Oves Blogg

PS! Ytterligare ett antal bilder finns på na.se-bloggar-Oves blogg

Kullerstenstorget i
Askersund är en livlig debatterad fråga
både nu och förr. På senare tid har
debatten om askersundarnas torg varit livlig och hård. För det är väl ändå
askersundarnas torg oavsett särintressen? Och det måste väl ändå betyda att torget
är som en gammal kär vän som alla vill väl. Men på lite olika sätt.

Om
kommittén för prydnad av Askersunds torg fått som de tänkt sig på 30-talet hade
en stor ek planterats mitt på torget. Det skulle vara så mycket jord där eken
planterades så att det skulle bli en låg kulle med gräsmatta. I närheten av eken skulle de finns fyra
belysningsstolpar. Kommittén hade fastnat för några billiga stolpar som de sett
i en katalog från Kockums järnverk. Närmare bestämt på sidan 76 i katalog 2, bara
som en lite onödig upplysning. Belysningsstolparna skulle kosta 100 kronor
styck. Montör Zachrisson skulle räkna på
framdragningskostnader för el. Priset för eken var 30 kronor.

Kommittén som bestod av en
rektor, en provinsialläkare, en teckningslärare, landsfiskalen, en kyrkoherde
och en köpman. Det var bara uppsatta personer i samhället som tydligen hade någon
kunskap om det vackra på den tiden. Hoppas att tiderna förändrats. Namnet på
köpmannen var Adolf Gunnar Lindborg och han gick inte riktigt i takt med de övriga
i kommittén när de gällde en fråga. Och
det gällde gångbanor över torget i diagonal riktning in mot den stora eken. Där
skulle gångbanorna mynna ut. Men det tyckte inte Lindborg. Ett fåtal lindar
skulle också placeras parallellt med sidorna på torget med ett lämpligt avstånd
från Sundsbrogatan och Storgatan

När förslaget kom upp till
behandling i stadsfullmäktige blev det precis inte några ovationer.
Stadsfullmäktige A R Norry dömde ut förslaget. Och på hans sida stod också
borgmästare Bretzner. Norry menade att en ek på torget inte skulle bli någon
prydnad, utan mera som en främling på villovägar. Norry kunde tänka sig en ek
om den hade varit 100 år. Vet inte
riktigt hur han tänkte där? Skulle man ha grävt upp och flyttat en så gammal ek
till torget? För mej är ek en ek hur gammal den
är. Norry var också mycket negativ till gångbanorna på torget. Gångarna
skulle inte bli någon prydnad, snarare tvärtom.

Borgmästare Bretzner, var också
motståndare till en ek, men kunde däremot tänka sig en minnestavla mitt på
torget. Enligt borgmästaren kunde en sådan tavla vara till stor hjälp för den
som skulle hålla föredrag på torget. All fakta stod då redan på minnestavlan.
Ett slags manus, fast i sten. Men om det förslaget var han ensam. Skulle det
vara en minnestavla skulle den sitta på väggen till Rådhuset var Norrys
bestämda uppfattning.

Anledningen till att
kommittén just fastnat för en ek var enkel och logisk. Den kunde huggas ner om inte den skulle falla
alla i smaken när det gått några år. Och det var billigt. Kommittén vill också
pryda Torgparken med en vattenkastare. Det här var innan den nuvarande fontänen
fanns. Det hade funnits en tidigare, men som av någon anledning hamnat på
Brandkårens vind. Trots att den var fullt duglig. Den skulle helt enkelt
tillbaka till Torgparken igen. Men det blev inte så.

Herrarna i kommittén var
förmodligen mycket deppade efter stadsfullmäktiges möte. Samtliga förslag gick
på återremiss. Känns det igen? Det enda
förslaget som sedan genomfördes kom ordföranden Norry själv med. Han föreslog
en 4-armad ljuskandelaber mitt på torget för att det skulle bli lite ljusare
mitt i stan. Norry tyckte att det var i väl skumt på torget. Det restes senare en ljuskandelaber. Först
såg han till att kommitténs förslag hamnade i papperskorgen, med hjälp av
borgmästaren och några andra, för att sedan driva igenom sitt eget förslag. På
den tiden hade ordföranden i den politiska församlingen tydligen mycket stor
makt i småstaden Askersund.

