Oves Blogg

2014-10-20

Pressmeddelande

Oljeutsläppet
på Närlunda

industriområde
i Askersund avtar

Askersunds kommun har tillsammans
med verksamhetsutövarna vid Närlunda industriområde utrett varifrån oljan kommer som
orsakat utsläpp i Lundbybäcken. Det är konstaterat att olja rinner ut i en dagvattenbrunn som
leder från området. Det har även konstaterats att avrinningen av vatten från en
oljeavskiljare i området fungerat dåligt, vilket medfört att den blivit överfull och att olja kan
ha läckt ut.

Verksamhetsutövaren har gjort
åtgärder för att förhindra läckage från oljeavskiljaren på kort sikt. För att få en permanent
fungerade lösning måste ledningarna grävas upp och den dåliga avrinningen från oljeavskiljaren
åtgärdas. Det är inte säkerställt om det är olja från denna oljeavskiljare som orsakat
utsläppet av olja i dagvattennätet och Lundbybäcken.

Som det ser ut idag måndagen den
20 oktober har mängden olja som flyter på ytan i Lundbybäcken avtagit. Regnet
under helgen och natten till måndag har medfört att en del av det olja som bundits till
vegetationen spolats ut i bäcken. Oljan stoppas upp vid ett antal punkter i bäcken där länsar är
utlagda, så risken att den rinner ut i Alsen är mycket liten.

Uppsamling av olja kommer att ske
under måndagen med slamsug.

Kommentarer:

Rolf Wedding, miljöchef, tel. 0584-473 407

En ny värld har öppnat sig för Anders Eklund, 52, i
Dalby med den nya moderna datatekniken. Anders lider av grav dyslexi. Han får
inte till läsningen, men sedan några år tillbaka använder han ett talsyntesprogram
kopplad till datorn. Det är en teknik som omvandlar text till tal. Han pekar
bara på den text han vill höra med datapilen. Sedan börjar uppläsningen. Allt
fungerar utmärkt.

Vi träffas på
hans arbetsplats, sportbaren i Askersund, för att prata och för att visa mej
datatekniken som han använder. Känner vännen Anders sedan hans skoltid i
Askersund.

Anders stora intresse har alltid varit historia och
böcker. Men hans svåra handikapp har gjort det svårt att klara av sina
intressen själv. Han har visserligen lånat talböcker, men med datatekniken kan
Anders på egen hand logga in på datorn och ladda hem böcker, läsa dagstidningen
och andra intressanta artiklar. En stor befrielse tycker han. Valet är hans.

-Närmast tänker jag läsa Ernest Hemingways ”Den
gamle och havet”, upplyser Anders.

När det gäller böcker är Anders allätare. Som barn
läste pappa vuxenböcker för honom. Texter som han minns än i dag. Som
dyslektiker utvecklas andra sinnen. Som Anders minne.

-Tänk om jag haft den här tekniken när jag gick i skolan och kunnat ta del av
undervisningen på ett annat sätt. Då hade jag haft ett annat jobb än vad jag har
i dag genom en arbetsmarknadsåtgärd. Jag hade mina drömmar. Inget fel på
stället, jag trivs bra med att göra lite av varje, men jag hade nog tänkt göra
lite annat när jag var yngre. Men mitt handikapp satt stopp för det när jag
gick i skolan. Det var bara att acceptera då. Jag hade en assistent som läste
högt för mej i skolan. Det blir inte detsamma som att läsa själv som i dag,
berättar Anders.

-När jag tog körkort vid 19 års ålder fick jag
teoriboken uppläst för mej. Eftersom jag har bra minne var det inga problem vid
de muntliga teoriförhören .

-Folk kanske tror att vi dyslektiker inte är lika smarta som andra, men som du hör är
jag inte annorlunda än andra. Problemet är att jag inte får till läsningen, men
med datatekniken kan jag läsa allt. Helt underbart. Och jag kan till och med välja
på om en kvinna eller man ska läsa upp texten. Vill jag ha det på engelska går
det också bra. Och jag har köpt programmet till datorn själv, förklarar Anders.

Efter skolan bröt Anders upp från hembygden. Han
ville komma till ställen där ingen kände honom och lämna det gamla. Det blev bland
annat folkhögskola i Göteborg, med program som var anpassad för Anders behov.

-Orten där jag bott har aldrig haft någon stor betydelse för mej. När jag låst lägenhetsdörren
kunde jag blunda och tänka mej att det vara New York, eller någon annans stans
i världen. Jag har varit ute och rest lite och det har betytt mycket för mej.
Men nu är jag hemma i Dalby igen och där trivs jag med sambon Maria, upplyser
Anders, nöjt.

-Klart jag varit deppad ibland för mitt handikapp,
men alla människor är väl lite deppade
ibland. I grunden är jag en glad och positiv människa som inte gräver ner allt
för djupt i tråkigheter. Ibland har jag blivit retad för mitt handikapp, men
jag har inte tagit det så hårt. Åtminstone inte som vuxen. Jag vet vem jag är
och det brukar jag förklara. Ingen behöver påpeka det.

– Jag vill gärna besöka museer när vi är ute reser,
men problemet för mej är att jag inte
kan läsa informationen. Men det finns ett lysande undantag i Trollhättan och
SAAB- museet. Där få man en informationstelefon att ta med runt som berättar om
föremålen. Så skulle det vara på alla andra liknande ställen, tycker Anders.

Förhoppningen som Anders har, är att så många som
möjligt i hans situation tar till sig tekniken som han använder. Själv fick han
tips om vad som fanns från en person inom utbildningen.

-Jag tror att man kan få bidrag till tekniken genom
Arbetsförmedlingen. Är inte säker? Men det var inte aktuellt för mej. Jag ville
ha ett eget program och en egen dator, tillägger han.

För den som är intresserad av hjälpmedlet som Anders
använder, går det säkert att höra av sig
till honom. Han berättar nog gärna om
hur tekniken fungerar som förändrat hans liv.

Bakgrunden till det här reportaget är att Anders
ofta kom till mej och berättade att han läst vad jag skrivit på bloggar, i
tidningar och på Facebook. Han hade också ofta sagt att han inte kunde läsa.
Jag fick inte ihop det, men har nu fått svaret. Teknik kan vara underbar
ibland.

Ove Danielsson

Skolfrågor och nya skolbyggnader har alltid väckt en
het debatt i Askersund. Det kanske är så på andra ställen också? Inom kort
startar bygget för Askersunds nya Kunskaps-och kulturcentrum (KKC) i kanten av Strandparken. Det bygget
har politikerna varit eniga om. Även om det kommer att kosta mycket pengar.

Debatten har mest gällt placeringen. Från början
skulle byggnaden stå närmare vattnet och men det tyckte inte askersundarna om.
Proteserna ledde också till att byggnaden flyttades norr upp mot Sjöängsskolan
och gamla Sundsbrogatan. En gammal gata som kommer att få nytt liv igen när KKC
står färdigt till sommaren 2016.

Vad som kommer att hända med Sjöängsskolan är inte
klart. Det verkar finnas många idéer för skolan från slutet av 60-talet. En
bastant tegelbyggnad. Vi får se hur politikerna och askersundarna tänker när
det gäller Sjöängsskolan…

1966

Vill påminna lite om hur debatten gick när gamla
Folkskolan skulle rivas för att ge plats för s. Den var het och
infekterad. En skola som byggmästare Viktor Forss uppförde . Skolan invigdes i
september 1900 och kostade med parken 52 000 kronor. Många askersundare tyckte den gången att
rivningen av Folkskolan var helt onödig.

OBS! Mer text och bilder finns på na.se under Askersundsbloggen. Gå gärna dit och läs mera. Därifrån finns också en länk till min hemsida med en del bloggar.

Från NA:s papperstidning den 13 oktober. Alla kanske
inte har tidningen så därför går den också på min blogg. Med lite bilder.

____________________________________

Hur många i Askersund och idrottsvärlden känner till
Bertil Gustavsson. Inte många törs jag lova. Men frågar man efter ”Garvis”
Gustavsson, vet nästan alla vem det är. Bandyspelare och ledare inom IFK.
”Garvis” själv reagerar inte längre när någon ropar Bertil. Då brukar han vända
sig om och undra vad som är på gång. Så inarbetat är det smeknamnet. Och han
tycker bra om sitt extranamn.

Garvis Gustavsson i sina glans dagar som bandyspelare

Krönikan ska handla lite om smeknamn. En del är
riktig fyndiga och bra, medan andra bara är elaka. Bertil fick sitt smeknamn
när han var juniorspelare i fotbollslaget. Han minns inte själv hur det gick
till. En av Sveriges stora fotbollsidoler på 40-talet var AIK:aren Henry
”Garvis” Carlsson. Efter honom finns det massor av ”Garvis” i Idrotts-Sverige.

Den ”riktige” Henry-”Garvis” fick också ärva sitt
namn efter en äldre spelare i Falköping där han började sin karriär. Många har påstått
att Henrys pappa var garvare, därav
namnet. Men så var det inte. Det var den äldre spelaren i Falköping som hade en
pappa som var garvare.

För några veckor sedan delades ”Årets eldsjälspris”
ut i Askersund. Det gick till IFK:s ledarpar Petra Gustavsson och Anders
”Sillen” Hansson. Frågan man efter Anders är det ingen som reagerar, men
”Sillen” känner alla. Hur fick han då sitt smeknamn? Det har i alla fall inget
med sill och vatten att göra. Själv har han berättar för mej att alla i hans
skolklass hade smeknamn, men Anders minns inte när han fick sitt. Han kallades
ett tag för ”Lill-Anders” och sedan ”Lillen”. Teorin är att det blev en namnglidning
till ”Sillen”. Numera är det bara mamma Margit som använder ”Sillens” riktiga namn.

Anders Sillen Hansson. Årets eldsjäl i Askersund

Inom idrotten har det varit vanligt med smeknamn
som, ”Skjorta”, ”Hambo”, ”Masken”, ”Timpa”, för att nu nämna några. Lennart
”Nacka” Skoglund är en av de mest kända och mest populära spelare som Sverige
har haft. Pratade med ”Nackas” bror Karl-Evert för en tid sedan om broderns
extranamn. Han bär för övrigt själv smeknamnet ”Ya”. Och det kommer från honom
själv. Han kunde inte säga Karl-Evert och förklarade på skarparen att namnet
var ”Ya”. Hur brodern fick sitt namn har det gått många historier om. Det står
olika i nästan varje bok. Men ”Ya” vet. Äldste brodern Georg spelade i Nacka
SK. Ofta hade han med Lennart till matcherna på pakethållaren. Enligt ”Ya” satt
Lennart och skrek och hejade på Nacka hela tiden. Det ledde också till
smeknamnet.

Henry Garvis Carlssons bok ”Raka spåret”.
Bild på Nacka från ett skivomslag

Själv fick jag alltid heta ”Ove skrivare” av Bosse Svensson på
Askersundsbostäder. Ett ganska passande namn.

IFK Askersunds
fotbollslag kvalar till division fyra i två matcher mot Pars CF från Örebro. På lördag spelas den första
matchen hemma på Solberga IP. Det är viktigt att med vinst i första matchen, för att kunna spela
avslappnat i returen. IFK väntar storpublik som hejar på. Det gäller för IFK:s
allt i allo att beställa hem några extra lottringar.

IFK:s tränarpar Heinz Malmarowski och Micke Åkesson har mycket att tänka på inför lördagens fotbollskval.
Bild:Sossi Fahlström
Kan också nämna
att IFK har haft en uppskattat utställning på biblioteket med anledning av
110-års jubileet. Flera av besökarna har
haft önskemål om att få se flera
bilder, klipp och idrottspriser.
Föreningen har därför tagit beslut om att hålla Öppet Hus i klubbrummet med
fika under några timmar på Solberga IP lördagen den 8 november. Samtidigt
kommer några nya hedersmedlemmar att uppmärksammas enligt styrelsen. Vilka det
är tillkännages den 8 november.

I tider av ständiga politiska
förhandlingar kommer jag att tänka på den enkle Snavlundalantbrukaren Erik Gustaf Eriksson. Han hade en stor dröm
men blev bara hånad i pressen. Erik bildade ett bolag med namnet ”Arbete och frihet”. Bolaget skulle hjälpa ”de
förtryckta mot kapitalismens bojor”.

Men det gick inte som den djärve
bonden Erik Gustaf hade tänkt sig. Han blev utsatt för spott och spe. I
tidningen Nya Dagliga Allehanda ironiserade man över hans bolagstankar. Svindel
och spekulation var andra omdömen Erik Gustaf. Askersunds-Tidning tillhörde de
värsta när det gällde att misstänkliggöra Erikssons bolagsplaner.

”Eriksson från Snavlunda socken
kommer att pryda förnämsta platsen i det museum, som han i Askersund tänker
inrätta”, ironiserade A-T.

Det var i senare delen av
1800-talet som Snavlundabonden tänkte bilda
det jättelika arbetarägda bolaget. Upprinnelsen
ägde rum under nödåren 1867-1868, då folket svalt och led brist på det
nödvändigaste. Det hölls folkmöten runt om i landet. Särskilt gick missförhållandena
ut över lantbrukarna. Man utvandrade till Amerika från de små torvorna.

Det var i det ögonblicket
arbetaren Gustaf Eriksson framträdde inför södra Närkes svältande bönder med
förslag om ekonomisk frigörelse, med
bildandet av bolaget ”Arbete och frihet”.
250 000 aktier skulle spridas ut bland arbetarna, summan skulle
uppgå till 2.500.000 riksdaler. Av de olika grenarna som skulle ingå i bolagets
verksamhet, nämndes mineraliska och industriella företag, samt jordbruk,
handel, anläggande av tryckeri, utgivning av tidning, ett bibliotek, ett museum,
en arbetsskola, sjukvård och ålderdomskassa, för att nu nämna något av
Snavlundabondens planer. Som tjänstgörande generaldirektör ansåg sig Eriksson
vara självskriven.

Nerikes –Allehanda misstänkte
i en artikel att Erikssons förslag var en bluff, enbart för att få in pengar
till en planerad Amerikaresa. ”Arbetarklassens självverksamhet är god och
riktigt, med dessa galenskaper är att beklaga”.

Företaget startade också i
blygsam skala, men tidningarna fortsatte att varna för konsekvenserna och för
Eriksson. Det ansågs att han helt saknade kompetens att leda ett stort företag.
Vid en allmän bolagsstämma 1871 togs beslut om att bolaget skulle upplösas.
Bolagsbutikerna i Åmmeberg och Askersund lades ned. Två års slit gick om intet.

Hur gick det för Gustaf Eriksson, mannen med de stora
drömmarna och ambitionen att bryta
kapitalismens makt? Sedan hans stolta bolag upphörde, flyttade han
1871 till landet i väster. Men han var tillbaka i Sverige redan efter två år.
Då bosatte han sig i Timrå. Sedan tonar hans liv bort i ett dunkelt fjärran.
Eriksson var född i Lerbäck 1834, där han också gifte sig. Men där slutar mina
kunskaper om honom. Men jag har ändå tyckt att det var en intressant historia
att berätta. Har tyvärr inte hitta några bilder på honom, men lägger till några Leif Linus-bilder från den här tiden.

Lantarbetare vid Stockshammar.

Arbetare vid Hammars glasbruk i slutet av 1800-talet.

Nya Dagliga Allehanda
ironiserade över Erikssons tankar under lång tid. Vid ett tillfälle skrev
tidningen: ”Blir Erikssons planer realiserade, så bör Askersund lyftas i jämnhöjd med London och Paris. Tänker er gott folk, när
bolaget ”Arbete och frihet” får ordning
på sin bank och sina övriga företag och sin generaldirektör, ja då blir
det bäst för örebroare att flytta sin stad”. Och så säger folk att en del tidningarna i
dag är elaka och hänsynslösa….

Askersund blev aldrig riktigt
en storstad, eller så präktig som Eriksson hade tänkt sig. Många arbetare
förlorade troligen också sina sista slantar på det erikssonska finansäventyret. Banken och företagen hade
ingen täckning för sin verksamhet. Allt förblev en hägring om arbetarnas
ekonomiska frigörelse. Men bakom drömmarna låg det ändå en tanke om en ljusare framtid
för människorna. Men förståelsen och förutsättningarna på den tiden var grymma
och vidriga. Eriksson föll på ett räkneexperiment, som förmodligen inte ens
dagens räknenissar och nationalekonomer hade kunnat lösa.

IFK efter segern mot Frövi. Stående från vänster: Heinz Malmarowski,
Anton Degerfeldt, Alexander Viman, Henrik Göthe, Linus Tamminen, Filip
Kjellman, Daniel Nilsson, Patrik Thörnkvist och Micke Åkesson. Knästående fr.v:
Erik Danielsson, Pontus Karlsson, Simon Rosèn, Linus Börjesson, Joakim
Gustafsson, Philip Larsson, Emanuel Bernström och Andreas Borg. Målvakt Gustav
Åkesson.

Bild:Ann-Sofie Fahlström.

IFK Askersunds fotbollslag är klara för kval till
division fyra. Det blev klart i helgens avslutande seriematch mot Frövi. IFK
vann med 5-0 efter 2-0 i halvtid. Flera av målen var också riktigt snygga.

Det blev något av en expeditionsaffär. Frövi var
chanslösa. Målvakten Gustav Åkesson, gjorde sitt första riktiga ingripande en
bra bit in på första halvleken. Annars var det bara bakåtpassningar han fick
ägna sig åt. Det säger allt om IFK:s överlägsenhet i den här drabbningen.

Målskyttar blev Patrik Thörnkvist, Philip Larsson,
Emanuel Bäckström, Filip Kjellman( med hjälp av en Frövispelare) och Andreas
Borg.

I kvalet väntar nu Pors FC från Örebro.

KVALMATCH TILL
DIV 4 HERRAR, DEN 11/10 kl 14:00.

KVALMATCH TILL DIV 4 herrar
Lördagen den 11oktober
Kl 14:00, Solberga IP
IFK ASKERSUND – PARS FC ÖREBRO

Mängden av
fallfrukt utanför vår dörr i centra Askersund har fått oss att inte må riktigt
bra inombords. Och så har det varit några veckor. Fina goda äpplen som ingen
har möjlighet att ta reda på. Men Pierre Berhin i Svinnersta löste problemet
med som fruktpress. 20 kilo äpplen förvandlade han till åtta flaskor härlig
must på några minuter. Nu tar jag ett glas varje morgon, och ibland vid något
annat tillfälle också när lusten faller på. Och det värmer inombords, inte från
drycken som står i kylskåpet, utan från all frukt som kom till användning i
flytande form.