Oves Blogg

I år är det 100 år sedan
ångaren Per Brahe gick under med man och allt vid inloppet till Hästholmens
hamn på östgötasidan. Tjugotre personer omkom. Ingen hade en chans att ta sig
ut från däck och hytter. Många hade redan krupit till kojs, eftersom en lång sjöresa
väntade. Båten gick mellan Jönköping och Stockholm. Per Brahe hade på kvällen
lämnat hamnen i Gränna där man lastat.

.

Ombord fanns konstnären John
Bauer som var känd över hela Sverige för sina trolska teckningar, men vem var
uppasserskan fröken E.Hagberg från Lerbäck? Det vore intressant att veta. Men
om henne skrevs det inte särskilt många rader, när de båda omkom i en
båtolycka. Det var den natten mellan 19 och 20 november den tragiska olyckan
hände. Trots att det är 100 år sedan olyckan inträffade, så dyker den upp i
diskussionerna när folk pratar sjöfart på Vättern. Och visst var det en ruskig
olycka. En bidragande orsak till att sjökatastrofen fortfarande hålls i folks
minne är att den kände konstnären John Bauer, hans hustru och fyraårige son
fanns med bland de omkomna passagerna. Bauers teckningar lever kvar. Inte minst
i böckerna ” Bland tomtar och troll” med hans mystiska teckningar. Ingen har nog missat teckningarna i
sagoböckerna.

PS! Mer bilder och text finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg

Kunde aldrig
drömma om att mitt namn Ove skulle bli så populärt som det blivet de senaste
åren. När filmarna ska ta fram någon udda figur får det namnet bli Ove. Jag tänker
då på den odräglige Ove Sundberg i ”Solsidan”. Såg filmen får några dagar sedan
och Henrik Dorsin tolkning av Ove höll stilen. Till skillnad från mej har han
inga hämningar. I filmen jagade han en lämplig spermadonator! Bara det. Något
jag inte känner till från mitt eget liv. Det har ordnat sig ändå.

Vidare har ”En
man som heter Ove” har blivit en storfilm som dragit fulla hus. Men det var nog
inte bara för namnet utan för ett bra manus och för en fin insats av
huvudrollsinnehavare Rolf Lassgård. Jo, jag har sett den filmen också och i
samband med det fått massor av kommentarer med anledning av namnet. Som ”du har
väl sett filmen eller läst boken”. Fick till och med en bok i present

Enligt
information på datorn finns det 40 personer i Askersund som heter Ove och drygt
31 000 i landet. Namnet finns naturligtvis inte med på topp 100-listan.
Jag känner några som heter Ove. Kan garantera att ingen av oss har tänkt på att
det skulle vara något töntigt namn.

Har fundera på
några gånger hur mina föräldrar kom på just det namnet i början på 40-talet.
Det fanns inga kändisar med det namnet vid den tiden. Ingen stor artist eller
idrottsman. Vi var ju några stycken ungar i familjen så det gällde väl att
hitta på något namn som inte redan var upptaget. Kan nämna att min bror heter
Karlherbert och det bygger på en kompromiss. Morsan vill döpa honom till
Herbert efter bror till henne med samma namn. Farsan tyckte att Karl passade
bättre. Då fick det bli namnet Karlherbert på brorsan keramikern.

Det där med
smeknamn är annars en sak som kan vara lite knepigt. Hade en kompis som hette
Bertil Gustavsson, men som gick under smeknamnet ”Garvis” efter en känd
fotbollspelare. Han reagerade inte själv på sitt riktiga namn. Smeknamnet
”Garvis” var ett gångbart namn bland alla askersundare. Bertil var det nästan
ingen som kände till. Det finns andra exempel smeknamn som blivit helt
vedertaget. Som fotbollsidolen Lennart ”Nacka” Skoglund. Det finns hur många
förklaringar som helst hur Lennart fick sitt smeknamn. Pratade för en tid sedan
med hans bror, Karl-Evert , som bor i Skövde. Han visste hur det låg till. Det
fanns en tredje broder, Georg, som spelade Nacka. Lennart fick följa med honom
till matcherna där han satt och skrek ”Heja Nacka”. Sedan fick han det som
smeknamn. Så lätt är det att få ett smeknamn som följer personen livet ut.

