Oves Blogg

Aktionsgruppen
Rädda Vättern (ARV) håller en stor
manifestationsdag den 7 oktober. Eldar
ska brinna runt sjön och kyrkklockor ska
ringa. Det kommer att bli något utöver
det vanliga lovar Elisabeth Lennartsson, som är en av de drivande krafterna för
att värna Vättern i Askersund. En verklig kraftsamling. ARV:s mål är att få ett totalstopp på Försvarets planer om utökad övningsverksamhet i Vättern.

I drygt 60 år har försvaret haft Vättern som övningsfält med omfattande
skjutövningar och dumpning av ammution. Nu vill försvaret utöka övningsverksamheten med mera
skjutningar, men också med flygningar av
JAS-plan.

Gruvan vid Norra kärr, strax utanför Gränna är
också verksamhet som ARV (Aktion Rädda Vättern) ser allvarligt på. Det
finns planer på att bryta
sällsynta jordartsmetaller i ett dagbrott. Ett område på
tusen hektar kommer bli
avstjälpningsplats för gruvskräp, både
Torium och Uran. Aktionsgruppen är rädda
för att gruvskräpet ska följa med
regnvattnet ut i Vättern.

-Konsekvensen blir att Vätterns dricksvatten kommer
att förstöras. Den planerade gruvan vid
Norra kärr är det största hotet mot Vätterns
som någonsin förekommit och det
är ett hot som vi måste ta på störst allvar, betonar Elisabeth Lennartsson , i
aktionsgruppen.

Många kommer
att ställa upp den 7 oktober, däribland också stort antal orginsationer. Däribland Svenska kyrkan.

”Försvaret har ansökt om stora utökningar av
övningsverksamhet med flygningar och skjutningar i Vättern. Aktionsgruppen
Rädda Vättern (ARV) har samlat över 10,000 namn mot detta förslag.
Kommunledningarna arbetar just nu med en samverkan i ifrågasättandet. Detta är
inte ett ställningstagande mot försvaret i sig. Men vi menar att nolltolerans
ska gälla för nedsmutsning och miljöbelastning Vättern som dricksvattentäkt.

Den heliga Birgitta är Europas skyddshelgon. Birgittadagen den 7 oktober vill vi göra
till en gemensam manifestationsdag för att skydda en av Europas största dricksvattentäkter Vättern.

Vi kan tända vårdkasar, ringa i kyrkklockor kl. 18,
människor kan uttrycka sin frustration över försvarets planer i form av gudstjänster, seminarier eller andra
mötesformer.

Varje församling svarar naturligtvis för sitt
engagemang i denna sak, men vi föreställer oss att stiften kan medverka i en
rekommendation ang. denna manifestationsdag, och att Svenska kyrkans
församlingar kan fungera som samordnare och inspiratörer till lokalt
engagemang.

Kanske
kan Domkyrkornas klockor ringa den 7
oktober?

Vi får tillsammans stå upp för skapelsens integritet
och värdighet och ta vårt ansvar för framtida generationer”, skriver kyrkoherde
Torbjörn Ahlund, till aktionsgruppen ARV och lägger till:

Birgittas bön

Herre
visa mig vägen

Och gör mig villig att vandra den.

PS!Kommentera
gärna .Det skulle var trevligt

På hemsidan ,ovedanielsson.se, finns det lite nytt kommunalt.Det handlar bland annat om ett medborgarförslag var chefer ska bo och betala skatt. Vidare om pengar till hyra av skollokaler.

Rivning pågår i verkstadsområdet. Det följs med stort intresse av många askersudnare.

Namnet Kvarteret Verkstaden i Askersund duger
inte i marknadsföreningen när det gäller nysatsningen i området vid kanten av
Strandparken. Ansvariga i Askersunds Kommunfastigheter AB begärde att få byta namn till Askersunds Sjöpark, som
i vardagligt tal skulle få heta
Sjöparken. Enligt ansvariga är det ett måste för att kunna sälja in området.

Kommunstyrelsens arbetsutskott gav tekniska
förvaltningen i uppdrag att utreda namnbytet. När ärendet kom tillbaka tyckte ledamöterna i arbetsutskottet att
namnet Kvarteret Verkstaden skulle vara kvar med tanke på kulturarvet. Enligt
kulturminneslagen ska god ortsnamnsed iakttas. En namnändring ska också vara
välmotiverad och inte bara trendig för
stunden, som Askersunds Sjöpark.

Noterbart
är att det var samma politiker som föreslog en ändring av namnet som
sedan sa nej i kommunstyrelsens arbetsutskott.

När sommaren hade gått och tekniska kontoret gjort
sin utredning tänkte politikerna om. Semestervilan hade gjort nytta. Klart att verkstadsnamnet måste få vara kvar även i fortsättning. Det
var au:s deras bestämda uppfattning den
20 augusti. Och det är den som gäller. Det är hedrande att kunna ändra sig
innan det blir helt fel.

