Oves Blogg

De flesta håller nu på att göra verklighet av sina
semesterplaner som de i många fall knåpat med under hela vintern. Det har bokats
stugor, hotellrum och resor. I många fall till utlandet. Jag minns hur det var
när det gällde att få ihop det hela. Och att semesterperioden är igång på
allvar märks om man går en promenad i Askersund . Normalt brukar jag känna de
flesta och hälsa, men under den här perioden träffar jag massor av okända
människor. Men jag hälsar i alla fall för att inte verka stöddig.

När jag jobbade på tidningen fanns det fritidshus
och lägenheter att hyra av ägaren. Objekten lottades ut och spänningen var stor
vilka som blev de lyckliga vinnarna. Många
ville till Öland. Det var en trevlig personalförmån som tyvärr är borta.

Besökte Ven ett antal gånger och företagets lägenhet
där. Tror inte jag kommit dit annars. Gabriel Jönssons diktade så fint om Backafall
på Ven. Och om flickan från Backafall som sjömannen längtade till. Träffade
inte någon sådan flicka. Hade för övrigt mina egna flickor med på resan. Det
var mest turister som njöt av livets goda i restaurangen vid båthamnen. Men ibland stod jag vid kyrkan om kvällen som
i dikten och blickade bort över sundet mot Danmark.

En ”flicka” från ön som jag ändå träffade på var vid
ett besök på sköterskemottagningen för
att plocka bort en plastpropp som fastnat i
ett öra under natten. Proppen hade jag satt dit för att avskärma mej lite
från nöjeslivet från restaurangen intill. Sköterskan gjorde sitt jobb men
skulle ha extra betalt för att jag inte tillhörde samma landsting. Turistrabbat
existerade inte.

Själv har jag
dåliga erfarenheter av utlandsresor och tullare. En gång i tiden var jag mycket
mörk. Min farfar kallades för övrigt för ”svarten” så det mörka håret låg i
släkten . Ett typiskt utseende för en langare och smugglare enligt många tullare
på den tiden. Blev stoppad varje gång, medan mina ljushåriga vänner passerade
utan krångel. Det var bara att packa upp alla saker och sedan försöka få
tillbaka allt i väskorna igen. Och det var inte lätt. Men jag lärde mej att
aldrig köpa en flaska för mycket och packa så lite som möjligt. Vid en resa
till Kreta så var en bänkgranne i planet övertygade om att jag skulle hem på semester till min hemstad och släktingar, men att jag inte ville
berätta. Det hjälpte inte hur mycket jag förklarade att jag var från Askersund.
Tyckte inte det var så roligt att sitta och tjata om mitt ursprung, men det
tyckte mitt resesällskap.

Nu väntar semester några veckor för byggarna. Återkommer när allt är igång igen.

Växtligheten på Borgmästareholmen kan besökarna
tacka gamle borgmästare Knöös och
stadens hundägare för. Utan deras insats
hade det inte funnits dagens varierade växtlighet. Troligen bara berg som på en
del andra holmar i Vättern.

Det var borgmästare Anders Wilhelm Knöös som började
röja och snygga upp ute på holmen. Han bodde i Borgmästarehuset vid Stora
Bergsgatan-Stöökagatan och var borgmästare åren 1834 -1870. Innan han fick ta
hand om holmen som sommarnöje, var namnet Hästholmen. Vad det namnet kom ifrån
känner jag inte till. Ön var vid den här tiden helt kal.

Knöös såg till att det blev ett litet värdshus på
holmen. Det var ju askersundarnas enda möjlighet till uteliv om sommaren. Det
finns massor av gamla bilder med fullastade båtar av folk som skull ut till
holmen och njuta. 1862 infördes hundskatt där pengarna första tiden var
öronmärkta till holmens försköning.

Den 12 maj, Charlottadagen, var en stor dag för
borgmästarens familj. Borgmästarens fru hette Charlotta och det skulle firas.
Familjen rodde ut till holmen för att dricka kaffe med punsch. Festen fortsatte
sedan hemma på gården där huvudmålet var plättar. Borgmästaren älskade plättar.

Hundskatten blev kvar länge. I början på 70-talet
blev det en mycket het fråga i fullmäktige. Kommunstyrelsen hade föreslagit en
höjning från 50 till 75 kronor. Det blev många och långa inlägg om de små djurens
betydelse. Frågan fick till slut avgöras genom votering. Beslutet blev att skatten skulle vara
oförändrad.

Borgmästare Knöös som älskade Borgmästareholmen och plättar.Gamla tider på holmen

Kommunalarbetare Marcin Piecznik jobbade mycket på holmen förr i tiden. Skyttepaviljongen byggdes ut senare. Anledningen var att en plats för diskotek.

Många hundägare på landsbygden var inte så noga med
att betala skatten. Det var mera stadshundarna som bar hundskattemärken. Jag är
uppväxt med hund, men jag såg aldrig till något skattemärke. Men så bodde vi
också en bit utanför stadskärnan.
Slutligen försvann hundskatten. Det
blev allt för jobbigt att ha koll på alla hundar, så det var lika bra att den plockades
bort ansåg politikerna. Vem ville åka runt
och kolla i hundkojorna? Och Borgmästareholmen hade fått sina träd och
planteringar. Många såg också det hela som ett rättviseproblem. Det fanns ingen
kattskatt.

Askersundsdiktaren ”Den blyge” Levi Karlsson, borde
få större utrymme när det pratas om kultur i Askersund. Tycker jag. Med den här
bloggen tänker jag slå ett slag för hans diktning. Han gav ändå ut 11 diktböcker
och jämfördes ofta med ”Jeremias i Tröstlösa”, Levi Rickson. Levi illustrerade
själv sina dikter med teckningar. ”Den blyge” gav ut sina böcker lagom till
Fars Dag och de sålde slut på någon vecka. Det är inte många diktare och poeter
som får sina böcker slutsålda.
Levi hemma vid villan vid Gårdsjögatan

Levi hade sin uppväxt i Lerbäcksbygden. Där har också
hembygdsföreningen uppmärksammat diktaren på olika sätt genom åren. Filmaren
Alf Fransson, har dokumenterat hans liv. Vidare har Uno Sandqvist tonsatt ett
antal dikter som handlar om husen i Askersunds hembygdsgård. Ingvar Björck brukar också hålla ”Den blyges” diktning vid liv när han åker runt vid
olika sammankomster och
läser på bygdemål Den Blyge blev lerbäckstraktens poet med sina enkla och folkkära
dikter på Lerbäcksmål. Och det var väl det han blev mest känd för. Förutom
diktkonstnär, var han träkonstnär och även till stor del en bildkonstnär. Hans
första diktbok som kom ut 1957 hette, ”När aplera blommar”. Förlaget hette,
Levis Slöjdaffär Askersund. Under många är drev Levi en slöjdaffär vid
Storgatan.

.

Levi Karlsson ”Den blyge”, träffade jag ibland. Ofta
var det när olika artister ville tonsätta och sjunga hans dikter. Jag
uppfattade som han var mycket stolt över det. Minns att jag hämtade honom till
en Konsumstämma i Sjöängsskolans aula där Kungsörsparet Sven-Åke och Gunilla,
skulle sjunga en del av hans dikter. Senare blev deras artistnamn Amris. ”Den
blyge ” var ingen person av stora ord. ”Det lät bra” var kommentaren.

Levi hade sin
diktarverkstad i en villa vid Gårdsjögatan. Han verkade ha en aldrig sinande
källa att ösa ur. Många av hans dikter går tillbaka till hans gamla kära smeder
på bruksbackarna i Skyllberg. Han hade förmågan att i små bagateller se humorn
och de mänskliga egenheterna. Levi förklarade att han försökte fånga något av
den svenska folksjälen i sina verser. Att han försökte linda in komiken i
spetsfundiga och burleska situationer. Levi var också noga med att det skulle
finnas en poäng som lockade till skratt eller bitter eftertanke.

”Den blyge” med artistparet Amris, Gunilla Dahlman och Sven-Åke Andersson.
Levi med en annan Askersundskändis, Bertil Boo

Bröderna Ruben och Levi

AD-tryck stod för tryckningen när Levi gav ut sina elva böcker. Här med faktor Harry Andersson

År 1987 gav Staffan Ekegren och Clas Thor
en bok med 100 utvalda dikter av
”Den blyge”. ”Sol och vår ” var namnet på boken. Frågade Levi en gång vilken
dikt han tyckte bäst om. Svaret blev en dikt med titeln ”Tretton små
gummor”. Träffade ibland också Levis
bror ” Ruben i Falla” Karlsson. Jag frågade honom om samma sak. Även han hade
fastnat för ”Tretton små gummor”. Därför lägger jag med den i bloggen.

Midsommarhelgen i Askersund är avklarad utan problem.
Har inte hört talas om varken bråk eller fylla och annat som inte ska tillhöra
dansen kring midsommarstången. Förr var det midsommarfesten på Stjersund som
gällde, men på senare år är det festerna på Björkvallen i Åmmeberg som tagit
över. I år var det Åsa Karlson som ledde programmet på ”vallen”.

Mina ungdomsminnen är från Stjernsund. Alla skulle
dit. Det gick bussar från torget i Askersund ut till festen på kvällen. I
bussen var det full fart. Minns en som hade Owe Thörnqvists låt ”Dagny kom hit
och spill” som sitt huvudnummer efter någon pilsner. Många hakar upp sig på detaljer
efter någon pilsner innanför skjortan. Det var en dam med namnet Dagny med i
bussen. Hon var inte så road av att höra sitt namn upprepas ett antal gånger
under halvmilen ut till Stjernsund.

Det var alltid fullsatt i bussarna. Många kom också
med hem. På eftermiddagen var det barnaktiviteter. Senare på dagen framträdde
några lite mera kulturell artist från slottstrappan . Det skulle vara lite stil
på det hela i slottsmiljön. Cool Candys stod i många år för kvällens dansmusik.
Hemvärnet hade lyckats få ett långtidskontrakt med det populära dansbandet, innan
de slog igenom på Svensktoppen med ”Muckartvist”.

Håkan Nesser
har i sin bok, ” Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla”,
beskrivit ett besök med kompisar vid Stjersundsfesten som inte
blev helt lyckad. Läs den boken. De hade
slagit upp sitt tält i en kohage nära vattnet. Det Håkan mindes bäst var att
Thore Skogman uppträdde i en hemsk blågul kostym. Enligt Håkan det jävligaste
han hade sett. Rockartisterna Raketerna från Hjortkvarn var dock ett strå
vassare. Regnet kom på femtiden på morgonen. Två timmar senare stod inte gänget
ut längre. De packade ihop sina genomsura pinaler för att gå upp till stora vägen
och lifta tillbaka till Kumla.

Några som jag alltid blivit imponerade av under
midsommarhelgen är Norra Vätterbygdens Folkdansgille. Vid midsommarreportagen från olika platser Sydnärke
dök nästan alltid dansgänget från Askersund upp. Lennart Sandberg i dansgänget berättade för
mej att det blev sju framträdande samma dag under några år, men i år blev det
”bara” fem. I villaområdet där jag bodde firade dansgänget dagens hårda
dansjobb med en liten fest på gräsmattan utanför dansparet Wilsons hus. Det
såg alltid trevligt ut. Men jag tror inte de orkade dansa då efter en hel dag
runt midsommarstängerna.

De flesta av mina bloggar finns också på na.se under Askersundsbloggen. Först na.se-sedan Nyheter-Askersund. Kolla där om det är enklare.