Pressmeddelande från Askersunds
kommun

2018-01-10

Daniel Eriksson
ny scenkonstchef i Askersunds kommun

Askersunds
kommun har anställt Daniel Eriksson som ny chef för scenkonstavdelningen. Han kommer att
tillträda sin nya tjänst i början av april och kommer närmast från jobbet som kultur- och
fritidschef i Lekebergs kommun.

Scenkonstavdelningen i Askersunds
kommun ansvarar för att driva verksamheten inom scenkonstområdet framförallt på
Sjöängen och kommunchefen Madeleine Andersson är glad över att Daniel Eriksson nu rekryterats
som ny chef.

– Daniel har en gedigen bakgrund
inom scenkonstområdet och en bred förankring inom kultursfären i stort. Vi ser fram emot att han
ska fortsätta utveckla scenkonstavdelningen, som ju är en av kommunens nyaste verksamheter,
säger Madeleine Andersson.

Scenkonstavdelningen bildades i
samband med att Sjöängen togs i bruk 2016 och Daniel Eriksson har följt arbetet på avstånd länge.

– När planeringen av Sjöängen
inleddes arbetade jag som utvecklingsledare på Region Örebro län och jag har hela tiden tyckt att
initiativet att skapa Sjöängen känts så fantastiskt rätt och modigt. Jag tycker att man i Askersund visat väldigt
tydligt vad man vill med sin kommun. Fokus ligger på att använda kultur och scenkonst för att
utveckla Askersund och det går jag verkligen igång på, säger Daniel Eriksson.

Han är i grunden utbildad till
dramapedagog och jobbade i ett antal år på Örebro kulturskola. Därefter har han alltså arbetat inom
Region Örebro län inom kulturområdet, samt som kultur- och fritidschef i

Lekebergs kommun sedan 2015. Vid
sidan av sitt yrkesliv har han även spelat amatörteater och varit aktiv i Riksteaterföreningen i
Örebro, samt i en föräldrakooperativ förskola.

Daniel Eriksson anser att hans
uppdrag framförallt har två centrala delar.

– Dels är ett aktivt kulturliv
ett sätt att göra en kommun mer attraktiv och dels är det ett sätt att påverka folkhälsan på ett
positivt sätt. För att vi ska uppnå detta är det viktigt att arbeta med hur vi
får ett kulturliv som når ut till alla
och det ser jag som min största utmaning som ny scenkonstchef iAskersund, säger Daniel Eriksson.

Daniel Eriksson är 41 år och bor med sambo och tre
barn i Örebro.

Det var dåliga tider i
Askersund i början och mitten av 1800-talet. Mycket dåliga. Men
det påverkade inte på något vis nöjeslivet. Folk levde över sina tillgångar och
brännvinet flödade enligt gamla artiklar. En del askersudare hittade alltid anledningar till att hålla fester och skåla. När det nu nalkas bröllop för de kungliga
och en stora fester är det synd för alla rojalister att inte
1800-talsandan i Askersund lever kvar.
Då fanns en mycket stark rojalist
i stan. Man firade medlemmar av
kungafamiljen så fort det fanns en chans. Det gällde såväl namnsdagar som
födelsedagar.

Bild från 50-talet vid Sundsbrogatan med Sundstedtska huset i bakgrinden

Det så kallade Sundstedtska huset , med Stadskällaren, Sundsbrogatan
16, var i början på 1800-talet Askersunds stora nöjespalats. På nedre botten låg
Stadskällaren, medan övervåningen kallades societetssalongen. Där dansade man i början av
1800-talet kadrilj och polkett i glada borgares lag och punschen
flödade. Det gamla huset revs för att byggas om
och göras till bibliotek och tandläkarmottagning.
Tandläkaren är kvar, men sedan har
verksamheterna skiftat i bottenvåning ut
mot Sundsbrogatan. Under en lång period jobbade jag i det gamla
nöjespalatset. NA:as redaktion fanns
där, men jag kände aldrig
riktigt pulsen från något gammalt nöjespalats. Däremot kände jag den trevliga doften från pizzerian som låg vägg i vägg. Och det var ju inte det
sämsta.

