Oves Blogg

Så här i jultider kommer jag
ofta att tänka på Sven Lundberg i Askersund. Han har ett skägg som är en
halvmeter långt. Utan att jag tar i, så är det troligen kommunens längsta
skägg. Trots sitt långa skägg har han aldrig fått något erbjudande om att vara
jultomte. Lite märkligt. De naturliga
förutsättningarna finns utan tvekan. Jobbet som jultomte skulle utan tvekan
betraktas som en hushållsnära tjänst och kunna dras av i deklarationen, så det
skulle gå ihop sig.

När jag fotograferade Sven
för några år sedan mätte vi längden noga för att vara på den säkra sidan. Man
vill ju inte fara med osanning när det gäller skägg. Svens långa vita skägg har
lett till att han blivit kändis på stan. Under sommarmånaderna brukar han sitta
utanför rådhuset och följa stadslivet. Men det gör inte Sven något. Han är
enbart road av folks intresse för hans skäggväxt.

”Det började med att jag hade
bråttom på mornarna, så jag hann helt enkelt inte raka mej. Och på den vägen är
det, även om jag nu är pensionär och skulle hinna med. Ibland kan det vara lite
bökigt med så här långt skägg när det fastnar i dragkedjan på jackan. Nu för
tiden toppar jag bara skägget lite ibland”, upplyste Sven när vi fotograferade.

Större delen av sitt
yrkesverksamma liv arbetade Sven som bilskollärare . Både i Askersund och på
andra ställen i Sverige.

”Det var ett mycket
påfrestande jobb. Ibland orkade jag inte äta när jag kom hem från jobbet. Jag
var helt tom i huvudet efter ha sagt saker till bilskoleelever en hel dag. Och
ibland hjälpte inte heller att tjata. Några körde ändå på sitt vis”, berättade
Sven, när hans gamla jobb kom på tal.

Under en period i sitt liv
var han maskinchef på Cirkus Scala. Det var när döttrarna var engagerade i
cirkusen.

”Vi reste över hela Sverige.
Jag hade ansvar för tjugotvå fordon. Det var roligt men en tuff tid”, minns
Sven.

.

19 DECEMBER
Torget i Askersund genom Kjells kamera

18 DECEMBER
Sundsbrogatan med Grand och bankhuset till vänster och fotoaffären till höger
En skön stund vid sidan om rådhuset. I dag finns det en öppning in mot gården där kvinnorna sitter.

17 DECEMBERAskersundsverken och Sveriges längsta lastbil vid den här tiden. Verkstadsjobbare som tar igen sig på andra bilden. Till höger Nisse Sedig.

16 DECEMBER
Bandy på gamla IP

Runt julölen brukar det varje
år vara en stor uppståndelse i media. Men när det gäller julmusten är det inte
lika stort, trots att det är en minst lika viktig dryck på julborden. Alla
mustälskare skulle nog önska att det vore lite mer glamour kring julmusten.
Ingen verkar ta musten på allvar. Den ska bara finnas där. Tänker själva en jul
utan must. Vad skulle barnen säga? Om man nu får skylla på barnen.

I vårt grannland Danmark tar
folk ledigt från jobbet när julölen släps. Åtminstone var det så tidigare. Men
för julmusten är ingen beredd att offra en fridag. Så här års brukar butikerna
nästan skänka bort musten för att locka kunderna

Några som verkligen tar
julmusten på allvar är Krister Sedström och hans medarbetare vid Hammars
bryggeri. Och så har det alltid varit. Vid det lilla bryggeriet tappas
miljontals flaskor julmust varje år. Och trycket efter Hammarsmusten blir större för varje år som går. Hammars julmust är ett måste för de flesta
mustälskare. Men så kör också bryggeriet efter ett originalrecept från 1910.

-Folk känner igen vår must.
Vi använder riktigt socker istället för sötningsmedel. Det blir dyrare för oss,
men också en mycket godare smak, förklarade Krister Sedström, för mej vid ett
tillfälle.

Min fråga var också hur
julmusten smakade just det året. Svaret var enkelt.

-Vår julmust smakar alltid
lika. Folk känner igen den. Det är själva vitsen med det hela, suckade Krister,
som förmodligen tyckte att frågan var helt korkad.

De senaste dagarna har det
funnits en julmusttest i tidningarna. Musten från Hammar fanns inte med i testen,
trots att den är mycket populär. Det var bara de stora drakarna som platsade i
den testen. De som jobbar på det lilla bryggeriet i Hammar är lite besvikna på
att de inte blev uppmärksammade. I en del tester förr om åren har deras must
fått mycket bra betyg.

Hammars bryggeri har i dag
ett 10-tal anställda med chaufförerna inräknade. Krister tog över bryggeriet i
början på 80-talet, efter att ha varit anställd i företaget sedan han slutade
skolan. Han är pensionär nu men driver på verksamheten som tidigare. Klart han
funderar på framtiden ibland, men sådant finns inte utrymme för just nu när det
är fullt upp med julmusttappningen.

Hammars bryggeri har funnits
sedan i början på 1900-talet. Det lilla bryggeriet har märkligt nog klarat
konkurrensen från de stora bryggarbjässarna. Sedström har till och med kunnat
utveckla företaget. Bryggeriet har hittat en lagom kostym. Förr i tiden köpte
bryggeriet flaskor på nära håll vid Hammars glasbruk. Det var praktiskt och
bra. Men i början av 90-talet bommade glasbruket i Hammar igen sina glasugnar.

-Det var synd att en av
bygdens stora industrier försvann. Den första tiden fick vi köpa flaskor från
Moss i Norge. Det tillverkades helt enkelt inte några gröna flaskor i Sverige. Sedan
började flaskorna komma från Danmark, berättade Krister.

Under många år drev bröderna
Olle och Sten Wallin Hammars bryggeri.
På den tiden fanns det ett stort antal drickesbilar som kördes runt i bygderna
för att sälja direkt till hushållen. Men den tiden är förbi när utköraren
knackade på dörren och frågade hur mången läsk och pilsner det skulle vara den
här veckan. För att inte tala om erbjudandet av svagdrickskaggar. Själv jobbade
jag några sommarlov på Askersunds brygger. Det var ett trevligt jobb, men det
gällde at vara tidigt ute på mornarna. Annars kunde utkörare från något annat
bryggeri ställa av dricka i kundernas korgar ute vid stora vägen. Folk ställde nämligen
ofta ut tomglas och ett kuvert med pengar. Tror inte det var så väldigt noga vilket
bryggeri drycken kom ifrån, utom vid juletid. Då skulle musten komma från
Hammars bryggeri och svagdricka från Mörtsjöns bryggeri. Annars tog det hus i
h…..

15 DECEMBER
OAS

Gamla Kraftbolaget på Sundsängen

14 DECEMBER
Avtackning vid gamla Vägförvaltningen
Nils Björck och Bertil Boo