Oves Blogg

Emma Skålberg blev matchvinnare när Skyllberg slog
Kolsva hemma på ”vallen” med 2-1. Vinstmålet kom i slutminuten sedan hemmalaget
legat under med 1-0 i halvid. Gästernas ledningsmål kom på en studsboll som
målvakten Elofsson missbedömde sig helt på. Dessförinnan hade Skylberg skapat
några riktigt farliga målchanser. Ebba Christiernsson var nära att kasa in ett
ledningsmål efter ett inlägg.

Lyda Rehnström prickade in kvitteringsmålet med
kraft. Slutminuterna blev händelserika. Emma Skålberg kom helt fri, men blev
avblåst och fick istället en frispark med sig. Domaren var för snabb med pipan
i det läget. Minuten efter kom ändå segermålet.

Spelmässigt var det ingen bra match. Det blev mest
kämpa och spel på chans. Farligaste hemmaanfallare var faktiskt backen Ingrid
Gunnarsson. Med sin snabbhet rev hon upp gator på sin kant i andra halvlek.
Ingids snabbhet och inlägg borde ha utnyttjas hela matchen. På andra kanten
finns Julia Lindmark som också är snabb och rivig. Det gäller att komma runt på
kanterna och inte bara i den här matchen. Spel i mitten fastnar ofta i
motståndarförsvaren. Skyllberg har också en säker målskytt i Emma Skålberg. Hon
går sällan mållös från planen. En duktig spelare och målskytt som alla lag behöver.

Matchen slutet lite tråkig. En Kolsvaspelare blev
skadad efter en boll i ansiktet och fick hämtas med ambulans.

Förvandlingens vindar blåser i Askersund och
särskilt då i området runt det gamla stationshuset. Ett nytt Resecentrum är
klart lagom till skolstarten torsdag. Eller som platsen kallades tidigare,
busstationen. Modernare anläggningar måste också ha gångbara namn som ligger i
tiden. Snart öppnas också gamla Sundsbrogatan igen ut mot Haga.

En gång i tiden var det grönsaksodlingar på samma
plats. Moderna tider såg till att grönsakerna försvann och ersattes med en
park, och sedan en busstation. Innan Rådhuset byggdes ut fanns bussarna intill
maktens boningar med en väntsal. I den byggnaden inrymdes också
brandstationen. Bussarna flyttades sedan
till den nuvarande platsen intill nya Sjöängen.

Lägger med lite gamla bilder både gamla och nya. En
del kommer från Leif Linus bildsamling och någon från Eric Englunds och Kjell Johanssons samlingar Och en del från mej.

17 augusti 2016.

Förra helgen invaderades Askersund av både folk och
bilar. Orsaken var årets traditionella antikmarknad med auktion i hamnområdet.
Antikmarknaden har blivit Askersunds stora publikmagnet. Svårt att sia om publiksiffran
när det inte finns entré, men när jag förr skrev om tradjazzfestivalen använde
jag mej av siffran 10-15 000. Det var bra siffror tyckte jag. Tror de är gångbara
även för antikmarknaden

På något sätt hade arrangörerna fått till
bilparkeringar åt alla. Det stod bilar nästan över allt. Någon kanske klagar
men jag tycker att man får stå ut med att det råder något av djungelns lag trafikmässigt
några dagar om året i Askersund när det är stora arrangemang. Det är fest och
mycket folk. Samma är det på de vanliga marknadsdagarna. Ge parkeringsvakten
några semesterdagar vid de här tillfällena. Alternativet är att trycka upp en jätteupplaga
med böteslappar. Tycker man ska ha i minnet att många av stadens gamla gator är
anpassade för hästskjutsar som inte stämmer med dagens bilutbud.

Många av gatorna i Askersund är byggda för hästskjutsar. Bilden är från 50-talet.

Firman som sköter trafikövervakningen i Askersund
finns inte i stan, utan dyker lite när som helst med bil. Det gäller att ha
lite tur om man skulle råka parkera fel i vardagen om man säger så. Det får mej
att tänka på en person som jag kände med häftigt humör. Han hade blivit stoppad
och bötfälld av polisen för att ha kört utan lyse på cykel en mörk kväll. Uppretad förklarade han att ”i går kväll hade
jag lyse på cykeln, men då var ni minsann inte ute”. Till det kom ett antal osande
kraftord. Själv åkte jag på böter vid den gamla gatan där jag bor. Stod två
meter för nära gatukorsningen och det kostade mej 800 kronor. Lite surt när den
gamla gatan nästan alltid är belamrad med bilar från gatukorsning till gatukorsning.

På kullerstenstorget i Askersund har man lagt rader
med plattor för att underlätt för folk som har besvär med att ta sig fram på
olika sätt och för folk med kundvagnar. Men där är respekten dålig. Jag
förmodar att kommunen och parkeringsvakterna åtgärdar problemen med det
snaraste. Annars åker tillgänglighetsflaggan ner på halv stång. Har också ett lite
udda parkeringsminne. Hade fått order om att åka in till redaktionen Örebro för
löneförhandlingar. Blev upplyst om var jag skulle parkera. Det blev 200 kronor
i löneökning. När jag kom ut till bilen satt en böteslapp på rutan på samma
summa. Lite snopet, men min vänlige chef tog hand om böterna. Det var han som
hade visat mej parkeringsplatsen.
—————-

Tre bra saker.

Lingon. Säsongen för lingonplockning har börjat lite
smått. Jag har ett bra ställe. Var det
ligger? I Askersunds kommun.

Sjöängen. Nybygget i kanten av Strandparken är snart
färdigt. I veckan är det dags för skolbarnen att ta de nya skollokalerna i bruk.
Sedan rullar det på med andra aktiviteter under hösten.

OS. Jag har kanalerna som sänder OS och det är bra
för mej. Tycker det ändå är tråkigt att inte OS-sändningarna finns på SVT, så
alla kan se. Och slippa alla reklam.

IFK Askersund tappade poäng hemma mot Marieberg i
höstens första seriematch hemma på Solberga. Matchen slutade 1-1 (1-0) sedan
IFK tagit ledningen en halvtimme in på första halvlek genom Andreas Borg. Målet kom efter en rörig situation framför
Mariebergs mål. I det läget trodde nog alla att IFK skulle springa hem segern.
Det fanns bud på ytterligare mål, men skärpan och spelet från tidigare matcher
saknades. Men gästerna spelade smart med mycket folk i försvaret.

Mariebergs kvittering kom genom Ludvig Björkström
när det återstod tio minuter av matchen. IFK hade då tappade markeringen helt.
IFK saknade några av sina viktigaste spelare av olika anledningar. Men sådant
händer alla fotbollslag under en serie.

Henrik Göthe fick priset som bäste hemmaspelare och
Dennis Rosbo i Marieberg.

Nästa match för IFK är Hallsberg borta. En mycket
viktig match för båda lagen. IFK ligger på andra plats i serien och Hallsberg på tredje.

Full fart vid Lilla Living vid Stöökagatan.

Stöökagatan i Askersund norr ut från torget var förr
ett livligt gångstråk. Där låg Centralcaféet, en sybehörsaffär, Erik
Vulkarns gummiverkstad, Sams begravningsbyrå, Kias bageri, Bernhard Andersson
skomakeri för att nämna något. På Rådhustomten fanns också en affärsbarack.
Verksamheter som folk var mer eller mindre tvingade att besöka ganska ofta.

När Rådhuset byggdes ut blev stora delar av gatan
norr ut kontoriserad. Folk stannar ofta i dag i närheten av torget och den
stora matvarubutiken. Nu finns det ett gäng som försöker få tillbaka lite av
det gamla gångstråket. Och de kämpar på för att locka folk. I gamla posthuset
vid Stöökagatan finns både ”Silver Carina”, Zebra Form” och ”Glas och Lakrits”,
så ett råd är att inte bara stanna vid torget. Gå några steg extra. Ytterligare
ett efterlängtat nytillskott vid gatan öppnade under den gångna helgen. Butiken
Lilla Living finns redan, men ägaren har nu också öppnat ett efterlängtat café.
Under antikmarknaden var det fullsatt. Det påminde lite om gamla tider vid
Stöökagatan.

Stöökagatan på vykort från början av 50-talet

Någon kanske undrar över namnet Stöökagatan. Det
kommer från familjen Stöök som drev handeln redan på 1600-talet i Askersund.
Några i familjen var också rådmän. Förmodligen är det efter gårdsägare Lars
Stöök som gatan uppkallats . Han var nämnd i protokoll redan 1671. Stööks
klädbutik låg utmed Storgatan (där BE-GE:s finns i dag), så i modern tid blev
det inte riktigt rätt. Familjens butik har inte funnits vid Stöökagatan.

Årets sommarutställning i Askersunds Hamnmagasin har
avslutas. I 25 år har konstföreningen arrangerat sommarutställning i
”magasinet”. Årets visning var den sista för föreningen i ”magasinet”. I fortsättningen kommer utställningarna att
finnas nya Sjöängen. Vad som kommer att hända med Hamnmagasinets unika
utställningslokal är oklart. En utställare som drog stor uppmärksamhet till sig
var Basel Zamman från Damaskus. En av våra nya landsmän. Han visade upp en unik
häst gjord i armeringsjärn. Han låter gärna hästen blir kvar i Askersund, det
finns föreningar som är villiga att ställa upp med pengar. Frågan är bara var
hästen skulle kunna placeras. Kanske utanför nya Sjöängen? Ett passande namn på
konstverket vid en sådan placering kanske vore ”plugghästen”.

Vägbyggena runt Askersund pågår för fullt. Vägar
breddas, träd fälls och hus rivs. Vi Stadskvarn strax norr om Askersund finns
huset som mångsysslaren Harald Pettersson byggde. Harald var ett teknisk geni.
Självlärd. Vad jag förstår kommer han hus att klara sig från rivning, men nya vägen
kommer att smita förbi strax utanför husknuten. Huset är sålt och Harald finns
inte kvar i livet längre. För mej innebär huset många trevliga och udda minnen.

Under många år som journalist hade jag mycket med
Harald att göra. Han ringde när han kommit på nya idéer som han ville visa upp,
eller när han fick syn på någon udda stjärna. ”Gå ut på trappan och kolla över
Borgmästareholmen, så får du se en ovanlig stjärnan”, var uppmaningen.
Problemet var att jag inte kunde lokalisera ”holmen” från min trappa på
Närlundaområdet. Och stjärnor är jag oduglig på. Något som irriterade Harald.
”Du vet väl för satan var Borgmästareholmen ligger. Det kan väl inte vara så
svårt”, tyckte han.

En gång gjorde jag ett verkligt udda reportage om
Harald. Han hade byggt en tempererad utomhuspool till sin rullstolsbundna
hustru på berget strax intill villan. En kärleksförklaring som hette duga. Från
bassängen och i till huset byggde han en förbindelselänk, genom en 15 meter
lång bro. Tyckte det såg mycket besvärligt ut att bygga en bro, men Harald var
av en helt annan mening. Men så hade han
också varit brobyggare med egen firma. Harald hade byggt broar över hela
Sverige. Noterbart är att vid det här tillfället hade han fyllt 80 år.

Hustrun Elvira följde bygget från rumsfönstret. Och
hon tyckte med all rätta att Harald var duktigt. Det här var på vinter och hon
längtade till Mors Dag för då skulle bygget
vara färdigt. Elvira finns heller inte kvar i livet. Bassängbygget började med
att han fick spränga bort lite berg. För att få bort sprängstenarna byggde
Harald en lyftkran. Badet värmdes av solenergi och belysningen under vattnet
drevs av en vindsnurra. ”Vet inte riktigt, men jag tror vi fått en sådan där
spaanläggning som vi läst om att det finns på hotell och badhus”, funderade
Harald.

Min fråga var naturligtvis hur man kunde komma bygga
en utomhuspool? ”Egentligen skulle jag bygga färdigt min verkstad som ligget i skogskanten
en bit från huset, men jag behövde vara i närheten av Elvira, så utomhuspoolen
fick gå före. Jag tycker det roligt att syssla med byggen av det är slaget”,
var Haralds enkla kärleksförklaring.

I centrala Askersund finns ingen simhall eller
utomhuspool. Harald hade planer på att låta kommunen hyra in sig på hans
anläggning vid Stadskvarn. Men det blev aldrig så. Harald och Elvira var mycket
nöjda med livet, men med ett undantag och det var de stora vinsterna på
Bingolotto. De tyckte att det skulle vara flera småvinster så fler kunde vinna.
Harald hade försökt ringa till Karlavagnen på radio för att klaga, men hade
aldrig lyckats komma fram.

Det gamla
päronträdet vid Stöökagatans parkering har åldras på ett fint sätt med massor
av päron varje år. Men nu börjar åldern ta ut sin rätt. Natten till torsdagen
ramlade en stor gren ner över parkeringen. Några bilar stod under trädet, men
jag vet inte om de blev skadade. Det här
hänt att folk ringt om att jag ska fotografera det vackra trädet
när det står i full blom. Frågan är väl nu hur det blir med trädets
framtid….