Oves Blogg

Trädgårdsgatan 17, ”Blåskäggagården” på 50-talet. I dag finns telestation på på samma plats

Busstationen vid Trädgårdsgatan på 50-talet.

Elimkyrkan Trädgårdsgatan 18

Turen har nu kommit till Trädgårdsgatan i vår enkla bildpresentation av gamla Askersund. Var namnet Trädgårdsgatan kommer ifrån vet jag inte, men utmed gatan finns kvarteret Grönhagen. Grönt som grönt kanske….

Många kanske inte tänker så mycket just på den gatan, men faktum är att två verkliga kändisar har tillbringat mycket i kvarteren runt gatan. Trädgårdsgatan 13 kallades en gång tiden för Nicolinska gården. Industripampen Curt Nicolins farmor och farfar ägde gården. När Curt var grabb bodde han hos sina farföräldrar under sommarloven. Han skaffade sig då många kompisar i Askersund.

En annan kändis var konstnären Karl Enoch Rignér. Familen Rignér ägde fastigheten i Ströms hörna (korsningen Sundsbrogatan. Drottning Kristinas väg. Karl Enoch föddes i Askersund 1870 och avled i Stockholm 1967. Pappan var målarmästare i Askersund. Rignér blev elev hos några av Sveriges största konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson , Rickard Berg och Per Hasselberg. Han gjorde också skämtteckningar i den populära tidningen ”Söndagsnisse-Strix”. Karl Enoch är representerad både på Nationalmuseum i Stockholm i Göteborgs Konstmuseum.

Så nog finns det kändisar som trampat Trädgårdsgatan.

Korsningen Trädgårdsgatan-Sundsbrogatan. NA:as redaktion finns i hörnet i dag.

Konstnär Karl Enoch Rignér. Familjen ägde huset vid Ströms hörna.

Östertull i Askersund. Tavlan är målad av Rignér

Det finns många gamla bilder, och en del information om byggnader och personer. Men jag har tyvärr inte många uppgifter om hur gatunamnen blev till. I dag är det är det politiker som föreslår och beslutar om namnen på gatorna. Ibland kopplas några byalag in som känner till orterna bäst. Men hur var det förr? I Askersund borde det var givet att koppla in Föreningen Gamla Askersund, när det drar ihop sig till att hitta på namn på gator och byggnader. Den senaste förskolan på gamla tennisplanen döpts till Sundsängens förskola. Sundsängen ligger inte riktigt där. Om det är någon som har kläm på hur olika gatunamnen kom till så skriv och kommentera. Det skulle vara trevligt.

Skomakeriet vid Trädgårdsgatan. I dag drivs röreslen av min gamle vän Nordgren.

Skomakare Viktor Fagerberg

Skomakare Lejon

Som vanligt har Leif Linus Larsson, hjälpt till med bilder. Som gammal postbärare kan han också alla adresser som ett rinnande vatten Och vi får se vilken gata vi tar härnäst? Det finns några att välja på.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

För en tid sedan fick jag en gammal Askersundsbild med ett hus på, men jag kunde inte komma på vilket hus och vilken gata det gällde. Frågade vännen Leif Larsson och han var också lite osäker. Vi gissade på Stora eller Lilla Bergsgatan.

Bildgåtan är nu löst. ”Askersundsflickan” Ingegerd Karlsson på Aspagatan, har ett stort ett intresse för gamla Askersund. Hon läser också bloggen och kunde ge svar direkt. Bilden är från Lilla Bergsgatan 29. Granströms hus säger man i dag.

Ingegerd har bott i området, så det var inga problem för henne att lösa bildgåtan. Förutom att Ingegerd har intresse för gamla Askersund, är hon en aktiv släktforskare.

I fortsättningen kommer jag att vända mej till Ingegerd när jag får problem med bilder. Hon vet det mesta om gamla Askersund.

Augusta Cassels badpaviljong skulle huggas upp till kaffeved. Men då grep Timo Hirsikangas in och gjorde en kulturinsats.

Det var inte många som trodde att Timo skulle lyckats med konststycket at frakta hem paviljongen till Rudefallet. Men en halkig lördagsmorgon genomförde han projektet.