Norrys kandelabrar förde dock
ingen tur med sig. När torget skulle rustas inför 300-årsjubileet skulle Norrys
lampor plockas bort och placeras i Hembygdsgården. De var för
omoderna. Men allt gick snett. De som skulle plocka ner lamporna tappade
härligheten i kullerstenstorget. Och så var det färdigt med de kandelabrarna.
Det var bara att sopa ihop resterna för stadens anställda.

Kanske torgkommitténs förslag
med en ek mitt på torget ändå inte var så dumt. Då hade det blivit lite liv och
grönska i torgbilden. Men det är klart att ett och annat löv kunde ha fallit på
alla blanka bilar. Och sådant är inte rolig. Tycker en del….
PS! Ytterligare ett antal bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund

Förr frågade några ibland om jag ville vara med på
gissningstävlingar. I dag handlar det istället om att vara med i olika kunskapstävlingar,
som Quiz på någon restaurang, Veteranvetartävling, Vem Vet Mest och allt vad det
nu kan vara. Ordet gissningstävling används inte längre i sådana här sammanhang
vad jag vet. Det är för omodernt. Intresset för kunskapstävlingar är stort. Och
det är ju bra. Alltid kan man lära sig något nytt. Själv ”briljera” jag med
mina kunskaper hemma i TV-soffan där ingen kontrollerar. Jag försöker också alltid
att lösa Melodikrysset med hjälp av övriga familjen. Ibland går det riktigt
bra, utom när det handlar om TV-serier. Kan inte musik till sådana serier.

För en tid sedan var jag nere vid Sjöängen i Askersund
och då pågick en Veteranvetartävling som jag lyssnade på. Det var länsfinal för pensionärer. Det fick
mej att minnas att jag som journalist en gång gjorde bort mej fullständigt
efter en pensionärstävling i kunskap. Det var ingen final men ändå. Efter
tävlingen fick jag ett papper med både
frågor och svar. Du kan väl skriva lite om tävlingen var uppmaningen. Sagt och
gjort jag publicerade frågorna och svaren. Arrangören ringde upprörd dagen
efter och klagade bittert över att både frågorna och svaren fanns i tidningen.
Frågorna skulle användas till ett antal tävlingar och nu fick allt göras om.
Alla visste nu svaren. Det var en viktig kunskap för mej.

Tipspromenader var också populära tidigare. Minns särskilt
en med Sportjournlistklubben vid Sommaro. Vi gick i par och jag hade sällskap
med journalistkändisen, trevlige Ola Hellstrand. En fråga handlade om biljard
och ingen av oss hade en aning om svaret.
När vi stod där i skogen och funderade kom det en dam med hund förbi.
Ola som inte var blyg stoppade henne och förklarade vårt problem och brister i
biljard. Det visade sig då att hon kunde allt om biljard till vår lycka. En
märkligt sammanträffande i skogen.

Så till en annan sak vid den här tiden på året. Den som vill kan gå på årsmöten nästan varje
dag. Jag är ingen stor föreningsmänniska och det hänger ihop med mitt gamla
jobb som journalist. Inom det yrket ska man hålla sig utanför föreningslivet.
Men nu har jag varit på några som passiv medlem. Det som slagit mej är att alla
numera satsar på smörgåstårta istället för söta bakverk som förr, eller
franskan med ost och en paprikaskiva på.
Tycker det är bra med smörgåstårta, men
för min del kunde man undvika den bredbara leverpastejen. Kanske en bagatell. I
min ungdom var jag charkuterist och det är förklaringen till att jag aldrig
lärt mej äta leverpastej eller blodmat.

IFK Askersund har fått en ny ordförande. Lennart Roos ersätter Christer Westberg. Lennart är IFK:are sedan barnsben. Pappa Stig spelade också fotboll för IFK. Lennart har själv en bana i föreningen som bandymålvakt, fotbollsspelare och tränare. Han har tidigare också varit med i styrelsen.Lennart Roos ny ordförande i IFK

Lennarts pappa Stig spelade också fotboll för IFK. Bilden är från 1950.

IFK höll sitt årsmöte i klubblokalen vid Solberga IP. Föreningen bildades redan 1904 och tillhör en av de äldsta idrottsföreningarna i länet. A-laget i fotboll spelar i fyran och i år satsar också klubben på ett damlag i fyran. Ungdomsverksamheten är mycket stor. Verksamhetsrapporten säger att IFK aktiverar cirka 230 ungdomar.

