Det händer alltid mycket i Askersunds strandpark så
här års. Folk promenerar, fixar med båtarna, solar på bänkarna och matar
änderna. Och ibland kommer det cyklister. Träffade på förre storlöparen Kim
Bergqvist och förre skrinnaren Björn Schutzer. Kim var på väg bort och Björn på
väg hem. Båda håller igång fortfarande med sina cyklar. För Kim var det
årspremier. Hans stora grej är numera MC.
Lite av stilen på den gamla T-bryggan i Askersunds
strandpark har återskapats. Bolaget Askersunds Kommunfastigheter som äger
området vid gamla Askersundsverken äger bryggan. Tanken är att de som bor i
området ska kunna få hyra båtplaster. Det är inte helt fel att ha bryggan och
båten strax utanför köksfönstren. Om nu köken på de nya bostäderna kommer att
ligga åt sjösidan.
Det planeras ett 80 tal bostäder på området, men
alla som bosätter sig där har förmodligen inte båtar så det kanske finns plats
för andra också. O`Learys som ligger i området hoppas också på att få in en del
sjöfarare till sin anläggning genom några gästhamnsplatser.
Gamla T-bryggan
Gamla T-bryggan användes ofta av bandyspelare vid ombyte. Som här i en match mellan Norr och Söder.
Årsmöten
behöver inte vara tråkiga och
formella. Ska berätta om ett i Örebro som jag var med för några dagar sedan.
Det fanns ytterligare några askersundare på plats.
För några dagar sedan var vännen Kenth och jag på Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskaps årsmöte i Örebro. Kenth kör nästan
varje gång, lyxigt värre. Och inte vill han ha några bensinpengar heller. Bara
det…
Aulan vid Engelbrektsskolan är nästan alltid
fullsatt när Sällskapet har sina möten. För mej som besökt ett antal årsmöten i
tjänsten som journalist genom åren är anslutningen imponerande. Lotterna (700
stycken) brukar vara slut efter en kvart. Föreläsare den här gången var
färgstarke Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren. Han var verkligen underhållande.
Ordföranden Bo Astvald öppnade årsmötet med en dikt
av Bosse Parnevik från 1992. Det har sagts att Tage Danielssons skrivit dikten,
men enligt uppgifter på nätet är det inte så. Men han läste den ofta. En mycket tänkvärd dikt som är högst relevant även i dag. Lägger med den:
Bosse Parneviks tankar om mänskliga
rättigheter från 1992.
En kommer hit för att fly från nöden
En kommer hit för att undgå döden
En kommer hit av terror tvungen
En kom hit för att gifta sig med kungen
Dom är tyskar, iranier, greker, och turkar
mest är dem snälla, andra är skurkar
en del är ärliga, andra skumma
en del är genier, andra dumma
Mest är dom fredliga, andra vill slåss
Med andra ord: Så lika oss!
Med fel och brister, tuffa och mjuka
Fast inte lika avundsjuka.
Vissa är färgade, andra är arier
Som köper sin bruna färg i solarier
vissa är svarta, andra gula
vissa är vackra, andra fula.
Men fast dom ibland av annan färg è
Är dom precis som vi i Sverige
och när dom vill jobba här är tacket
”ni får inte jobba än för facket”
En del är båtfolk från Vietnam
som inte kan sjunga ” we shall overcome”
och inte kan ”rulla di rulla ” som vi
Och dom blir sällan fulla som vi
En del har andra gudar än vi
en del är mera judar än vi
En del söker lugnet i stället för bråket
det enda vi svenskar kan bättre är språket
det sägs att vi stammar från Adam & Eva
som inte var svenskar – men ja må dem leva!
Torgparken april 2015. Gamla husgrunder har lagts i dagen.
Pågående utgrävningen i Askersunds torgpark väcker
stort intresse. Vad finns det under parkens gräsmattor en gång i tiden?
Sundbladska huset brann ner en blåsig decemberkväll 1880 och efter det anlades
parken. Många följer arkeologerna grävande och borstande på nära håll. En del
hela dagarna. Turistnäringen kanske borde satsa på en permanent utgrävning i
Askersund. Men då gäller det att hitta någon central plats där man kan hålla på
ett antal år.
Arkeologerna har hitta stengrundar från 1600-talet,
1700-talet och 1800-talet. Och en del föremål. Anledningen till att
utgrävningen sker just nu är att parken ska rustas upp och då vill man se vad
som fanns på tomten vid torget för mycket länge sedan.
Sundbladska huset i bakgrunden till höger. Där ligger nu Torgparken. Bilden är från Haugards Askersundiana.
PS! FLERA BILDER OCH MERA TEXT FINNS PÅ NA.SE UNDER ASKERSUNDSBLOGGEN. GÅ GÄRNA VIDARE DIT OCH KOLLA.
Brukar träffa Arne Lindmark på stan. Ett av Arnes stora intressen är djävulska kvadrater. Han reviderat Benjamin Franklins magiska kvadrater. Det är nu bara att sätta igång att fundera alla som läser bloggen Skriv ut sidan om det skulle vara så. Arne har svaren.
Bloggen fanns också i NA:s papperstidning söndag. Som jag brukar skriva har inte alla tidningen, därför får texten också gå här.
_____________________
Fotbollen har nu rullat igång på allvar. Det får mej
att tänka tillbaka på min aktiva tid och alla lerfyllda fotbollsplaner under
våren. I dag är det inte alls så, med konstgräs och alla fina grusplaner. Tur
att det gått framåt. I Askersund finns ännu ingen konstgräsplan, men det är väl
något som kommer när den kommunala plånboken fyllts på. Leriga planer där det
bara fanns en liten antydan om gräs är inget att stå efter.
När jag började spela seniorfotboll var inte tidiga
vårmatcher roliga. Det blev mer sparka än att spela fotboll. Minns att det fanns spelare som lämnade matcher
innan den var slut på grund av lervällingen. Det gick inte att spela, men spela
skulle vi. Och det fanns många träskplaner. I Askersund fanns det ingen vårplan
alls så det så. Vi fick åka till Hammarsvallen, som blev spelklar tidigt.
När det gäller Hammarsvallen minns jag en lite udda
händelse. Det skulle spelas fotboll mellan PLM:s olika verksamheter. Planen
skulle kritas och en man tog åt sig sysslan. Han var inte så insatt hur det
gick till utan tog ut en burk vit målarfärg på förrådet och fixade det hela med
en vanlig målarpensel. Det tog lite tid att krypa runt att måla linjer, men
snyggt blev det.
När jag började spela fotboll så fick vi sköta
tvätten av tröjorna själva. Morsan tyckte det inte var roligt efter leriga
matcher. På den tiden var det sorgligt nog morsor som skulle sköta tvätten. Men
jag har bättrat mej på den punkten. Och vi var tre bröder som spelade. Som tur
var bodde vi bara ett stenkast från Gårdsjön, så det var nära till vatten.
Efter några år började föreningen sköta tvätten själva. Och det fanns sina
randiga och rutiga skäl till det. Alla använde olika tvättmedel som gjorde att
en del tröjor var helt urblekta och en del hade färgat. Folk som tittade kund
tro att vi spelade i olika lag. Lagledaren stod inte ut med att se eländet. Der
räckte med att spelat var så ibland.
Snabba spelare som hade svårt med bollkänslan
trivdes aldrig på vårplanerna. De slog ofta långpassningar till sig själva.
Bollen stannade ofta i vattenpölarna, men följd att spelarna var 10-15 meter
före bollen. Då var det lätt att spela back.
Träffar ibland gamla Skyllbergsledaren och spelaren
Rune Pettersson. Och då blir det fotbollsprat. Någon gammal bollspelare hade
sagt till honom att spelarna var mer tekniska förr. Rune och jag enades om att
det var en nödvändighet förr med dåliga planer. Annars hade man ju aldrig fått
tag på bollen.
Nu kan den som önskar tända grillen vid den gamla
tingsplatsen Väderkvarnsbacken. Kommunen
har efter önskemål från medborgaren Siw Lundgren ordnat en enkel bra grillplats
vid promenadstigen nedanför backen. Det var andra gången hon lämnad in
medborgarförslag om en grillplats i slutet på backen, men skam den som ger sig.
Trägen vinner brukar det heta.
Grillplatsen är nu tillgänglig för rullstolsburen,
barnvagnar, rullatorer och folk som inte kan ta sig upp för Väderkvarnsbacken
av andra skäl. Längst upp på backen finns redan bord och bänkar, men det gäller
att ta sig dit upp också. Men nu är allt ordnat. En fjäder i hatten för de styrande.
Tänk vad man kan göra med små medel och som gör många glada. Vem vill inte
sitta och grilla en korv med en utsikt in mot stan. Och det finns ved i lådan
intill grillen. Bara det.
Det är jobbare vid AME, Arbetsmarknadsenheten i Askersund, som fixat grillen åt kommunen.
PS! DET FINNS YTTERLIGARE BILDER OCH TEXT PÅ NA.SE UNDER ASKERSUNDSBLOGGEN, GÅ GÄRNA DIT OCH KOLLA.
Fotbollsdomarna har sedan något år tillbaka börjat
spreja streck vid frisparkar för att få ordning på krångliga fotbollsspelare.
Och det har fungerat bra. Håller de sig inte skinnet kommer varningskorten upp.
Och det vill man inte för lagets bästa.
Telearbetarna har gjort något liknande i Askersund,
men då som en varning till slarviga hundägare. Vid bron över riksväg 50 vid
Askersunds by finns det en tydlig varningsmarkering, likt den i fotboll. En röd markering som visar att det är inte
just att slarva med de svarta hundpåsarna. Vad straffet är för överträdelse i
det här fallet vet jag inte.
Det ska väl nämnas att telejobbarna också sprejar
röda streck där ledningarna ska dras fram i området.