Det
är kommunchef Madeleine Andersson som är VD i Kommunfastigheter. Styrelsen
består av:

Ordinarie:

Per
Eriksson (ordförande)

Siv
Ahlstrand

Katarina
Ranebron

Calill
Ohlson

Ulf Bladh

Suppleanter:

Peter Thuresson

Solveig Samuelsson

Ingrid
Fries Hansson

Eric
Englund

Billy
Ludvigsson

Kommer
att tänka på Hammarby sjöstad i Stockholm
och andra lika företeelser med inslag av vatten när man ser
namnförslaget. För ett antal år sedan försökte
man i Askersund att ändra namnet på Borgmästareholmen till ”Barnens Ö” .
Varför namnet Borgmästareholmen inte dög vet jag inte? Det nya namnet fick inte
användas, det var namnskyddat av en organisation i Stockholm. Det blev istället en
snabb ändring till ”Borgmästareholmen -Barnens egen ö” i Askersund. Annars hade dryga böter väntat. Vet inte om
det stämmer om det ”bara” är barnens ö och Borgmästareholmen som namn hade säkert
alla varit nöjda med. Och med tanke på
kulturminneslagen måste det ha varit
helt fel. Men nu är det glömt och
förlåtet och alla är nöjda.

Varmbadhuset är ett annat hus som borde ha ett annat namn ansåg en del. Det kom fram ett antal märkliga namnförslag. Det slutade med att namnet Varmbadhuset blev kvar och att Lasse Målare såg till att texten Varmbadhuset blev synlig igen.

Anledningen till att fastighetsbolaget vill använda namnet
Sjöparken i marknadsföreningen är att området knyter an
till Strandparken och Vättern.
Personligen tycker jag att man ska vara
rädd om gamla namn, som satt sin prägel på stan. Området har en långa verkstadstradition, där massor av
askersundare jobbat under
årens lopp. Det var stans ledande
industri i ett antal år. Tydligen
har nu kommunstyrelsens arbetsutskott samma inställning.

När det var full fart vid Askersundsverken

Upplåtelseformen på det nya bostadsområdet kan bli
vara eget ägande, bostadsrätter eller hyresrätter. Det återstår att se.
Rivningen är i full gång och det verkar vara ett tufft arbete. Verkstadshusen
är stora och bastanta. Många följer
rivningen med stort intresse. Själv
brukar jag också ta en sväng runt Strandparken när det passar.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

Strandparken i början av 1970-talet

Hembygdsgården

NA:as Trivselkväll i Torgparken

Ur IFK:s sånghäfte från 50-talet. Det framgår inte vilken melodi som var till texten.

Skrev för några dagar sedan om Allsång. Efter det har jag fått mej tillsänt både bilder och allsånger. Och det är ju trevligt att många läser och hör av sig. Nu en bit över 18000 läsare. Det vore tråkigt att bara skriva för sig själv.

Bland annat har jag fått en allsång som IFK Askersund sjöng på sina fester. Trivselkvällarna i Strandparken, i Torgparken och sedan i Hembygdsgården, lockade ofta storpublik. Programledare Torsten Lundberg var mycket populär.

Till Trivselkvällarna i Hebygdsgården vallfärdade folk bärande på turiststolar. En lite udda och ovanlig syn. Det var ofta långa program och då behövdes det något att sitta på för trötta ben.

Plockar med några bilder som Leif Linus bidragit med.

PS! Kommentera gärna. Det kanske finns någon som vill höja rösten..

Allsång är det som gäller! Både i verkligheten och
på TV. Och det är populärt. Sämst tycker
jag det är när allsångsledaren uppmanar
till armkrok och gunga fram och tillbaka för att bli som en stor familj. Det
har aldrig legat för mej. Tycker det räcker med att sjunga. För den som nu kan
sjunga. Men när det gäller allsång har det inte så stor betydelse hur det låter.
Huvudsaken är att alla är med och har trevligt.

Någon programledare på TV, utan att nämna något namn är också fruktansvärd skrikig vid
presentationerna av artisterna. För att
inte tala om alla knepiga intervjuer. Nej förr gällde det bara allsång och
inget annat, men nu för tiden måste det
till något mera. Måste i ärlighetens namn erkänna att jag inte är någon flitig allsångsbesökare, så mina
omdömen kanske inte är så mycket att bry sig om.

I Askersund var man
ganska tidiga med att satsa på allsång. Hittade ett gammalt
allsångsprogram från 1936 upptryckt av
Norra Vätterbygdens Hembygdsförening. En av toppsångerna var ” Vi gå över
daggstänkta berg, fallera”. En annan var ”Där gingo tre jäntor i solen”.

