Oves Blogg

Gamla Loggatan har fått namnet Klockaregatan. Skylten sitter ute vid Pingstkyrkan.

Det är svårt att hitta gatuskylten Loggatan i dag. Askersundsbostäder har satt upp husskyltar som tur är.

Det finns många gatunamn att fundera över i Askersund. Var kommer namnen ifrån? Har alltid varit lite intresserad av det, men det är mycket svårt att få reda på fakta. Det finns ett antal svar på varje gata, om det nu inte handlar om så lätta saker som ett personnamn. Men att döpa gator med personnamn är inte gångbart längre vad jag förstör. Själv bor jag på Ugglegatan, men har aldrig sett en uggla på den gatan. Den enda uggla som varit aktuell på den gatan har varit när Bernt-Åke Warg har besökt oss. Ni vet han med spelade uggla i barnprogrammet ”Hedvig” på TV. Han är ju också känt för lite annat. En trevlig prick.

Bert-Åke ”Ugglan” Warg på besök hemme vid Ugglegatan. Till vänster dragspelare Wärmelin och Sven-Åke Andersson i gruppen ”Amris”

För övrigt vimlar området med namn efter fåglar. Lite tråkigt kan jag tycka. Vissa områden har gatunamn efter blommor. Inte så roligt heller. Fantasin borde ha fått flöda.

Själv har jag inte kommit särskilt långt i mina forskarambitioner, men med den här bloggen kanske det kommer in massor av information om gatunamn. Man kan alltid hoppas…

Varför Loggatan har fått sitt namn har jag ganska klart för mej efter ha läst en berättelse av en gammal man som bodde i Askersund i början på 1900-talet. På gatans södra sida fanns i början på 1900-talet ett antal logar. Byggnaderna försvann genom flera bränder enligt den gamle mannen. Ibland övernattade personer i ladorna. Vid något tillfälle hade en av nattgästerna enligt honom tänt på en loge, för att sedan gå upp på Norra Bergen ovanför och njuta av skådespelet.

Upptäckte till min förvåning när jag skulle ta en bild på gatuskylten, Loggatan att gatan bytt namn till Klockaregatan! Husen längre ned har fått den gamla gatuadressen liksom Askersundsbostäders fastigheter i området. Undrar hur tusan det gått till? Vem har tagit bort skylten?

Mannen som berättat bodde nedanför stadskyrkan mitt emot gamla kyrkogården. I hörnet Loggatan –Kraffskärsvägen (Gårdsjögatan) fanns ett svinhus, som senare hyrdes av en person till hönshus. Även denna byggnaden eldhärjades . Året var 1906 eller 1907. Skolan hade börjat tas i bruk innan den var helt färdig 1907.

”Under brandnatten kom det eldflagor seglande ner vid ingångsporten i hörnet Hospitalsgatan – Storgatan. Vi trodde först det var Sameralskolan som stod i brand. På den tiden hängde en brandlur i Rådhusets förstuga. Den som upptäckte en eldsvåda fick ta luren och löpa genom gatorna och tuta. Jag väcktes på natten av det otäcka tutandet och blev rädd. Men husvärden Almstedt kom och lugnade och förklarade att det bara var svinhuset som brann. Ryktet gick sedan att någon kvällen före plockat bort de flesta hönsen och sedan tuttat på. Men det blev aldrig utrett”, berättat den gamle mannen.

Brandchef vid den här tiden var storväxte yllefabrikören A.W. Bergqvist, som med långa kliv ledde de få hästförspända brandsprutorna. Yllefabriken som fanns väster om gamla Varmbadhuset i hamnområdet har jag bloggat om tidigare. Senare blev där en snickerifabrik och ett spannmålsmagasin.

Den gamla mannen berättar vidare om trädgården som fanns ovanför Norra Bergens äldreboende. Det var en stor trädgård som kallades Bergegrens trädgård. Bergegren var predikant vid Lutherska missionshuset som fanns Stora Bergsgatan. I dag har Edlunds järnaffär sitt lager i byggnaden. Även på baksidan av den byggnaden fanns en stor trädgård.