PS! Ytterligare bilder och text finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg

Husen i Askersund hade mera
färgstarka namn än dagens. Som ”Kulan” vid Hospitalsgatan. Huset är borta. Der
revs i slutet av 50-talet. Men som tur är finns det bilder kvar av den gamla
träbyggnaden. Och vännen Linus Larsson har tagit hand om en del bilder. Huset
var inte så vackert där det låg intill Edlunds järnhandel. I dag har platsen
förvandlats till parkering, inte heller så vackert men kanske nödvändigt. Vad
vet jag…

”Kulan” som var något av
Askersunds eget West End, där man slogs, led och kämpade mot fattigdom, mot
sociala missförhållanden och mot folk i ”överklassen”. Och dit hörde de som
gick i Samrealskolan ansåg de som bodde i ”Kulan” och dess närhet. Men det var
rejält folk som bodde där och som ville göra rätt för sig , även om det inte
fanns pengar i överflöd. Det vittnar gamla berättelser om från de som var med
på den tiden.

En person som gick i
Sameralskolan men som inte finns kvar i livet längre har berättat för mej att
det var nära nog livsfarligt att passera ”Kulan” och kvarteren i dess närhet under
första världskriget.

-Vi grabbar som gick i
Sameralskolan utsattes ständigt för olycksbådande hot från alla mystiska smala prång som fanns mellan husen. I ”Kulan” bodde naturligtvis också hederligt
och rättskaffens folk. Många av sönerna i husen tyckte dock det var trevligare
att lägga tunga bördor på våra axlar än att läsa svårbegripliga läxor, där
oförstående lärare kunde terrorisera den fria tanken med, berättade den gamla
Samskoleleven för mej.

-Särskilt på vintrarna tog
man en omväg, när man visste att herrarna i ”Kulan” var på krigsstigen. Visst gav
vi igen så länge vi orkade, innan näsblodet färgade snön. Men vad skulle man
göra åt övermakten…

Enligt min vän som berättade
om ”Kulan” var det ett socialt patos som drev ungdomarna där att ta hämnd på
samhället orättvisor. Och då dög det bra att spöa upp de som gick i
Samrealskolan till at börja med. Även skolan kunde mönstra upp en del
barrikadhjältar, men det förslog inte så långt mot de hårdföra grabbarna i
”Kulan”. Många gånger rasade striden up i trappor och förstugor. Ofta kom batonger
och andra redskap till användning i slagsmålen.

Gamla hus försvinner men
historierna om de gamla husen och de som bodde där lever kvar. Även om det inte
är så många som minns dem längre. Och så finns det som tur är bilder kvar som
visar hur det såg ut.

Kvällens Nyårsfirande i Askersunds hamn har växt
genom åren. Och festligheterna brukar lockar mycket folk. Det är tal, musik och fyrverkeri. Gunilla
Högberg läser som vanligt Tennysons Nyårsklockan. När det gäller fyrverkeriet
kan det bli sista gången det skjuts upp från Stapelängen nedanför Landskyrkan
så passa på. Det har varit en tradition som ett politiskt parti nu vill ändra
på. Partiet vill ersätta fyrverkeriet med musik –och lasershow, bland annat med
hänsyn till djur som blir rädda. Ja, vi får se vad som händer till nästa år.

Mina journalistminnen från nyårsfirandet i hamnen
handlar annars mycket om kyla och kameror som frös ihop. I början var det också
problem med att höra kyrkklockarna på andra sidan vattnet. Men det är ordnat
nu. Och kamerorna har blivit bättre och vädret mildare.