Hur vill askersundarna ha sitt torg? Ska torghandeln
begränsas på torget, eller ska det vara som i dag? Frågan kommer upp i fullmäktige
den 25 mars som en principfråga och då gäller det för politikerna att ha
lyssnat in vad folk i allmänhet tycker. Som alltid. Diskussion angående
torghandelsplatser är en återkommande fråga. Förr var torghandeln en
självklarhet för askersundarna. Men det
var före bilarnas stora intåg. Nu är det en hård kamp mellan torghandlarna och antalet
parkeringsplatser.

Gammal torgbild

Politikerna var inte helt eniga när frågan vara upp i
kommunstyrelsen. Det fanns ett tjänstemannaförslag som gick ut på att
näringslivsutvecklaren i fortsättningen skulle sköta placeringen av
torghandlarna också till vissa områden. Bland annat till Hamntorget och Stöökagatan.
Den politiska ledningen var också för tjänstemannaförslaget.

Siv Ahlstrand, s, ansåg dock att ärendet skulle avgöras
i fullmäktige eftersom det var av principiell betydelse. Det blev också
majoritet för det förslaget. Ahlstrand och de som gick på hennes förslag ville
ha det som i dag med fasta platser på torget. Inte att någon enskild tjänsteman
skall styra det hela. Siv Ahlstrand (S) yrkade på att torghandel får bedrivas
på torghandelsplatser på torget samt i Torgparken precis som i dag om ingen
ansökan om markupplåtelse inkommit senast 1 mars innevarande år.

Gammal torgbild

Tidigare regelverk och plats har gällt under många år
varpå det nu är aktuellt att fatta beslut om uppdatering om plats och vilka
taxor som ska gälla. Förslag på ny taxa för torghandel samt förslag avseende
plats för torghandel presenteras vid ks. När det gällde taxorna var politikerna
ganska eniga.

Ett 1 aprilskämt som jag
använde 1978 kan bli verklighet framöver. Det handlade om Vattentornet i
Askersund. Tornet hade då tagits ur bruk. Dåvarande kommunalrådet Sven-Erik
Franzén ställde upp utan blinka. En trevlig man som var med på det mesta.
Möjligen var Askersund för litet för honom som politiker med lite visioner

.

Vi enades om att Vattentornet
skulle byggas om till bostäder, med en utsikt som skulle bli fantastisk. Precis
enligt de planer som Askersundsbostäder arbetar med i dag. Sven-Erik följde med mej upp till tornet och
pekade med hela handen upp mot tornet som brukligt på dåliga bilder. Det flesta
som läste skrattade åt skämtet.

Men det fanns en del som hoppade på Sven-Erik,
med en undran om det nu ”slagit över helt” för honom. Bostäder i Vattentornet! Med
facit i hand var vi inte helt fel ute 1978. I dag finns det diskussioner om hur
tornet ska användas. Tyvärr får Sven-Erik var med att följa utvecklingen. Han
avled för ett antal år sedan. Lärdomen av mitt aprilskämt är att man ska välja
skämt med omsorg. Det kan bli verklighet även om det tar några år. Som i
det här fallet 41 år.

Det gick åt 170 000
tegel att mura upp det gamla vattentornet på norra höjden i Askersund. Vem som
räknande stenarna låter jag vara osagt, men det står att läsa i gamla gulnande
papper. Tornet som är 31
meter högt stod färdigt 1907. I dag används inte den praktfulla
tegelbyggnaden. Men den blivit något av ett viktigt riktmärke för Askersunds
stad. Både från sjöss och land. Politikerna funderar nu som bäst på hur bygganden
ska användas. Det är en delikat uppgift att lösa.

Cisternen som sitter i toppen
på tornet rymmer 280
kubikmeter vatten och är åtta meter djup. Det var år
1897 som stadsfullmäktige började utreda vattenfrågan. Vattenledningsstyrelsen
lade till att börja med fram ett förslag om att anbringa en järnplåtsreservoar
överst i tornet på Sofia Magdalena kyrka. Stadsfullmäktige tyckte dock inte att
det var något bra förslag, utan beslutande att bygga ett nytt torn.

Det fans två alternativ att
välja på. Ett var att bygga ett torn på Norra Bergen för 105 000 kronor.
Det andra var att bygga en vattenbehållare på Väderkvarnsbacken, med filter och
nytt maskineri i Askersund för 106 000 kronor. Precis som i dag gällde det
att hålla i plånboken för politikerna, så det fick bli det billigaste
alternativet. Själva tornet är 31
meter, men från den lägsta punkten i staden skiljer det 46 meter.

I kommunens bevarandeplan
från 1993, kan man läsa att tornet har ett stort kulturhistoriskt värde och är
i högsta grad bevarandevärt.

PS! Flera bilder finns på na.se under min blogg.

IFK Askersunds fotbollslag kan glädja sig åt tre fina
nyförvärv inför den kommande säsongen i fyran. Johan Norströn är
försvarsspelare och kommer från IF Tunabro i division fyra. Robin Hugosson är
också försvarsspelare och kommer från Ås IF i femman. Det tredje nyförvärvet är
målfarlige Mohamad Hossaini från Åmmebergs IF. Han öste in mål för Åmmeberg i
sexan förra säsongen.

IFK:s nyförvärv, Johan Norström, Robin Hugosson och Mohammad Hossaini.
Bild: Ann-Sofie Fahlström

Vidare har Johan Hailee varit med i träning hela
vintern efter att ha varit borta från skada förra säsongen. Johan har under
många säsonger varit en IFK:s verkliga stöttepelare, så han får också räknas in
som ett fint tillskott i truppen.

IFK:s unga lag har också tappat spelare som mittbacken
Jonas Kinell som flyttat från orten. Henrik Göthe har också aviserat att han
ska sluta, men när gräsplanerna börjar bli gröna kanske han tänker om…

Under flera har jag på följt flera stora byggen i
Askersund med min kamera. Det har varit på uppdrag av byggherrar. Kan inte säga
att det lett till att jag blivit expert på området, men ett minder
konsultuppdrag som färgsättning på några undanskymda hallväggar kanske jag
skulle klara. Att gå på byggen lär man sig också massor av specialuttryck för
material som jag nu kan briljera med. Som två tum fyra reglar, PP-rör, och
stålband för att nämna något. Fortfarande kan jag inte förstå hur man kan få
ihop olika jättebyggen från bottenplattan till färdiga hus. Jag har plåtat
många bottenplattor men aldrig kunnat föreställa mej slutresultatet.

Just nu följer jag det stora bygget vid Vårdcentralen
i Askersund. Det handlar om ett 100-tal nya fräscha lägenheter för äldre
människor. Jag träffar massor av byggare och de som ansvarar för bygget inne på
kontoren. Alla är villiga att berätta om vad de sysslar med till skillnad från
många myndighetspersoner man ofta hör i media. Där är nästan allt hemligt på
grund av utredningstekniska skäl. Eller som en semlebagare förklarade när han
fick kritik för sina bakverk. ”Jag har lagt locket på” .

Efter några år som följare i byggbranschen kan jag
konstatera att det är mycket trevliga arbetsplatser. En intressant sak som jag
inte tänkt på tidigare är vikten av bra och lämplig musik på de olika våningsplanen. Murarna som lägger mönster kör en mjukare
linje, medan de som borrar i betongen lyssnar på hårdrock. Om de nu hör något
bakom sitt hörselskydd. På taknivå brukar det vara en musikalisk blandning. Själv känner jag mej som en ”riktig” byggjobbare
med hjälm och gul väst när jag går runt och plåtar.

Många väntar säkert på de nya lägenheterna vid
Vårdcentralen. Ett äldre vårdboende i Askersund ska utrymmas och de boende ska
flytta in i det nya. Det måste bli ett lyft för alla inblandande. Men det har funnits undantag.

Kände en man som flyttade in på ett boende i Askersund
från ett litet hus strax utanför stan. Han behöll huset som en helgardering om
han inte skulle trivas. Träffade honom efter en tid och frågade hur det var.
Svaret blev att det var helt värdelöst. Bland annat låg tvättstugan allt för långt
ifrån lägenheten i huset. Det ledde till att han flyttade tillbaka till sitt hus
där det varken fanns rinnande vatten eller tvättstuga. Han ville förstås bara ha ett bra argument
för att flytta hem igen. Så svårt kan det vara att byta boende på ålderns
höst. Men på nybygget vid Vårdcentralen
är jag säker på att de flesta kommer trivas.