Oves Blogg

På gamla IP i Askersund fanns det omklädningsrum under läktaren intill planen. På moderna Solberga IP saknas ett rum att ta plats i under halvtidsvilan. Det är unikt. Bilden är från 40-talet och Askersund gästades av ett utländskt fotbollslag. Fanbärare är Erik Jonsson och efterhonom kommer målvakten Pelle Johansson.

Både IFK Askersunds A-lag och B-lag i fotboll är klara för uppflyttning i seriesystemen. IFK spelar i femman nästa år. Det trots att det ännu återstår några seriematcher. Därmed är också IFK unikt nog det enda kommunlag som återfinns i en högre serie än övriga lag. Tror aldrig det hänt tidigare. Det har funnits lag i samma serie tidigare, men ofta har det var Skyllberg och Närkesberg funnits några serier högre.

Tyvärr är Skyllberg redan nu klara för nedflyttning i sexan. Närkesberg kämpar för sin överlevnad i sexan. Åmmeberg hamnar i mitten på sexan.

Solberga är en fin anläggning med massor av välskötta gräsplaner, men det fattas en viktigt sak. Nämligen en byggnad nere vid huvudplanen som spelarna kan gå in i vid halvtidsvilan. Det är unikt med en plan som saknar ett sådant utrymme. I dag får spelare och domare sitta ute på gräsmattan i halvtidsvilan hur än vädret är.

Ombyte sker uppe i omklädningsrummen på Solberga ett stycke ifrån gräsplanerna. Det är inget fel på det före och efter matchen. Men i halvlek borde det finas ett rum vid planen. Som jag ser det är bara att göra en fortsättning på kioskbyggnaden vid huvudplanen. Då är allt löst. Har alltid tyckt att det varit konstigt att det inte planerades in sådant utrymme när Solberga byggdes i början på 80-talet. Det måste ha saknas idrottsfolk i den planeringen.

Några tycker kanske att tränade fotbollspelare ska orka gå några hundra meter upp till omklädningsrummet i halvtid. Men av erfarenhet vet jag att det inte funkar så i lägre serier där halvtidsvilan är kort. Det är lagom att gå upp i omklädningsrummen på Solberga för att återvända efter några minuter till andra halvlek.

Tycker det var synd att kommunen inte flyttade med den gamla fina läktaren från gamla IP upp till Solberga. Den var från 1925. Skyllbergs IK har vårdat och jobbat med sin läktare från 1939. Läktaren har blivit en pärla på Skyllbergsvallen. Alla som spelat på gamla IP minns säkert hur trevligt det var att byta om under läktaren på gamla IP. Närkontakten med publiken var perfekt. Som spelare fick man både ris och ros när man gick in på planen eller efter avslutad drabbning. Och på vintrarna kunde man höra genom taket publiken trampa sig varma inför matcherna.

Mitt råd är att omgående bygga till kioskbyggnaden med ett enkelt vilorum. Det är ju stora planer för området på gång redan nu. Kanske det kan bli några bräder över? I värsta fall får väl kommunen eller föreningen köpa ett partytält som räcker till för två lag. Om det finns sådan…

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

Under vinterhalvåret när de är bra skridskois i Bastedalsviken brukar det komma folk i massor. Tyvärr händer det inte så ofta att isen blir så bra som på bilden.

Bastedalen hade en gång i tiden ett mycket bra bandylag. Matcherna spelades ofta på lergropen. Den här bilden är från 1936 efter en seger över Motala. Stående fr.v: Leo Andersson, Hugo Andersson, Börje Jonsson, Rune Karsberg, Anse Jonsson, Valter Johansson, Nisse Persson, Torsten Jonsson, Hadar Jonsson, Sven Jansson och Valle Eriksson. Knästående: Bertil Andersson, Evert Sjöö och Göte Petersson.

Några gånger om året ordnade idrottsföreningen i Bastedalen fester. De var mycket välbesökta. Festplatsen är i dag helt igenväxt.