Under sommaren kommer det att hända grejer ute vid Stjärnsunds slott. Kungen kommer på besök i samband med Bernadottsjubileet. Fram till dess måste det fejas och städats. Gräsmattorna klippas och rabatterna ansas. Men när jag tänker efter är det nog något som förekommer ständigt oavsett om Kungen kommer eller inte. Det ska vara fint vid ett slott.

Men den här bloggen ska inte handla om kungligheter utan om nåden Augusta Cassels badpaviljong på Stjärnsund. Den skulle huggas upp till kaffeved för ett antal år sedan när skogsarbetaren , kämpen och friskusen, Timo Hirsikangas, grep in och gjorde en kulturgärning. Hembygdsföreningen i Askersund blev erbjudan huset, men tackade nej. Då gick budet från Uppsala universitet till Timo, som tackade ja omedelbart. Att just han fick erbjudandet var inte så konstigt. Han hade jobbat i drygt 20 år som skogshuggare åt Universitetet

Paviljongen var från början placerad vid badviken ut mot Edö. Augusta byte om i huset vid sina morgon-och kvällsbad.

Timo bestämde sig för att flytta huset till sitt ställe i Rudefallet mellan Askersund och Olshammar. Olyckskorparna kraxade om att huset skulle gå av på mitten om Timo flyttade den unika byggnaden. Att sedan frakta huset på riksväg 49 skulle inte bara gå. Det var ett omöjligt uppdrag den envise skogshuggaren gett sig in på tyckte alla. Utom Timo. Han lyckades också med bedriften att köra hem huset en halkig lördag. Huset skulle placeras på en bergsknalle och användas som ett litet lusthus med utsikt mot 49:an. Hur det gick med de planerna törs jag inte svara på. Men huset finns hemma hos Timo.

Den lilla byggnaden uppfördes 1933 och placerades vid badviken ut mot Edösundet. När slottsfrun Augusta Cassel hade tagit sina morgon –och kvällsdopp i viken, bytte hon om i det åttakantiga huset. Runt om invändigt fanns det bänkar att sitta på. Det skulle vara bekvämt. Med tiden avtog Agustas intresse för utomhusbad. Omklädningspaviljongen flyttades upp till slottsparken, där den fungerade som kaffestuga. Grundpelarna till huset fanns kvar på den gamla platsen när Timo körde hem paviljongen. Hur det är i dag vet jag inte. Många tyckte att badhuset skulle bli kvar på Stjärnsund, men Universitetet ville annorlunda.

Augusta Cassel avled år 1951.Då hade jorden och skogen vid Stjärnsunds gods sålts till Uppsala universitet. Slottet och parken testamenterades till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin för att bevaras som kulturminnesmärke. Ett minnesmärke så gott som något finns dock hemma hos Timo i Rudefallet.

I sommar blir det stort pådrag när kungaparet kommer till slottet. Under mina år som journalist har jag kommit de kungliga riktigt nära bara vid ett tillfälle. Det var när Medevi brunn skulle fira sitt 300-årsjubileum. Nuvarande kungen skulle komma men fick förhinder. Han skickade istället prins Bertil och prinsessan Lilian. Det ösregnade den här dagen, så några av arrangörerna fick skydda paret med paraplyer. Men de gick på grusgången bland besökarna, så det var bara att plåta på nära håll. Det finns inga stora breda vakter som motade och heller inga avspärrningar. Men det var då det…

Så här såg min nära träff med prinsparet Bertil och Lilian vid deras besök i Medevi i samband med brunnens 300-årsjubileum. Det ösregnade, men humöret var ändå på topp. Och vi från pressen kom väldigt nära. Annat är det nu.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

En bild av lycka på Väderkvarnsgatan. Stina Forss och Valdemar Ärnlöv har varit inne på Rådhuset och tagit ut lysning. Det syns hur stolta och lyckliga de är.

Korsningen Väderkvarnsgatan-Stöökagatan på 50-talet. Torghallen har ersatt huset på bilden.

I vår bildpromenad genom Askersunds gator har turen kommit till Väderkvarnsgatan. Varför den heter så, har jag inte kläm på, men kanske någon vet? Och kan berätta. Av namnet att döma borde det ha funnits väderkvarnar någonstans vid gatan, en gång i tiden.

I dag är Rådhuset den mest kända byggnaden utmed Väderkvarnsgatan. Vem vet, kanske beslutsfattarna där inne har fajtats mor väderkvarnarna i vissa ärenden när inte pengarna räckt till. Därav namnet? En annan viktigt byggnad som kommit till för inte allt för länge sedan är Systembolaget och Apoteket i hörnet Väderkvarnsgatan-Sundsbrogatan. Tidigare hade Systembolaget en fantastisk service. Det fanns ett staket utanför fönstren att hålla sig i. Men det var för att skydda skyltfönstret

Kombinationen Systembolag och Apotek är heller inte så dumt tänkt. De starka dryckerna bör för en del kanske också kombineras med huvudvärkstabletter. Åtminstone dagen efter.

Henning Arvidsson vid sin fiskaffär på gatan. Den låg mitt emot dagens polisstation.

Gösta Andersson, Lase Skoog och Ingvar Pettersson , utanför polisstationen. I dag sitter kommunalrådet Eriksson bakom fönstren.

Bageriflickor vid Emma Johansson bageri som fanns vid Väderkvarnsgatan 16. Stående tvåa fr.v är Ingeborg Norberg. Sittand etill vänster är Elsa Didriksson. Övriga är okända för mej.

Efterträdare till Emma Johansson och hennes bageri. Ny ägare blev Anna Norberg.

Fotograf Elof Fryxell vid sin ateljé , Väderkvarnsgatan 25.

Leif Swallin var springrabb vid Sundblads efterträdare (i dag Hälsokost). Leif jobbade åt Pelle Johansson.

Lotten Eriksson på innergården vid nr 26.

Lotten Erikssons gård vid 26:an. I mitten Hilma och Emeli Eriksson. Till vänster Ester Eriksson och till häger Anna-Lisa Hartman.

Paul Arrenius med fru drev penionat i ett hus där Torghallen finns i dag.

Ölstugan i Askersund drevs av Bertil Johansson och hans fru. Ölstugan låg i lokaler där Jakobsson TV och radio finns i dag.

Som vanligt har jag haft hjälp av Leif Linus Larsson med bilder. I den här lilla miniserien har vi försökt plocka fram lite udda och roliga bilder. Men som ändå minner om en svunnen tid.

PS! Kommentera gärna. Någon kanske har något mera att berätta om Väderkvarnsgatan…

Eric Englunds kommentar

Ove!

Vi som bor på Gripen 9, Väderkvarnsgatan 28, har turen att ligga vid två gator – Väderkvarns och Hospitals. Det vill säga vi berörs av två av dina gatuvandringar. Det finns en del kommentarer och förklaringar att komma med.

I bloggen står att Rådhuset är den mest kända byggnaden vid gatan. Må så vara men det finns andra som med ålderns och atmosfärens rätt kommer strax efter. Se bara på huset i hörnet ovanför Torghallen där hus och gårdsmiljö finns kvar sedan mitten eller slutet på 1800-talet. Där fanns en gång en tidningsredaktion, en bank och familjen Forss/Ärnlöv. Stina och Valdemar finns ju med på en av dina bilder.

Systemets räcke och stöd för behövande finns inte längre kvar. Är det det som flyttat till Gripenhörnet ovanför Torghallen? Bra att hålla i för stadens seniorer som rundar knuten i halkigt väder. Man kunde även förr….

Så till namnet Väderkvarnsgatan. Sällan är ett namn så befogat! Och lätt att förklara. Från gatan kunde man en gång se en väderkvarn i norr och en i söder. Den norra låg ungefär där vattentornet nu ligger, den södra lämpligt nog på berget i kvarteret Väderkvarnen! För att få plats för kvarnen fick man tydligen göra en böj på det annars rätvinkliga gatunätet. Böjen finns kvar som minne om man ser efter riktigt noga. På stadskartan från 1783 finns båda kvarnarna utritade och inte bara markerade. Båda är s k stubbamöllor byggda av trä på en ”stubbe” och där hela kvarnhuset vrids efter vinden. Varje kvarn hade fyra segelklädda vingar och en vindflöjel på det spetsiga taket. Säkert en spännande och modern syn att från håll se vingarna vifta över den låga staden! Vad skulle det bli av den staden?

1783 års karta ger en intressant koppling till den andra gatan – Hospitalsgatan. På kartan står namnet Nya Kyrckogatan. Stadskyrkan var ju rätt nybyggd när Eric Nyberg avfattade kartan och har nog påverkat namngivningen/namnbytet. Men vad hette gatan dessförinnan? Och varför bytte man namn till Hospitalsgatan? Togs hospitalet i bruk någon gång i slutet på 1700- eller i början på 1800-talet och var då viktigare än kyrkan som inte låg precis vid gatan?

Ove, kom in på gården Väderkvarnsgatan 28 på en kopp kaffe en vacker dag så får vi forska vidare. Är jag inte hemma så be kökspersonalen om en kopp ute i trädgården så kommer jag snart.

/Eric Englund

Storgatan 1903

Stööks affär vid Storgatan tidigt 1900-tal, där BE-Ge:s finns i dag

”Vi ämnar oss ta en liten titt på sommaren genom bilfönstret. Det är tidig på morgonen en junidag –vår första semesterdag. Nu äntligen kommer hon! Jag ser henne i en spegel i ena bilhjulets stora nickelnav. Förseningen får sin förklaring. Hon debuterar i en ny dräkt i lysande marinblått, och en så kallad tamburinhatt, likaledes ny för dagen, befinner sig i glid ned mot hennes högra axel. Om ett par sekunder trampar en elegant sko av ljusgrått ödleskinn på bilens fotbräda, och jag trycker en en liten hand, i vilket blodet slår som varma böljor. All väntan är glömd.”

Så romantiskt skrev redaktör Joel Haugard i sin lilla bok ”Promenad i liten stad ” som kom ut i början på 40-talet. Tyvärr blev det ingen lyckad biltur. Och tur kanske var det. Bilen startade inte och istället fick de romantiska paret ta sig en liten promenad i Askersund. Hade bilen startat hade det inte blivit någon promenad och troligen inte heller någon bok. Fortfarande ordnar turistnäringen promenader i Askersund med utgångspunkt ifrån Haugards lilla fina bok som på omslaget bär en teckning av konstnären är särlingen Folke Dahlberg.

Huset låg mitt emot Pingstkyrkan och flyttades till Hembygdsgården. Där det sedan kom att kallas för Klockargården.

Långholmen till vänster. Det var lite Söderkåkar över innergården på den byggnaden. Under en period hade Skräddar-Hjalmar sitt skrädderi där.

I dag finns Sjöbodarna där.

Konsum hade butik vid Storgatan där Åhlins finns i dag

Med hjälp av vännen Leif Linus Larsson stora bildsamling har jag också i bloggen tagit upp promenaderna med hjälp av äldre bilder. Det är inte full så romantiskt som i Haugards bok, utan Leif och jag går mera rakt på sak med bilder. Men lite nostalgisk romantik är det i alla fall. Tycker vi. Och vad jag förstår många andra också. Något som vi tycker är trevligt. Och är det några som ligger och trycker på gamla bilder så här av er. Tidigare har vi avverkat ett antal gator i centrala staden. Och nu har turen kommit till Storgatan. En vän av ordning kanske tycker att jag skulle ha börjat med Storgatan, men jag är inte så ordningsam.

Leif Linus Larsson har som vanligt hjälpt till med bilder ur sin stora bildsamling. Och han tar gärna emot fler bilderom det skulle vara så.

PS! Kommentera gärna. Det skulle var mycket trevligt. Kanske någon har egna minnen när det gäller just Storgatan…

Förr i tiden var det ganska vanligt att döpa gator efter personer som gjort sig kända på ett eller annat sätt. Med det förkommer allt sälla nu för tiden att kommuner hedrar kända personer med ett gatunamn. Senast det hände i Askersund var när konstnärerna Folke Dahlberg och Börje Sandelin hedrades med gator ute på Hagaområdet. IFK Askersunds förre ordförande Torsten Carlsson, fick också en gata döpt efter sig på en plats som ligger intill gamla idrottsplatsen. Frågan är ändå om inte Bandyvägen var ett bättre namn. Det var ju den sporten som satte Askersunds kommun på kartan över hela Sverige en gång i tiden.

Det kanske är tur personnamnen i stort försvunnit ur gatubilden, om det nu är så mycket bättre med växtnamn och fågelnamn på gator? Och det finns många sådana i Askersund. Jag som är dålig både på växter och fåglar har lite svårt att få till det när folk frågar efter en sådan gata. Jag brukar fråga vilken personer de letar efter. Det brukar gå bättre. Men det är klart att det vore ju inte så mycket bättre , med namn som Danielssons gata, Larssons väg, Lundströms rondell, Eliassons backe eller Engdals båtgata. När jag tänker efter kanske det ändå inte är så dumt med några vanliga namn, men det behöver precis inte vara de jag nämnt.….

När det gäller kvinnor är det tunnsått med namn. Drottning Kristinas väg är ett undantag. Stadskyrkan har också fått ett kvinnonamn, Sofia Magdalena kyrka. Namnet var ett tack för att drottningen med samma namn skänkte pengar till kyrkbygget. Noterbart är att det ”bara” är två drottningar som hedrats sina namn. Lite märkligt. Fanns det inga ”vanliga” kvinnor att hämta gatunamn ifrån? Som exempelvis ”Irma Svenssons gata”.

Ni behöver inte vara rädda, jag har inte glömt Stöökagatan, som drar fram mitt i stan förbi Torgparken och Rådhuset. Gatan har fått namnet efter handelsfamilj. Men det jag tycker är lite knepigt är att Stööks affär låg utmed Storgatan. Men det går förstås inte att döpa, om en stor gata. Den här gången visar jag ett antal bilder just från Stöökagatan, med hjälp av Leif Linus Larssons stora arkiv.

Är det någon som har gamla bilder så hör av er till Leif eller mej, så ska vi se till att bilderna kommer till användning på ett eller annat vis. För gamla Askersundsbilder är populära.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt. Kanske det har hänt några trevliga saker på Stöökagatan..

Henrik Göthe, IFK Askersund, gjorde mål efter fem sekunder i matchen mot Forward /Eyra. Det hjälpte. Det blev förlust med 4-1. Men Henriks mål direkt efter avspark kan vara ett av det snabbaste i Sverige det här året. I Allsvenska gjorde Kalmar mål efter sex sekunder i helgen mot Hälsingborg.

Läs mer på hemsidan under knappen Nyheter:

http://ovedanielsson.se/index.html

Bilden är från Fagertärn i början på 2000-talet. Maud Wallsten hade omplacerat en ros för att besökare skulle se den bättre. Tyvärr stals den.

LimnologMaud Wallsten, Uppsala , vigde sitt liv åt att rädda de röda näckrosorna i Fagertärn. Och hon lyckades. På bilden viasar hon upp en rot från en gul näckros för mej.

Jan Mårtenson kom ut med en deckare 1987 som bar titeln ”Den röda näckrosen”. Den handlade också en del om Askersund.

Fagertärns röda näckrosor i Tived är fortfarande en av Askersunds kommuns största turistattraktioner. Folk från hela världen kommer för att titta på de mytomspunna och unika näckrosorna på ort och ställe. Under en period var de röda näckrosorna utrotningshotade. Limnolog Maud Wallsten, Uppsala, gjorde genom åren en stor insats för att rädda och föröka de röda näckrosorna. Det blev något av hennes livsuppgift. I helgen som gick ( 15 maj) var det dags för ”Sköna maj vid Fagertärn”. Och det är också starten för en ny säsong.

Under en period var det verkligen kris för den unika växten. Men Maud jobbade på. Minns hur lycklig hon var när vi träffades vid sjön för fem år sedan. Då hade hon räknat in 40 vackra rosor. Och då hade hon också hittat en koppling mellan näckrosorna i Fagertärn och rosorna i den franske konstnären Claude Monets berömda näckrosdammar. Konstnären anlade sin världsberömda trädgård i Giverny norr om Paris , i slutet på 1800-talet.

