och inget annat.

Leif Linus Larsson och Anders Foglander har hjälpt till med bilder. Och någon har jag haft själv.



Fotbollsbilder i massor

Uncategorised Posted on tor, juli 02, 2020 17:42:40

Många fotbollsfantaster längtar efter att få se fotboll på ”riktigt”. Men det lär dröja ännu en tid. Fotboll på tv utan publik är inte detsamma , men vad gör man om det  inte finns något annat. Jag har letat på ett antal fotbollsbilder som tröst. En del är förstås helt ointresserade av sport och då är det bara att bläddra förbi den här bloggen. Men det finns lite gamla bilder om någon trots allt skulle vara intresserad.

Ida Sjöholm i Skyllberg. Bild: Magnus Christiernsson

IFK:s fotbollsskola

Gubben Sjöberg tränade många Sydnärkesklubbar

Närkesberg Ingvar Karlsson
Åke Haglund, Toffe Wallin, Sten Andersson


Familjen Högberg på gamla IP i Askersund
Gamla IP i Askersund . Målställningen var rutten
Mariedamm
David Platt Aston Villa i sällskap med Leo Hirverud
Åke Karlsson i Zingruvans mål prakträddar mot IFK
IFK Askersund .
IFK:s flicklag som seriesegrare . Bild: Magnus Christiernsson
Skyllberg i innecupen. Magnus Klingberg med grabben Niklas som också blev bra i fotboll
Solberga IP när en storklubb gästade anläggningen
Innecupen i Askersund för damer. Lotta är på gång
Jippomatch på Skyllbergsvallen. Hoa Hoa var en av spelarna i kändislaget


Snart semester vid Samrealskolan i Askersund

Uncategorised Posted on ons, juli 01, 2020 17:49:55

Stellan och grabbarna vid bygget Norra bergen i Askersund tar nu semester fyra veckor framåt. Stellan ska först ordna med lite pappersarbete innan han blir helt ledig.  De är  inne på sista veckan. Gamla Samrealskolan håller på att förvandlas till lägenheter. Nu kan man också skönja lite hur det ska bli. Trappan till övervåningen är klar. Här kommer lite bilder så här före semestern. Askersundsbostäder lägger också upp bilder  på sin hemsida.



Bilder-bilder-bilder

Uncategorised Posted on lör, juni 27, 2020 09:29:50

Intresset för gamla Askersundsbilder är stort. Det har visat sig vid alla visningar som Leif Linus Larsson haft. Någon har vi också haft tillsammans. En del läsare av mina bloggar brukar också sända över bilder ibland som jag kan använda. Och det är trevligt. Fortsätt med det.

När jag använt bilderna brukar jag sända dem vidare Linus som har ett stort arkiv och bra ordning på det hela. Det är sämre med mej. På några minuter kan han plocka fram bilder. En del bilder har jag sparat från åren på tidningen. Några använder jag ibland.

!

Trädet vid Hospitalsgatan 13 innan det föll. Det gamla huset revs för  länge sedan. I dag parkering för kyrkan intill.

Hospitalsgatan. Det stora gamla trädet har fallit.

Storgatan

Brottarna hade ingen lokal att träna och tävla i. Då passade den här bilden bra på Kenneth Persson och Bosse Bergman. Det fick bli torget.

Gösta Ahlm på marknaden

Kalsongköp på gång. Gösta Castellie , K-I Appelgren, ger Kalle Pettersson goda råd.

Hans Zinklén var ansvarig för Zinkgruvans ishockey.

Gösta Snoddas Nordgren och Kárlstads-Snoddas lockade storpublik till Strandparken. Året var 1974 på en av kommunens ”Trivselkvällar”

Orvar Bergmark visar ungdomar i Åmmeberg hur det ska gå till att spela bandy.

Alltid när glasugnarna var färdiga vid Hammars glasbruk blev det kaffekalas. Inne i ugnen

Arne Ältis Ringqvist, vårmarkanden 1992

IFK Askersunds veteranlag 1977. Stående fr.v: Rolgf Elfving, Toffe Wallin, Micke Hjalmarsson, Lennart Albrektsson, Lennart Rehnberg och Lennart Andersson. Knästående: Perre Appelgren, Magne Karlsén, Ove Danielsson, Anders Wallin och Yngve Ludvigsson



Nästa »