De flesta håller nu på att göra verklighet av sina
semesterplaner som de i många fall knåpat med under hela vintern. Det har bokats
stugor, hotellrum och resor. I många fall till utlandet. Jag minns hur det var
när det gällde att få ihop det hela. Och att semesterperioden är igång på
allvar märks om man går en promenad i Askersund . Normalt brukar jag känna de
flesta och hälsa, men under den här perioden träffar jag massor av okända
människor. Men jag hälsar i alla fall för att inte verka stöddig.
När jag jobbade på tidningen fanns det fritidshus
och lägenheter att hyra av ägaren. Objekten lottades ut och spänningen var stor
vilka som blev de lyckliga vinnarna. Många
ville till Öland. Det var en trevlig personalförmån som tyvärr är borta.
Besökte Ven ett antal gånger och företagets lägenhet
där. Tror inte jag kommit dit annars. Gabriel Jönssons diktade så fint om Backafall
på Ven. Och om flickan från Backafall som sjömannen längtade till. Träffade
inte någon sådan flicka. Hade för övrigt mina egna flickor med på resan. Det
var mest turister som njöt av livets goda i restaurangen vid båthamnen. Men ibland stod jag vid kyrkan om kvällen som
i dikten och blickade bort över sundet mot Danmark.
En ”flicka” från ön som jag ändå träffade på var vid
ett besök på sköterskemottagningen för
att plocka bort en plastpropp som fastnat i
ett öra under natten. Proppen hade jag satt dit för att avskärma mej lite
från nöjeslivet från restaurangen intill. Sköterskan gjorde sitt jobb men
skulle ha extra betalt för att jag inte tillhörde samma landsting. Turistrabbat
existerade inte.
Själv har jag
dåliga erfarenheter av utlandsresor och tullare. En gång i tiden var jag mycket
mörk. Min farfar kallades för övrigt för ”svarten” så det mörka håret låg i
släkten . Ett typiskt utseende för en langare och smugglare enligt många tullare
på den tiden. Blev stoppad varje gång, medan mina ljushåriga vänner passerade
utan krångel. Det var bara att packa upp alla saker och sedan försöka få
tillbaka allt i väskorna igen. Och det var inte lätt. Men jag lärde mej att
aldrig köpa en flaska för mycket och packa så lite som möjligt. Vid en resa
till Kreta så var en bänkgranne i planet övertygade om att jag skulle hem på semester till min hemstad och släktingar, men att jag inte ville
berätta. Det hjälpte inte hur mycket jag förklarade att jag var från Askersund.
Tyckte inte det var så roligt att sitta och tjata om mitt ursprung, men det
tyckte mitt resesällskap.