Maud reste till Monets trädgård för att undersöka hur det verkligen låg till. Det var helt klart att Monets näckrosor hade anlag som härrörde från de röda Näckrosorna. I samband med andra världskriget växte dock dammarna igen. När upprustningen gjordes försvann de röda näckrosorna som hade anknytning till Fagertärn.

-Vi har tagit DNA-prov och jämfört så vi vet säkert hur det ligger till. Möjligen finns det svenska näckrosättlingar med på några av Claude Monets målningar, berättade Maud , för mej.

Maud hade en egen näckrosodling hemma i Uppsala. Fröna hämtade hon vid Fagertärn för att sedan återplantera dem i sjön så fort det var möjligt. För ett antal år sedan växte de röda näckrosorna i Fagertärn närmare land. De var lätta att se. Av någon anledning har rosorna närmast land försvunnit. Mauds teori var att fröna föll på allt för djupt vatten. Fröna orkar sedan inte att utvecklas i det mörka vattnet och djupa Fagertärnsvattnet trodde hon. I början av 2000-talet omplanterade Maud en näckros närmare land för att besökarna skulle få se den på nära håll som för i tiden . Till hennes stora besvikelse stals rosen. Den kanske finns i någon trädgårdsdamm nu…

Näckrosorna i Fagertärn brukar blomma i slutet av juni. Men det gäller att komma mitt på dagen för att få se blomsterprakten. När kvällen kommer slocknar rosorna precis som vi människor.

De röda unika näckrosorna i Fagertärn upptäcktes i juli 1856, av den då 24-årige Uppsalastudenten Bernhard Kjellmark. Det var hans livs upptäckt. Han var i trakten för att besöka sin bror bruksförvaltare Adolf Kjellmark. Han kom med hästskjuts från Ramundeboda till Aspa bruk. Under de tre veckorna hos brodern gjorde den kultur-och naturintresserade Bernhard många strövtåg i omgivningarna. Ortsbor berättade för honom att det fanns en liten sjö inne i vildmarken med vackra röda näckrosor. Och Bernhard begav sig dit för att kontrollera sanningen. Från början trodde han att det bara var en skröna.

Ryktet om de fagra blommorna spreds snabbt och många ville ha den. För att skydda rosorna från utrotning förbjöd markägare Rutger Robson i Aspa, all användning av båtar i sjön. Det här var i slutet på 1800-talet. Förbudet hjälpte inte. I slutet på 1890-talet salufördes korgvis med röda näckrosor vid torgdagar i Askersund och på andra ställen också. 1905 beviljade landshövdingen i en resolution fridlysning av de röda näckrosorna. Den som bröt mot fridlysningen hade höga böter att vänta.

Men det finns en mera spännande historia om de röda näckrosorna , som säger att färgen rosorna kommer från en fiskareflickas blod. Enligt en sägen bodde en fattig fiskare och hans dotter vid den lilla sjön. För var dag han vittjade sina nät blev fångsten allt sämre och både dotter och han magrare. En dag när han som vanligt drog upp sina nästan tomma nät hörde han ljuv musik och fick syn på en man , som satt och spelade på stranden. Det var Näcken, som sa:

-Du får ingen fisk, om du inte ger mig din dotter till äkta maka.

Fiskaren berättade förstås inte för flickan vad som hänt men till sist, när hungern blev för svår, tvingades han gå med på Näckens begäran och genast blev hans nät fulla av fisk.

När flickan fick reda på det gick hon förtvivlad ner till sjön, och då dök Näcken upp, tog hon fram sin kniv hon hade gömt i klänningen, stack det i sitt hjärta och hennes blod spreds i vattnet. De vita näckrosorna hade färgats röda för evigt av den stackars flickan blod

Nils Gumaelius tog fram en mycket informativ skrift till 150-årsminnet av Bernhard Kjellmarks unika upptäckt 1856. Och inte nog med det Jan Mårtenson kom ut med en deckare 1987 med namnet ” Den röda Näckrosen”. För den som inte har läst den är en del av handlingen också förlagd till Askersund. Minns att bokhandlare Walfridsson i Askersund kom till mej och berättade att boken nådde höjden av kultur på den och den sidan. Vid en närmare kontroll visade det sig att han själv var omnämnd just på de sidorna.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.