I den stora Bergegrensträdgården stod en rund paviljong där församlingens avdelning av ”De Ungas Förbund” hade sammankomster och andakt med sång. Vid ingången till trädgården hade missionsföreningen ett litet ålderdomshem. Den gamle mannen berättar att han och hans mamma brukade besöka en åldrig tillhörande den gamla Askersundssläkten Christiernsson.

Senare arrenderade Gabriel Carlsten , präst i Ekeby-Gällersta, trädgården där han hade både kalkoner och höns. På den tiden fanns det bara det nämnda svinhuset i området. Norr ut var det bara gärden. Sedan kom Knappfabriken, villor och idrottsplatsen. Den gamle mannen berättar att han var en mycket god kamrat till de tre Carlstenspojkarna. Det betydde att han också hade stor tillgång att njuta av alla frukt i Bergegrensträdgården.

Vid ett tillfälle hände ett vinterintermezzo med koppling till gamla Loggatan. En man med smeknamnet ”Lapp-Oskar” hämtade ett hölass i en av logarna med sin oxe. Ett gäng grabbar åkte med på lasset. En av grabbarna satt högst upp på lasset och höll i tömmarna medan den ekonomiske ”Lapp-Oskar” gick bakom och plockade höstrån som fallit ner. När ekipaget kom till hörnet av gamla kyrkogården och prästgården vände oxen väster ut ner för den stora bryggarbacken. Han var förmodligen van att göra det. Hölasset och grabbarna ramlade av när oxen ryckte till. Historien berättar inte om hur lasset kom ”på fötter” igen. ”Lapp-Oskar brydde sig inte så mycket om hur det gått med grabbarna. Han var mest bedrövad över att inte all hö kom till nytta.

Som vanligt har vännen Leif Linus gjort en djupdykning i sitt stora bild-och textarkiv. Och han har som vanligt fått fram några mycket intressanta bilder.

Pastor Carl Bergegren hade en stor fin trädgård på Norra Bergen

EFS ålderdomshem på Norra Bergen

Möte med De Ungas Förbund

Gamla Loggatan gick vid träden i kanten på bilden.

I förgrunden Knappfabriken , sedan kommer Loggatan och i bakgrunden Sameralskolan

Bild från 1949

PS! Kommentera gärna. Kanske någon vet mer om olika gatunamn?

Under rubriken Kommunala nyheter på hemsidan:ovedanielsson.se, finns några nya dokument för den som är intresserad

Ett gammalt vykort från Askersunds torg. Då var det inga problem med parkeringar som synes. Inom kort kommer några av husen få skyltar som beskriver husens historia. Frågan är vilka…

Föreningen Gamla Askersund har arbetat fram informationsskyltar om några byggnader i Askersund. Kenth Lundström i föreningen har tagit fram texterna. Skyltarna ska placeras på husen, så var och en kan läsa om huset och vilka verksamheter som funnits där. I många städer finns det redan sådana skyltar och nu kan även Askersund sälla sig till den byggnadshistoriska skaran. Kommunen har bidraget med pengar till skyltarna.

Norrys pris till stadens förskönande har funnits sedan lång tid tillbaka, men det är inte riktigt samma sak. Den skylten berättar inte något om husets historia. Det har mera varit en hedersbetygelse till husägare, som skött sin hus väl. Eller rustat på ett bra sätt som gjort att husen bevarat sin karaktär. Föreningen Gamla Askersunds skyltar är . Vid onsdagens Nationaldagsfirandet i Hembygdsgården tilldelades Peter Gylling priset. Han och Per Johansson har byggt om och rustat gamla Frälsningsarméns lokal till lägenheter.

Frälsningsarmén 2010

Stadsfullmäktiges ordförande Norry donerade pengar till ”stadens förskönande”. Här promenerande på Sundsbrogatan.

Den 13 juni håller Föreningen Gamla Askersund födelsedagsfirande med rundvandring och avtäckning av informationsskyltarna. Samlingen sker på Lilla Cafeét klockan 18.30. Samlingsplatsen bäddar också för fika och korv med bröd. Precis som födelsedagsfester ska vara.

Vad jag förstår kommer skyltarbetet att fortsätta. Det finns många fina hus i Askersund en lång historia. Men någon stans måste man börja. Heder åt den ”gamla föreningen”. Än så länge är det mycket hemligt vilka hus som ska få de första fem skyltarna. Tror det är bara styrelsen och husägarna som vet om det ännu. Vilka hus som kommer att märkas upp blir det den stora överraskningen den 13 juni, så det är bäst att ta sig till Lilla Caféet för att inte missa något. Har försökt tjata till mej uppgifterna för bloggens räkning, men det har varit tvärstopp. Och någon Saida som kan spå in i framtiden är jag inte. Är inte ens släkt med henne.

PS1 Kommenteera gärna . Det skulle vara trevligt

Från 1972

”Det är brist på platser vid de olika pensionärshemmen i Askersund. Ett bevis på detta är de ökade anslagen som sociala centralnämnden tvingas begära. Eftersom man inte kan erbjuda tillräckligt med platser belastas hemhjälpen till åldringarna i större utsträckning. Men när det nya pensionärshotellet i Askersunds stå färdigt i slutet av nästa år kommer det att bli en förbättring.”

Känns det igen det där med ökade anslag till socialnämnden? Det mesta går igen. Ansvariga i den nämnden har slitit med ekonomiska problem mycket länge. Ingressen är faktiskt från en tidningsartikel för 40 år sedan, 1972. Det är bara att konstatera att det är en nämnd som alltid verkar ha fått för lite pengar tilldelade i budgeten. Det går helt enkelt inte att förutspå till fullo vad som kommer att hända. Det ansåg socialchef Holger Källebring 1972 och det anser socialnämndens ordförande Siv Ahlstrand, 2012.

Det kan vara intressant att gå 40 år tillbaka i tiden och se hur man resonerade då inom äldreomsorgen. Tog man någon lärdom av vad som hände då? I dag är äldreomsorgen högaktuell i Askersund och i många andra kommuner. Debatten rasar.

-Anledningen till att vi tvingas begära tilläggsanslag är att den prutning som gjordes i vår budget tog bort 5 000 timmars hemhjälp. De hade behövts. Tyvärr hade inte politikerna förståelse för våra behov och därför blev det en nedbantning, förklarade socialchef Holger Källebring , 1972.

-Hade politikerna lyssnat på våra önskemål som var exakt uträknade hade det inte behövts några extrapengar, som nu får plockas från något annat, upplyste Källebring, upprört 1972.

Så löd det för 40 år sedan….

Rivning av gamla Norrbergahemmet.

Bild: Kjell Johansson

Glädjen var ändå stort 1972. Det nya pensionärshotellet (Norra Bergens äldreboende) var på gång att byggas. Lägg märke till namnet-pensionärshotellet. Ålderdomshemmet i Finntorp hade tjänat ut. Den gamla träbyggnaden annonserades ut. Under tiden bygget pågick flyttade pensionärerna som fanns i gamla Norrberghemmet till gamla kommunalhuset i Hammar. Det gamla Norrbergahemmet stod färdigt 1931, så behovet av ett nybygge var stort.

-Med tanke på stora antalet pensionärer inom Askersunds kommun så är behovet av ett nytt pensionärshotell stort, förklarade socialchefen den gången.

Vet inte varför han använde orden ”ett nytt”? Det fanns inget sådant hotell tidigare vad jag vet. Då var det ju ålderdomshem med dålig standard som gällde. Det skulle finnas plats för 80 pensionärer. Ett plus var att det fanns uttag för både TV och telefon. Och för den allmänna trivseln skulle det byggas ett sällskapsrum och en altan i skyddat läge.

I övrigt skulle det bli bibliotek, läkarmottagning, matsal en del andra bra utrymmen. Bygget var kostnadsberäknar till 5 miljoner. Till att börja med användes det nya pensionärshotellet som det var tänkt. I dag ser det helt annorlunda ut. Nu handlar det om nedläggning av en avdelning.

Det jag alltid funderat på vid byggen och satsningar av det här slaget, är om ansvariga aldrig tror att folk ska bli äldre och skröpligare. För sådant verkar inte finns med någon plan. De som flyttar in tros alltid att vara i samma skick. Men så är det naturligtvis inte. Vårdbehoven ökar, det behövs mer folk och behoven ändras. Det kan inte komma som någon överraskning. Jag har följt det här på nära håll.

Har plockat med lite gamla bilder för att visa hur det var på den tiden. Kolla noga för snart kan det vara dags för ett nytt äldreboende igen. Vad vet jag? Tror inte att kommuner bygger på samma sätt i dag som man gjorde 1972. I dag är det nog enplanshus som gäller , istället för flera vångar med långa trista fängelseliknande korridorer. Men när Norra Bergens äldreboende byggdes ska man komma ihåg att namnet var ”pensionärshotellet”.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant.

Annette Wallin driver Klockargården i Askersunds Hembygdsgård

Köket i Klockargården ska byggas ut. Det är ett efterlängtat bygge. Sondér och grabbarna förbereder bygget.

När jag var grabb fanns det många caféer i Askersund. Ställen där vi kunde gå in och beställa en halv kaffe och en bulle när det var magert i kassan. Och det var så för det mesta. Vet inte om det går att beställa en halv kaffe i dag? Har aldrig försökt. Skulle nog inte våga.

Många ”fikaställen” försvann under 60-talet, men i dag är skadan reparerad. Nu finns det många ställen igen. Både med kaffe och mat. Särskild då i hamnområdet. Det är bara att välja och vraka. Paret Franzéns Hamnhus är en trevlig nyhet. De har förvandlat gamla Kyrkskolan till ett ställe både med fika, mat och övernattning. Intill kajen på samma sida som Landskyrkan finns ett fika-och matställe. Vidare har grabbarna på Bella pizzeria vid COOP slagit upp portarna till Strandhugget igen. Det finns ytterligare matställen i Hamnområdet, men jag kan inte räkna upp alla. Flera av de nämnda näringsställena har jag besökt under försommaren.

Minns när Tradjazzfestivalen hölls första gången. Det blev kaos när det gällde matställen. Askersund var inte förberedd på att det skulle komma så mycket folk. Det blev något av en publikinvasionen. Folk letade efter ställen där det fanns något ätbart att köpa. Året efter var det ingen som behövde gå hungrig. Mat-och fikaproblemen hade rättas till av näringsidkarna.

Tradjazzfestivalen med Kesser Nilsen i centrum. Första året fick den stor apubliken leta efter mat.

Senast var jag uppe i till Klockargården Hembygdsgården som fått en ny hyresgäst i Annette Wallin. Hembygdsföreningen har börjat förbereda ett välbehövligt tillbygge av köket. Lennart Sondér och grabbarna kör hårt. Det är bara att önska Annette lycka till.

Kaffeservering i Hembygdsgården har gamla traditioner, även om det för ett antal år sedan skedde vid stugan på berget en bit från de övriga stugorna. För många askersundare var det en söndagsutflykt och träffpunkt. Gamla bilder talar sitt tydliga språk träffpunkten -Kaffestugan. Grands konditori inne i staden drev serveringen under sommarhalvåret. I dag finns skolmuseet där.

Föreningen Gamla Askersund jobbar nu med en kartläggning av alla caféer som funnits i centrala Askersund. Kanske det blir en skrift så småningom..

Lägger in både nya och gamla bilder. Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med bilder.

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt