Adventsstakarna i Vattentornet lyser igen. Det har Henrik och Juha vid Askersundsbostäder sett till. En tradition men inte alla fönster. I de övriga fönstren längst upp i tornet finns annan belysning som lyser året om. Men i december ska det vara adventsstakar
Karl-Bertil Jonsson är ett givet inslag för många på julafton. Nästan lika viktig som julottan är för andra. Budskapet är nästan det samma. Man ska vara snäll mot de som har det sämre och visa solidaritet. Måste erkänna att jag och ett 100-tal askersundare tog ut lite av julaftonfirandet i förskott genom föreställningen ” Sagan om Karl -Bertil Jonsson jul ” som visades i Sjöängen för någon vecka sedan. Föreställningen som gick på Scalateatern i Stockholm hade spelats in och visades nu på filmduken.
Blev lite nyfiken på hur en teaterföreställning skulle fungera i bioform. Det fungerade utmärkt med undantag för att det ibland var svårt att höra texterna. Om det är fel på min hörsel eller för högt ljud håller jag öppet. Var faktiskt och kollade min hörsel i en apparat som fanns på gamla biblioteket. Man skulle höra pip och trycka på en knapp. Jag hörde inte ett pip om man säger så. Problemet var att det stod flera personer runt mej och frågade hela tiden om jag hörde något pip. Så går det inte att kolla hörseln insåg jag snabbt.
Tillbaka till Karl-Bertil Jonsson och Sjöängen. Henrik Dorsin, ni vet han Ove Sundberg i Solsidan, var berättare. Han är något av geni när det gäller texter. Clas Eriksson i Galenskaparna är en annan och vår ”egen” revyförfattare Peter Flack, är ytterligare en som kan sin sak. Flack träffad jag som journalist första gången vid ett framträdande på torget i Askersund för många år sedan. Köpmännen hade dragit ihop ett stort jippo med Lennart Hyland som programledare. Men det gick inte något bra för Hyland av anledningar som jag inte behöver gå in på här. Och det berodde i alla fall inte på en urusel högtalaranläggning. Men Flacks gäng klarade av det hela proffsigt inför ett 1000-tals åskådare på torget.
Bilden på Peter Flacks uppträdande på torget i Askersund . Den är lite suddig, men så är den också från 1984.
Annars har jag många trevliga minnen från julaftonfirande från mina år som journalist. Askersunds egen storsångare Bertil Boo besökte ofta Norrbergahemmets äldreboende-jo det hette så på den tiden-på förmiddagen för att förgylla tillvaron för de gamla med vacker sång. Han hade en syster som bodde på hemmet. Ibland var jag i EFS-kyrkan på deras julsamling för äldre och ensamma personer. Medlemmarna hade ordnat det trevligt med mat, julklappar och lite underhållning. Det var mycket uppskattat och krävde säkert ett stort jobb. Bland besökarna fanns oftast bröderna ” Vulkarn”, Erik och Gösta Larsson. De läste dikter. Bröderna kunde hur många dikter som helst utantill. Sedan några år tillbaka är det Röda Korset i Askersund som bjuder in på julafton. En fin och uppskattad tradition
Slutligen vill jag önska alla en God Jul eftersom det här sista krönikan före julafton. Och missa inte Karl-Bertil Jonsson på julafton. Själv har jag redan klarat av det.
Just nu är det mycket golvläggning vid nybygget. Det gäller både trappor och vanliga golv. Precis som tidigare är det också full fart på andra verksamheter i bygget. Byggnadsställningarna håller också på att plockas ner.
Vykort är populära samlarobjekt. Ofta på auktioner och antikmarknader finns det lådor med vykort. Känner några som har stora samlingar från olika specialområden. I Askersund är naturligtvis vykort från trakten populära. Själv har jag några stycken men är ingen samlare, men tycker det är trevliga att titta på. Och minnas. Tänkte visa några bilder jag har fått skanna in. Vykorten kommer från släktingar till vännen Birger ”Tjommen”Andersson. Birger finns inte i livet längre men vi hade dagliga kontakter under många år. Han skötte eldningen i ett hus där jag jobbade. En klok karl som ställde sig utanför samhället. Vad som hände berättade han aldrig. En gång i tiden tillhörde han stadens snobbar.
Birger som ung snobb
Nu är det också ljus på rådhussmeden i Askersund . Han stått och hamrat lite i mörker förut. Ett trevligt inslag i stadsbilden när mörkret fallet.
Gamla Samrealskolan i Askersund skall byggas om invändigt för att ge plats för nya lägenheter. Upphandlingen är på gång och det gäller åtta lägenheter i en första etapp för satsningen på Norra Bergen. Och det kommer mera. Ägarna Askersundsbostäder har stora planer för området där också Vattentornet ingår och en del nybyggen. Redan nu finns det stort intresse för att bo i gamla Samrealskolan. Kanske är det gamla elever som vill tillbaka….
Stora Bergsgatan en gång i tiden med Samrealskolan på höjden i norr. Skolan ska nu inrymma åtta lägenheter.
Det var i början av 1905 som Askersunds stad beslöt att bygga ett nytt läroverkshus efter ritningar av byggmästarna N.J Ackzell, Katrineholm och Viktor Forss, Askersund. I oktober 1906 var byggnaden så pass färdig att elever kunde flytta in. Invigningen skedde i januari 1907. Men årtalet 1905 står på husfasaden. Det var när beslutet togs. Kostnaden för bygget var 59 786 kronor och i det ingick också markarbeten.
Byggmästare Forss var stor lokalt i byggbranschen med byggen som Askersunds Stadshotell, Kristinahemmet, Folkskolan, Samrealskolan för att nämna några. Han var född i Stora Mosshult, Tived. Efter teoretiska och praktiska studier flyttade han till Askersund 1886, där han skaffade så gott som monopol på alla stora byggen i Askersund. Enligt uppgifter i tidningar från den tiden så blev tyvärr vinstmarginalerna mycket små. Han blev inte rik. Forss kalkyler var inte alltid så lyckade.
Faktum är ändå att ett av det finaste huset i området, Norra Bergen 28, jämnades med marken i början på 1980-talet. Kanske kan Askersundsbostäder återskapa lite av den gamla idyllen? Rivningen av Karl-Johans hus får de styrande i kommunen på den tiden helt ta på sig. Kommunen fick huset till skänks men lät det förfalla helt. Till slut var en rivning ett måste. Till fastigheten som låg strax norr om Samrealskolan strax intill Vattentornet, hörde också en praktfull trädgård med en blomsterprakt som var enorm. Väggarna var fyllda med klätterrosor. Det var en verklig idyll.
Karl-Johans hus på Norra Bergen som revs på 80-talet.
Ägare till huset var kyrkvaktmästare Karl-Johan Karlsson och senare hans barn. Karl-Johan bodde i huset med fru och sju barn. Hans trädgårdsintresse var mycket stort. Karl-Johan som var med och anlade de flesta av parkerna i Askersund, var mycket intresserad av växter. Utanför huset fanns en drivbänk där familjen hämtade sina grönsaker. För att klara den stora familjens försörjning hade Karl-Johan både höns och gris i början av 1900-talet.
En av döttrarna till Karl-Johan har berättat för mej att han också skaffade får på höstarna som gick och betade uppe på bergen i norr. Askersunds kommun ägde hela tiden marken där huset på Norra Bergen 28, stod placerat. Han försökte många gånger under sitt liv att friköpa jorden till huset, men kommunen sade nej varje gång. Med facit i hand borde kommunen sålt marken och därmed också haft ytterligare ett kulturhus att visa upp för alla som i dag besöker Norra Bergen.
Under ett antal år lät kommunen huset stå och förfalla. Med det följde också inbrott och stor vandaliseringen av Karl-Johans hus. Minns att döttrarna var inne till mej på redaktionen och var bedrövade. De orkade inte se sitt gamla föräldrahem helt sönderslaget. När kommunen ändå inte tog hand om husgåvan från familjen Karlsson, vill döttrarna att huset skulle rivas. Så blev det också till slut.
Nämnas kan också att några av Karl-Johans döttrar drev Ahlstrands Hatt och Mössaffär i Askersund under många år. Butiken låg vid Väderkvarnsgatan.
Jag tillhör en riskgrupp. Har också tagit konsekvensen av det. Alla som tillhör riskgruppen ska akta sig för att bli sjuka och behöver ta en spruta. Det har jag läst i tidningen och hört i andra media. För någon vecka sedan var jag upp på Solberga IP får att få sprutandet undanstökad. Samlingen skedde i IFK Askersund klubbrum. En lokal där jag känner mej hemma med en massa gamla lagbilder på väggarna. Och några finns jag själv med på. Tycker inte jag förändrats mycket, men det tyckte tyvärr andra som kollade på bilderna.
IFK:s klubbrum används någon gång om året för folk som vill vaccineras mot influensa. men den här bilden är från en visning av bilder med Leif Linus.
Några trevliga kvinnor med röda västar från Röda Korset såg till att allt flöt på bra. Det är viktigt med trevliga värdar tycker man i Askersund vad jag uppfattat. När det är föreställningar i Sjöängen brukar medlemmar från Askersunds manskör möta i svart frack och fluga utan närmare jämförelse.
Annars är jag inte mycket för sprutor och tabletter. Undantaget är Thulo och Läkerol. Men det där med tabletter kan man ha olika inställningar till. Som journalist mötte jag en äldre man på ett boende som ville tala allvar med mej. Han förklarade bekymrad att alla som var på boendet fick tabletter men inte han. Mannen var mycket besviken. ”De håller på att ta död på mej. Jag får inte en enda tablett” , förklarade han. Upplyste honom att han förmodligen var frisk och att han inte behövde ta några tabletter och skulle vara glad för det. Men jag såg på honom att han inte köpte den förklaringen. Det var något mygel.
Var på senaste fullmäktige och lyssnade på budgetsammanträdet. Det är ju intressant att veta hur våra skattepengar kommer att användas. Viktiga beslut som lättades upp med musik av elever från musikskolan. Mötet blev en långkörare. När det är budget verkar det räcka med en punkt på ärendelistan. Särskilt när det finns tre budgetförslag som nu. Många vill prata om sitt och om hur bra det är. Vad jag förstår väntar hårda tider med massor av besparingar. Det är bara att vänta och se hur det blir när besparingarna preciseras närmare. Lite tråkig utveckling. När jag som journalist började skriva om politik för 30 år sedan var det nästa alltid nysatsningar som presenterades. Minns när kommunalrådet Franzèn vid en pressinformation helt oväntat upplyste om att ett nytt hotell skulle byggas. Vi satt som frågetecken.
I min förra krönika skrev jag att det var dags att ta fram adventsstakar och farsan Svens kyrka. Det är nu gjort och finns på plats i dag 1 advent. Lite problem var det med kyrkan. Korset hade ramlat av under sommaren, men jag fixade det med två gulmålade tändstickor som jag klistrade ihop till ett kors. Tycker det blev riktigt bra även om farsan aldrig skulle ha godtagit en sådan simpel lösning. Tändstickor i toppen på en kyrka! Han gjorde sina kors i trä.
”Låga skatter och billiga hyror. Finns intresse ring telefon 308. Om Ni är hjärtligt välkommen till Askersund som turist, är Ni ännu mer välkommen dit, om Ni bosätter Er där”. Så löd reklamen för att locka folk till Askersund i slutet på 40-talet. Hittade en svart-vit annons i en tidning från 1947.
Det är bara att konstatera att reklamen utvecklas radikalt. Sedan många år tillbaka lanseras Askersund i ett vackert färgtryck. ”Askersund – vid Sveriges hemligaste skärgård” lyder reklamen nu för tiden. Har aldrig fattat det där med att skärgården skulle vara hemlig, men det är säkert bra. Och jag är ju ingen person som har arbetet med reklam.
Dagens turistfolder i färg är omfattande med mycket information och bilder. Där finns nästan allt en turist behöver veta för att bo i Askersund någon vecka. I den gamla annonsen nöjde man sig bara med en liten suddig översiktsbild över staden. Trycket var heller inte så bra på den tiden.
Det här är inte något politiskt inlägg som att allt var bättre förr, utan bara en bild på hur det var förr och nu. Politiska inlägg ska inte gå på den här sidan enligt reglerna. Det finns andra sidor för sådant.