Bilden är från tegelbruket i Bastedalen när teglet därifrån gick ut över hela Sverige. Längst fram syns Post-Bertil Andersson.

Under många fungerade Villa Vettra i Bastedalen som barnkoloni för barn från Enskede kommun

1933 drabbades Bastedalen av en storbrand. Herrgården bran ned till grunden. Klippen är från Askersunds-Tidning

För i tiden kretsade det mesta i Bastedalen, kring tegelbruket, sjöfarten, fisket och det stolta bandylaget. Barnkolonin Villa Vettra får heller inte glömmas. På 60-talet lades bruket ned. Efterfrågan på ”riktigt” tegel hade minskat kraftigt. Hargeteglet ersattes på många håll av den då moderna mexistenen. Det var ett hårt slag får Bastedalen.

Tegelbruksarbetarna fick jobb på Hammars glasbruk. Tyvärr blev många arbetslösa på nytt när PLM stängde glasbruket i början på 90-talet. Bastedalen har förvandlats helt. Dagens sjöfart handlar mest om fritidsbåtar. Spåren efter bygdens hjärta, tegelbruket, är nästan helt borta. Personligen tycker jag det var synd att man inte sparade lite av den gamla tegelbruksbyggnaden. Om inte annat för att påminna dagens generation om vad de som bodde i Bastedalen levde och försörjde sig av. I stort sett jobbade alla som bodde på orten vid tegelbruket. Industriminnesmärken av det här slaget kan aldrig vara fel att visa upp.

I dag kretsar det mesta i Bastedalen kring Pia Stenströmmers Kinapark med dess konferenshotell, och det planerade bostadsbyggandet på tegelbrukstomten vid sjön. Under mycket lång tid har det funnits planer på att bygga på tegelbruksområdet, men överklaganden, konkurser och problem med vatten-och avlopp har satt käppar i hjulet för de som ägt området genom åren. Men nu är man framme med visning av tomter. Tidigare fanns det planer på ett stort antal fritidshus. Nu har antalet tomter dragits ned och det är förstås meningen att folk ska bli fast boende i Bastedalen.

När det gäller Villa Vettra så användes byggnaden fram till 1944 som husmodersskola. Sedan sålde Elvira Giöbel fastigheten med tillhörande trädgård och skogsområde till Enskeds skollovskoloni. Under första året hade 100 pojkar från Enskede sina sommarlov förlagda till Villa Vettra. Det mesta handlade om glam och lek. De större pojkarna fick dock hjälpa till med skördearbete och övriga sysslor på gårdarna i närheten. Simning var också ett självklarhet i pojkarnas dagsprogram. Enskede församling hade 560 barn ute på sommarkolonier 1944, varav Villa Vettra var den största. Koloniverksamheten pågick sedan under många år. 1956 blev det ett stort uppsving på verksamheten då ett stort antal ungdomar från Ungern kom till Villa Vettra. Sovjet hade invaderat Ungern och många var på flykt. I Sverige var vi på den tiden stolta över att kunna ta emot människor i nöd. Hoppas den känslan finns kvar….

Fortfarande används huset för sommarläger, även om Enskede är borta ur bilden för länge sedan.

I oktober 1933 drabbades Bastedalen av en storbrand då herrgården brann ned. Allt brann ned till grunden på några timmar. Bud sändes till Hammars glasbruk som hade en motorspruta. Men det var till ingen nytta. Vattnet tröt på grund av elden brände av den elektriska ledningen. Hammars frivilliga brandkår kommer senare till platsen. De placerade sprutan nere vid hamnen och då kunde äntligen släckningen börja av husresterna.Det som kunde räddas fanns på nedre botten i huset. Ägarna, makarna Giöbel, fick bara några få plagg med sig ut den kyliga oktobermorgonen. Byggnaden var försäkrad för 45 000 kronor. Orsaken till branden var förmodligen en spricka i köksmuren.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.