Mannen bakom nyårsfirandet i Askersund som det ser
ut i dag är köpmannen Stig Åhlin. Han kämpade hårt för att det skulle bli bra
och trivsamt. De första åren kämpade han nästan själv med förberedelserna. Det
skulle tändas marschaller runt hela hamnområdet. En
grannlaga uppgift. Nu finns både kommunen och Rotary med som arrangörer.

Annandag Jul och nyårshelgen i Askersund har för
många alltid varit förknippade med bandy. Det var något visst med det. Både som
åskådare och spelare. Nästan alla lag i föreningen hade seriepremiär just under
dessa helger. Nu finns inte bandy kvar på IFK:s program längre.

Som spelare minns jag en match i Åsbro tidigt på
nyårsdagen. Det var inget bra val varken av speltid eller matchdag. En del hade
firat in det nya året på gamla Statt och kom mer eller mindre direkt till
matchen. Det gällde förstås inte mej väldigt ordentlig som jag är för att nu
vara lite ironisk. Minns faktiskt inte hur det var i mitt fall om jag ska vara
ärlig. Vid hörnslagen då alla var
samlade i målburen luktade det precis inte liniment. Men så går det inte till
nu förstås. Nu lägger sig alla tidigt för att orka med matcherna vad jag hört.

Som åskådare och som sportskrivare har jag också en
del minnen från jul-och nyårsbandyn. Som hemmapremiären mot Karlstads-Göta 1956
i Allsvenskan. Många i föreningen hade kämpat för att få fram spelbar is på
gamla IP. Milväder hade ställt till problem, men spolargänget lyckades få fram
bra is. Det kom 2 600 personer till matchen, som slutade med en 3-1-vinst
till K-Göta. IFK tog bara en poäng det året, genom att spela 2-2 mot ÖSK. Det blev nedflyttning direkt.

Karl-Oskar Sjöström är
förmodligen Askersunds mest läste författare. Nu handlar det inte om någon roman,
utan en epokgörande fotohandbok ”Amatörfotografen”. Rektorns grabb fick ut sina
böcker i inte mindre än 16 olika upplagor. Boken har också getts ut på övriga
nordiska språk. De är svårt för övriga askersundsförfattare att nå upp till
Karl-Oskars nivåer. Förutom alla böcker medverkade han också rad olika uppslagsböcker
med ämnet foto. Men det här var före digitalfotots inträde. När Karl-Oskar var i
farten gällde bara ”vanliga” kameror, filmrullar och framkallning i olika
vätskor. Och då var hans böcker ovärderliga för alla som ville ta en något så
när bra bild.

Den första upplagan kom 1937.
I början på 80-talet var det bara förre finansministerns Per-Edvin Skölds
handbok i självdeklaration som gått bättre av alla fackböcker. Men Sjöströms
bok var helt klart betydligt mera underhållande. Sjöström levde på senare år med fru Elsa i
sin villa vid Stora Forsa några mil söder om Askersund. Han finns inte i livet
längre, men vi hade mycket med varandra att göra under årens lopp. Och så lärde
vi känna varandra på ett märkligt sätt. Men mer om det senare.
PS! Mer text och fler bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg

Under några år har jag fotograferat byggen i Askersund . Först det stora Sjöängsbygget till kommunens hemsida. Basen på det bygget, Magnus Landin, frågade om jag inte kunde ta lite bilder även från de nya bostäderna vid Västra Strandparken. Han ville få det hela dokumenterat. Kunde inte neka Magnus som är en vänlig man. Uppdraget är nu klart. Hyresgästerna flyttar in i februari 2018. Vecka 51 blir avslutning på mitt fotograferande vid Västra Strandparken när det gäller uppdrag. Just nu uppförs ytterligare en bostadsrättsfastighet strax intill PEAB:s byggen. Kanske det blir några bilder privat. Känner ju folk som ska flytta in i bostadsrätterna. Magnus och hans gäng på PEAB drar nu vidare in till Örebro för nya uppdrag.

PS! Ytterligare bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg