Oves Blogg

En gång i
tiden var det vanligt med försäljningsbussar på landsbygden. Bussarna kom med
kött, fisk och allt vad det kunde vara. Det trots att det fanns många lokala
handlare ute i bygderna. Men det var ändå något visst med försäljningsbussarna.
Något av veckans höjdpunkt. Folk gick ut till sina brevlådor och handlade vad
som behövdes till hushållen. Praktiskt och bekvämt.

Fiskbussen var populär i bygderna.
Bild från Leif Linus samling

En del av
bussförarna var lite speciella. Särskilt minns jag en som sålde fisk. Han gick
sin egen väg och hade humor som jag tror han inte visste om det själv. Han var
också bestämd mot kunderna. Det gick
inte att stå plocka och välja bland strömmingarna. ”Här tar vi jäms över” var det klara
beskedet. Fick han klagomål på att
fiskarna var lite bleka, så menade han att det skulle alla vara om de vore
döda. Minns när det var röstning
högertrafikens eventuella införande. Jag frågade om han skulle rösta, men han
förklarade då att han hade försökt införa högertrafik några år tidigare men då
grep polisen in. ”Gick det inte den
gången så får det vara för mej”, blev svaret.

Anledningen
till att han körde på höger sida den gången hade sin naturliga förklaring…

Det fanns
ett antal försäljningsbussar. Slakteriföreningen i Askersund hade en buss som Hjalmar och Malte ansvarade för. När den
gamla bussen som skrotades 1958 blev det stort pådrag. Den gamla hade gått i 20
år. Den nya bussen stod på toppen av vad som kunde åstadkommas vid den tiden.
Inredningen var gjord i rostfri plåt. När det var kallt kunde man till och med
koppla på elektrisk värme. Ingen kund skulle behöva frysa om fötterna när de
handlade korv och sylta. Någon berättade att när bussen anlände till ett äldreboende
i trakten kom det ut en man i boendet för att handla en korvbit. Den kvinnliga
föreståndaren reagerade skarpt. Hon menade att det fanns mat i boendet. Det
behövdes inte handlas något extra. Mannen frågade då lugnt och stilla om
föreståndarinnan verkligen skulle lägga sig i det hela. Hon hade väl ingen korv
att sälja. Ett bra svar men, så behandlades de gamla på den tiden.

Under en
period stannade Slakteriföreningens buss
till och med i ett bostadsområde en bit
från centrum som saknade butik. Det skedde några gånger
i veckan. Precis som Hemglass , men utan en högtalare som kallade till
köp.

Kanske det
snart är dags att satsa på försäljningsbussar igen nu när lanthandeln går på
knä. Eller så kan man göra som ägarna till Varuhuset i Rönneshytta har gjort. De
hämtar sina kunder till Varuhuset med en liten buss. Det blir en stunds
gemenskap i affären med fika och allt. I
folkmun har turen döpts till ”antikrundan”. Ett verkligt lyckat
initiativ som de boende i
området är mycket
nöjda med.

Daniel Nilsson och Johan Hailee svarade för målskyttet mot Assyriska.
Bild :Ann Sofie Fahlström

Daniel Nilsson blev stor matchhjälte när IFK
Askersund vann borta mot Assyriska med 3-2. Mittfältskämpen Daniel –som nu också blivit
målskytt- prickade in segermålet i slutet av matchen vid ställningen 2-2.
Med segern fortsätter IFK att toppa tabellen nu med 21 poäng. Eker Örebro har dock
en match mindre spelad och kan gå upp på samma poäng. IFK:s målkvot 45-13 gör att det är svårt att peta bort
askersundarna från serieledningen så länge de vinner.

Daniel Nilsson gjorde 2 mål och Johan Hailee 1.

Nästa match för IFK spelas på
torsdag hemma på Solberga mot
Hampetorp/Odensbacken Hoif.

Skyllbergs damlag i fotboll var en klass bättre än
Arboga Södra hemma på ”vallen” i söndags. Det blev vinst med klara 3-1 ( 3-0).
Matchen var avgjord redan i första halvlek. Gästerna kom visserligen igen lite
på slutet, men det berodde mera på slarv av hemmalaget. Arbogas reduceringsmål
kom i slutminuten.

Ida Sjöholm svarade för två mål när SIK vann över Arboga Södra
Bild: Magnus Christiernsson

Skyllberg har ett jämnt lag som kämpar på matcherna
igenom. Det är något som lönar sig. Med lite flyt kunde segern varit större.
Försvaret spelade säkert i större delen av matchen. Ingrid Gunnarsson är en
riktig bra spelare som kan gå långt. Stina Östensson rensade också med besked
längst bak. Framåt handlar det mycket om Emma Skålberg och Ida Sjöholm. Men de
har några unga pigga tjejer i Ebba Christiernsson, Vendela Fallqvist och Elin
Nilsson vid sidan om sig som springer mycket i luckorna och på långbollarna.
Bra komplement.

1-0
gjorde Ida Sjöholm fint framspelad av
Emma Skålberg. 2-0 gjorde Magdalena
Wernholm. 3-0 stod Ida Sjöholm för,
sedan Ingrid Gunnarsson glidit igenom Arbogaförsvaret efter en långrusch och
spelat Ida fri. Arbogas reduceringsmål gjordes av Arbogas bästa spelare
Elizabeth Blixt.

Skyllbergs damlag kan också skryta med att ha
Sydnärkes bästa hejarklack bakom sig. Det var full fart på den gamla
kulturläktaren matchen igenom.

Ingen behöver längre lämna Askersund hungrig. Den
som av någon anledning trots allt gör nu får skylla sig själv. Det har växt
fram ett antal matställen och serveringar senaste åren och det fortsätter. Utbudet är stort och det finns olika
varianter av mat att välja på. I hamnområdet är det lite av kontinental
stämning och då tänker jag mest på matutbudet. Det har berikat stadens
matkultur. Lukten av stek strömning gör att man ändå påminns om att det är ett
svenskt hamnområde, även om det inte finns strömming just i vattnen runt
Askersund.

I hamnområdet finns det många varianter av mat att välja på.

Länge bestod utbudet mest av ett antal pizzerior, men
nu finns allt från våfflor i Torgparken till Libanesisk mat i hamnen. Mellan de båda platserna finns det lite av
varje att välja på, som vanliga lunchbufféer, grillat och glass i massor.

I min ungdom åt jag ofta på en mjölkbar, Fenixbaren,
som låg central vid Storgatan. På den tiden öppnades mjölkbarer på många
ställen i Sverige. Där servades husmanskost. Anna-Lisa Jedenmark var kvinnan
som vågade satsa också i Askersund. Hon kom från Leksand och hade där drivet en
mjölkbar med samma namn. Ibland fick jag sällskap av en person som ofta hade tagit
sig ett glas eller två redan innan lunchen. Och då handlade det inte om mjölk. Men
han var snäll och vänlig. Han hade läst i en tidning att det var bra att ”äta
grönt”. Men han visste inte riktigt vad
det var bra för, men det som stod tidningen var rätt. Jo, det stod i tidningar
även på den tiden om nyttan av att äta rätt, även om det inte var några stora
artiklar som nu. Det gröna skulle göra livet lite lättare och nyttigare. Men
det fanns ett problem med det för mitt matsällskap. Han tyckte inte om grönt
men ville ändå hålla den nyttiga stilen utåt och att han hängde med i tiden. När det serverades stekt falukorv så
förklarade han alltid att det skulle var spenat till korven för att göra det
hela lite mera nyttigt. Att han sedan satt och petade bort det gröna var en
annan sak. ”Nu står man sig ett tag och lite grönt har man också fått i sig”
var alltid kommentaren när vi reste oss från matbordet, allt medan barens ägare
plockade in tallriken till disken och skrapade av spenaten.

Fenixbaren fanns vid Storgatan. Skylten syns till vänster.

Mjölkbaren vid Storgatan var populär. Enkel och
billig husmanskost. Verksamheten försvann från Storgatan till hamnen när husen
revs. Då var det Ebba Johansson som basade för verksamheten.

Ett annat populärt ställe var ”Panget” som drevs av
familjen Arrenius. Serveringen låg på övervåningen i ett hus där nu Torghallen
finns. Minns att det kom vandrade ett
svart gäng från gjuteriet på Askersundsverken till ”Panget” varje dag för att
äta sin lunch. Jobbet i gjuteriet gjorde att de var helt nedsotade, men de var
alltid välkomna när de tvättat av sig lite sot. Ett tufft jobb som krävde
riktig husmanskost.

Väderkvarnsgatan där ”Panget” fanns. Skylten syns till höger.

Själv har jag prövat på maten på de flesta av
stadens matställen. Det är svårt annars att diskutera om det smakade bra eller
inte. Och hittills har det smakat bra även om inget ännu når upp till morsans
köttbullar. Men det kanske mest handlar
om nostalgi när jag tänker efter…

2016-05-27

Åmmebergs
badplats stängs som en försiktighetsåtgärd och kommer därför inte vara öppen
sommaren 2016. Orsaken är att provtagningar visat att det på badplatsen finns
vasksand, som innehåller rester av metaller och är en restprodukt från tidigare
gruvverksamhet.

Eftersom
vasksand finns på badplatsen har Askersunds kommun beslutat att göra en
riskbedömning för badande vid badplatsen. Den kommer att genomföras efter
sommaren när ytterligare provtagningar gjorts och badplatsen stängs därför som
en ren försiktighetsåtgärd sommaren 2016.

–
Vi tror inte att det medför någon fara att bada på badplatsen, men eftersom de
preliminära provresultaten visar att det finns vasksand där som innehåller
metaller tar vi det säkra före det osäkra. Vi håller därför badplatsen stängd i
väntan på den riskbedömning som kommer göras efter sommaren, säger
kommunstyrelsens ordförande Per Eriksson (S).

Det
är Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro som fått
uppdraget att göra riskbedömningen.

–
Vår samlade bedömning i dagsläget pekar inte mot att det finns någon anledning
att oroa sig för hälsoeffekter kopplat till bad vid Åmmebergs badplats, men i
det här fallet är det viktigt att man låter försiktighetsprincipen råda, säger
Katja Hagström på Arbets- och miljömedicin.

Det
var i början av maj 2016 som Structor Miljöteknik AB gjorde provtagningar på
Åmmebergs badplats för att undersöka om det finns vasksand på badplatsen.
Uppdraget kom från Askersunds kommun via Sydnärkes miljöförvaltning. Detta
eftersom de markundersökningar av vasksand som sedan tidigare pågår inom
området inte omfattade badplatsen. Resultaten är än så länge preliminära, men i
vasksand från det närliggande området finns halter av framförallt bly och zink,
men även arsenik och kadmium.

Ett informationsmöte om Åmmebergs badplats kommer
att hållas i Folkets hus i Åmmeberg måndagen den 30 maj klockan 18.30. Tidigare
i veckan gick ett informationsbrev ut till alla hushåll i Åmmeberg, samt till
sommarstugor i området.

Strax söder om Askersund, beläget på en udde i Vättern, ligger Stjernsunds
slott. I dag är slottet mera tillgängligt för allmänheten än vad det var
för ett antal år sedan. Slottet, i stram nyklassicistisk stil, lät uppföras av
brukspatron Olof Burenstam 1798. Vid samma tid anlade man parken i engelsk
landskapsstil. Fem gånger om dagen hela sommaren hålls guidade visningar
på slottet. Intresset för slottet och guidningarna är stort.

Under åren 1823-1860 ägdes Stjernsund av familjen Bernadotte. Kung Karl XIV
Johan använde slottet som övernattningsställe under sina resor till Norge och
sonsonen prins Gustaf, ”sångarprinsen”, lät 1848-1852 utföra en genomgripande
nyinredning av slottet. Stjernsund kan i dag visa upp en av de bäst bevarade
inredningarna från 1800-talets mitt.

1860 köptes godset av familjen Cassel som gjorde slottet känt för sin
kreatursavel, Stjernsund är stamorten för svensk rödbrokig boskap (SRB). 1951
avled ’Hennes nåd’ Augusta Cassel och hade då donerat slottet till Kungl.
Vitterhetsakademien.1965 förklarades det som byggnadsminne.

På slottet fanns en gång i tiden trotjänaren och betjänten Oskar Karlsson. Han
var ett original och kändis i bygden. Det fanns inte många personer med den
titeln i bygden så han var unik. ”Hennes nåd” levde dock kvar fram till sin död
att slottsägare skulle ha betjänter. Den
här bloggen ska handla om Oskar. I slutet på 50-talet lämnade han sin befattning
som guide och värd på slottet. Då hade han varit anställd på slottet drygt 50
år. Men någon längre flytt blev det inte, bara ett stenkast från slottet till
en nyrenoverad tjänstebostad.

Redan som 15-åring kom Oskar Karlsson i betjäntlära hos minister Burenstam
på Tjälvesta. 18 år gammal kom han till Stjernsund. Oskar kunde berätta om baler
och fester med blåblodiga gäster i vackra kläder, men också om strävsamma
arbetsdagar under de första åren han arbete vid slottet. Slottspersonalen
uppgick till 10-12 personer. Ändå kunde
arbetstiden för Oskar upp till 14 timmar om dagen.

Betjänten Oskar Karlsson
Bild från Leif Linus arkiv

”Vi började klockan sex på morgonen. Då gällde det att göra upp eld i kakelugnar
och kaminer. Uppemot 20 brasor var normalt. När det var kallt blev det ofta det
dubbla. Det skulle vara varmt och skönt i sängkammare, förmak och matsal innan
det var dags för herrskapet och gäster att stiga upp till den väntade
frukosten”, berättade Oskar i sin avskedsintervju.

”Då skulle också stearinljusen i alla lampetter och kronor var utbytta. Ett
krävande arbete. Bara en av kronorna i salongen bar inte mindre än 36 ljus.
Före frukosten skulle också gästernas kläder borstas, källvatten fyllas i alla
karaffer och källvatten kokas åt dem som ville ha badkarsvatten. Sedan gick
dagen med bestyr av mest skiftande slag”.

”Alla kopparföremålen i köket skulle putsas. Föremålen täckte en hel vägg i
köket. Silverföremålen i gemak och salonger skulle också putsas. Vatten skulle bäras
med ok från källan”

Oskar tyckte ändå att körningarna med häst och vagn till järnvägsstationen
i Rönneshytta, som vintertid skedde med släde var det jobbigaste.

Hos fotograf Pettersson i Askersund . Oskar till höger.
Från Leif Linus bildarkiv

”Då kunde man nästa sitta och frysa fast på kuskbocken.
Björnskinnsmunderingen höll dock kroppen varm och några men blev det aldrig tal
om”.

Bild från 1924 ur boken ”Stjernsund i Närke-slottet och godset” från 2001. Oskar i övre raden längst till höger.

Oskar ordnade luciafest på slottet. Tidningsklipp

Oskar 60 år

Tidningsklipp från 1958 då Oskar slutade sin anställning på slottet.

Förr i tiden var Edö säteri på andra sidan sundet underställt.
Mjölk och andra produkter fraktades till kökstrappan vid slottet. Oskar
berättade att glanstidens slottsbarn brukade roa sig med att kasta ”smörgås”
med sönderslagna ostindiska tallrikar från köksbryggan. I dag är till och med hoplappat
porslin av det slaget värdefullt. Förmodligen finns det en bottenskatt i
Edösundet vid en närmare undersökning…

Bloggen finns också på Word Press:ovedanielsson.se och på NA:s blogg

I Askersund lönar det sig att vara aktiv i
sängkammaren. Och det av flera skäl. Det
handlar inte bara om att resultatet av ett nytt barn. Alla familjer med nyfödda
får nämligen också en pall som tack för att de varit med om att öka folkmängden.
Ett litet ovanligt grepp för att stimulera befolkningsutvecklingen, men
populärt. Kan inte garantera om det bara
är själva pallen som lockar till nya kommuninnevånare. Varje år sedan starten
har ett 100-tal familjer mött upp i Torgparken för att hämta sin pall där benen
är formad som ett stort A. Ansvariga menar att det vore besvärligare om stadens
namn hade börjat på V eller U. Då skulle pallen stjälpa omkull med barn och
allt.

Pallutdelningen i Torgparken firade i år
15-årsjubileum. Thomas Eriksson som då arbetade som projektledare vid kommunen
födde idén. Han var också med om att starta kommunens PR-och
informationstidning ” Bo i Askersund”.
Thomas hade fått en liten pall av sin morfar när han var liten. En pall
som hade följt honom i livet. Han kom då på att det skulle vara en lämplig gåva
till alla nyfödda. En möbel med namnbricka och årtal. En liten möbel som kunde
följa med barnet i vuxen ålder till det första boendet för att palla med allt i
vuxenlivet.

Pallarna tillverkas vid kommunens
arbetsmarknadsenighet. En del har frågat
om det finns möjlighet att köpa en sådan, men där är det stopp. Det är
utdelningen i Torgparken som gäller. Den är unik. För att ytterligare premiera
och belöna barnafödandet finns ett litet bord att möblera med. Men då måste
familjerna visa upp fem pallar. Hittills har inget bord delats ut. Den familj
som kommer med tio pallar erbjuds som tack för lång och trogen tjänst två
enkelsängar har jag erfarit som det heter i journalistkretsar.

Henrik Olofsson

Årets utdelning skedde för någon vecka sedan och
motorn i det hela var som vanligt kommunens utvecklingschef Henrik Olofsson. Många
kom för att hämta sin möbel trots uruselt väder. Trots pallar och allt har
Askersund haft svårt att hålla sina befolkningssiffror. Det är svårt att få det
hela gå ihop. Men det finns en enkel förklaring. Fler dör och flyttar än de som
föds, så det gäller att lägga på ett kol extra för unga familjer i Askersund
som har orken och kraften kvar för att hålla jämna steg med alla negativa
tendenser.

Själv har jag bevakat arrangemanget många gånger.
Det besvärligaste har varit att få ihop alla på en bild och där att allas
ansikten skulle synas på bilden i tidningen.

—————————————-

22 maj 2016

Tre bra saker.

Kalles trädgård. Kalle fick priset som ”Årets
företagare” i Askersund. Gjorde reportage när han startade för 20 år sedan i
byn. Och så brukar jag köpa ett kilo sättpotatis där som alltid kommer upp till
midsommar. I två hinkar.

Björkvallen. Åmmebergs fotbollslag får storbesök av
Örebros SK i distriktscupen. Nästan större än midsommarfirandet.

Citycampingen. En av kommunens mest lyckade
satsningar. Det är fullbelagt med husbilar för det mesta.

IFK Askersunds fotbollslag fortsätter att ösa in mål
i femman. På torsdagskvällen blev det vinst hemma på Solberga mot Östansjö
med 6-1 (4-1). Med segern gick IFK upp i
serieledning med den imponerande målskillnaden 39-9. Östansjö fick spela med
tio man större delen av matchen efter en tidig frilägesutvisning när Andreas Borg var på
väg igenom. Målsiffrorna hade varit betydligt större för IFK, om inte gästernas
målvakt Daniel Nockner gjort en stormatch.

Manne Fahlström prickade in en frispark i krysset mot Östansjö.
Bild:Ann Sofie Fahlström

Noterbart är att IFK hade sex olika målskyttar den
här gången i Erik Danielsson, Joakim Gustavsson, Manne Fahlström, Johan
Eriksson, Daniel Nilsson och Johan Hailee (straff). IFK har ett jämnt lag som
tuffar på matcherna igenom. Och så finns
ett antal farliga målskyttar. Tränaren Conny Eriksson har hittat en vinnande
laguppställning, med ett flera duktiga inhoppare som är nödvändigt i en lång
serie. Till matchens lirare för IFK
utsågs Daniel Nilsson.

Östansjös mål
gjordes Elias Tebibel

Kvällens godbit bjöd Manne Fahlström på då han
prickade in en frispark i fel kryss sett ur målvaktens ögon