I sånghäftet från 1936 fanns många lokala annonsörer med.

Lite uppseendeväckande med programmet var att
föreningen lockat så många annonsörer. De flesta av stadens handlare var med,
för att inte tala om alla med
serveringar. Hamnkaféet lockade med ”Håll
åt styrbord Kalle! Vi måste in och få
oss lite gott kaffe med dopp på Hamnkaféet”. En annons lika slagkraftig som dagens annonser i alla
olika utskick. En enklare annons var den
från Smålands Bank. Det stod bara banknamnet med ett telefonnummer (44) rätt
och slätt. Konstigare än så behöver det inte vara.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

Ett gammalt vykort med missionslokalen till höger.

Hus för tillverkning av brännvin är inte bara av
ondo. Det kan om inte annat medlemmarna i Lutherska Missionsföreningen intyga. Då handlar det naturligtvis inte om drycken utan om själva huset. Föreningen
saknade möteslokal i Askersund, men
ute vid Lind stod ett brännvinsbränneri
tomt. Föreningen köpte huset för en
billig penning. Året var 1867. Samma år hade föreningen köpt in en del av
tomten nr 79-80 i Askersund( Stora Bergsgatan 33).

Missionsvänner som ägde hästar fraktade in virket
från det nedrivna bränneriet. Rådman Beckman bidrog med timmer. Grunden till
missionshuset grävdes av
missionsvännerna. Utan ersättning naturligtvis. I april 1867 började man gräva
grunden och i augusti samma år var missionshuset färdigt för att tas i bruk. Brännvinsbränneriet hade blivit
Herrens tempel.

Vid invigningshögtiden förklarade brukspatron Hedengren från Risberga att det
var viktigt med ett eget hus, eftersom
man hade blivit nekade att ha möten i samlingslokaler, skolor och kyrkor.
Brukspatronen betonade också att ingen
fick predika något falskt evangelium i huset.

Kostnaden för
missionshuset uppgick till 5 000
kronor. När bygget startade fanns 900 kronor i
den magra kassan. Samma summa fanns kvar när bygget var slutfört. 1886
uppfördes andra delen av fastigheten,
nämligen den lilla salen och bostaden på
andra planet. Under åren som gick gjordes
sedan ett antal reparationer och ombyggnader. I början av 1960-talet
diskuterades planerna för en ny kyrka ute vid Gårdsjögatan. Så blev det också .
1968 skedde invigningen av den nya
kyrkan.

Gamla möteslokalen vid Stora Bergsgatan. I dag är lokalen fylld virke och skivor.

Missionshuset från gården

För att nu återgå till Missionshuset vid Stora
Bergsgatan, har det hänt mycket där.
Huset finns kvar, men invändigt finns inget som vittnar om att det varit ett bönhus. När
EFS-församlingen lämnade backen upp mot
gamla Realskolan på Norra Bergen, köpte järnhandlare Edlund byggnaden. Han gjorde om huset invändigt till ett
byggvarulager. Det gamla missionshuset fylldes med bräder och skivor
av alla slag. Ett ovärderligt lager för
järnhandeln. Själv bosatte sig Edlund på övervåningen i missionshuset.
När Edlunds avled
köpte en privatperson med koppling till järnhandeln över. Och så är det i dag och lagerutrymmena
finns kvar.

Kent Wallin började som ung vid Edlunds järnhandel. Sedan blev han ägare till affären ihop med Göran Larsson. För några år sedan lämnade Kent över helt till Göran.

Tänk vad det kan bli av ett gammalt brännvinsbränneri.
Något att tänka på för alla som köper virke av de trevliga grabbarna vid Edlunds.
Det finns både brännvins-och
missionshistoria i väggarna…

Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med bilder

PS! Kommentera
gärna. Det skulle vara trevligt

Det finns många glasskiosker i Askersunds hamn. Tidigare fanns också fiskförsäljning. Många saknar en sådan kiosk.

Det är för
lite fisk och för mycket glass i
Askersunds hamnområdet. Det anser en askersundare i ett brev till kommunen, som
vill ha fortsatt möjlighet att köpa rökt fisk
och kräftor i hamnen.
Askersundaren menar att det nästan inte går att ta sig fram i
hamnen för glasskiosker. Det står tre stycken i rad.

Tidigare har det funnits en fiskkiosk, men den
försvann inför årets säsongen. Ägarna tyckte att markhyran blev
alldeles för dyr på grund av en prishöjning inför årets säsong.

-I dag är vi hänvisade att köpa fisken i
butiker till högre priser. Vi är många
som är besvikna, skriver askersundaren, som tycker det är självklart med en
fiskkiosk eftersom Askersund vill hävda varumärket Skärgårdsidyllen.

Askersundaren menar i brevet att fiskförsäljningen
måste tillbaka till hamnen till nästa år. Hur det ska gå till i praktiken har
inte jag något svar på. Det handlar väl
om billigare hyra kan jag förstå. Kanske
det också finns andra skäl som jag inte riktigt känner till, som att
samma fisksortiment säljs på två ställen
i Askersund för olika priser. Inte vet
jag. Jag är ingen affärsman. Men det är gott med rökt fisk och kanske en glass
vid något enstaka tillfälle.

Äldre askersundare minns säkert Arvidssons fiskbil, med Axel Rosengren som försäljare. Kanske något att ta upp igen och placera i hamnen…

Askersunds hamn 1934

Hamnmagsinet

Fiskbilen har stannat till hos Englund i Ängen. Bilderna är från början av 60-talet

När jag är
ändå är inne på vad medborgarna
tycker så lägger jag med ett förslag om avsaknad av en tvättanläggning för
bilar.Antalet bensinmackar har minskat i Askersund och därmed också möjligheten till manuell tvätt. I dag tvättar många sina bilar hemma på garageuppfarterna och det tycker inte medborgaren är särsklit bra. Det mesta hamnar då i dagvattenledningarna. ”Snabbtvättarna” är inget alternativ tycker medborgaren. I Hallsberg och Kumla finns miljövänliga tvättanläggningar. En sådan önskar medborgaren också i Askersund. Att kunna tvätta sin bil för en rimlig kostnad.

Leif Linus har hjälpt till med én del bilder

PS! Kommentera gärna.

Första etappen för villabebyggelse på Edö är ute
på försäljning. Tomaterna kostar
från 400 000 kronor till en bit över 1 miljon. Den första etappen handlar
om Skathöjden ut mot Åmmebergsvägen.
Själv har jag besökt höjden några
gånger med politiker och tjänstemän. Men vid de tillfällen fick jag ingen riktigt
bild över hur det kommer att se ut, men nu finns det en detaljerad karta
som mäklare har gått ut med. Nu kan alla
se hur det är tänkt.

Vägen fram till kartan och försäljning av tomter på Edö har minst
sagt varit bergig och krokig. Naturvårdsmyndigheterna menade att en del av de planerade
tomerna på etapp den etapp kommunen hade
tänkt börja med stred mot strandskyddet. Djur och växtliv skulle också påverkas. Arrendatorerna
av stugor på Edö protesterade också. Därför kastades de första planerna om. Det var lättare att börja på Skathöjden. När
det gäller just Skathöjden fick
kommunen punga ut med 300 000 kronor till arrendatorn hösten 2007, för att komma
igång snabbare.

Bild från 2007

Bild från 2007 . I dag är träden i förgrunden borta. De gamla husen på Skathöjden skymtar. Bilden är från ett besök med förre kommunalrådet Trygg

När husen var tomma följde jag med dåvarande kommunalrådet Bo Trygg och kollade hur det såg ut. Minns också att han var en smula uppgiven
när han talade om Naturvårdsverkets
agerande i Edöfrågan. Ett besök i Stockholm hos myndigheten hade inte hjälpt

När det gäller
Skathöjden så hände där en märklig olycka för drygt 60 år sedan. Det jag
tänkte berätta om i den här bloggen när vi ändå är inne på platsen. Det gör jag med hjälp av vännen
Leif Linus. Olyckan ledde till ett är
ett tragiskt dödsfall. Två äldre
systrar bodde på höjden där det nu ska byggas. En dag i
början på december 1951, råkade en av
systrarna ramla och bryta benet.

Skathöjden i början på 1900-talet. Då var namnet Lilla Djupviken på hela området. På bilden personer i familjen Nyman.

Djupviken 1930. Till höger upp bland träden ligger Skathöjden

Hon fick sedan
ligga utan hjälp i två dygn i den lilla stugan. Det var då en bra bit
till närmaste grannar och hennes
eventuella rop hjälp kunde inte höras. Systern var på grund av sjukdom
helt oförmögen att ta hand om systern
eller hjälpa henne.

Först efter två dagar kom en person till stugan för att gratulera en av
systrarna på hennes namnsdag. Det var en dag för sent, men det dåliga vädret hade hindrat ett besök på ”rätt” dag.

Den olycksdrabbade systern hittades svårt medtagen liggande på golvet, medan den sjuka systern
satt i en stol helt ur stånd att ta vård
om sig själv och systern. Den
skadade fördes omedelbart till
Sjukstugan i Askersund, för vidare transport lasarettet i Örebro där hon avled
senare. Den andra systern fördes till
äldreboende i Askersund.

Det var den tråkiga berättelsen om Skathöjden, men
trevligare berättelse från höjden är att
vänta. Som när alla tomerna är sålda. För de blir de väl…

PS! Kommentera gärna.