Kring namnet Hospitalsgatan i
Askersund har det funnits en del spekulationer. Vännen Leif Linus har dock löst
gåtan med gatunamnet genom gamla kartor. Namnet var förr Nya Kyrkogatan, men
ändrades sedan till Hospitalsgatan. Anledningen till det var att en av
byggnaderna vid Sofia Magdalena användes för skola och hospital. Byggnaden uppfördes några år efter den stora
branden 1776. Tomten som i övrigt var obebyggd sträckte sig ner till nuvarande
Hospitalsgatan. Några har varit helt säkra på att det låg ett hospital vid
Hospitalsgatan 12 B i korsningen med Lilla Bergsgatan. Gamla askersundare har
sagt att huset allmänt gick under namnet ”hospitalet”. Där av också gatunamnet.
Men jag har också hört andra varianter på placering av hospitalet, då ut mot
Storgatan. Ungefär så.
Hospitalsgatan in till höger. I hörnet Winerkonditoriet.
Bild från Leif Linus samlingar. Han har också copyrighten på bilden.
Trots sjukhusstämpeln har
Hospitalsgatan varit en mycket frisk gata med massor av aktiviteter. En del
finns kvar, som i Missionskyrkan och Elimkyrkan. Tidigare fanns ju också
Frälsningsarmén att besöka om det skulle vara så. Armén har nu förvandlats till
hyreslägenheter. Edlunds järnhandel är också mycket välbesökt. Man kan säga att
det är gammal fin institution när det gäller byggmaterial i Askersund.
Askersunds-Tidning fanns också vid gatan, liksom plåtslageriet.
PS! Mer text och flera bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg
Får tacka för alla faktaupplysningar Magnus Haag. Mycket tankvärt som alla vi som skriver får ta åt oss av. När jag skrev att gatan.Affishen som du nämner har jag hänger på väggen. Fick den när jag jobbade som journalist.
Du
skriver: ”Trots
sjukhusstämpeln har Hospitalsgatan varit en mycket frisk gata med massor av
aktiviteter.” Frågan är om den riktiga slutsatsen, utifrån gatans namn, är
att den är frisk trots sjukhusstämpeln eller om den snarare är att betrakta som
rik trots fattighusstämpeln?
På den
berömda (finns att köpa som affisch på Turistbyrån) stadskartan från 1783 heter
nuvarande Hospitalsgatan Nya kyrkogatan. Tidigare var kyrkan belägen på gamla
kyrkogården så gatunamnet var logiskt ur ett geografiskt perspektiv. Vid
branden 1776 förstördes dock den kyrkan.
Beträffande
namnbytet till Hospitalsgatan förklarar du vidare att ”Anledningen till
det var att en av byggnaderna vid Sofia Magdalena användes för skola och
hospital.” Men det är att göra en byggnad av två. Joel Haugard skriver i
Askersundiana följande: ” Den första offentliga byggnad som uppfördes, var
ett skolhus av sten i två våningar (den nuvarande norra flygelbyggnaden framför
kyrkan) ”med sex rum, i vilket
skolmästaren hade både sina husrum och Auditorium”. Denna byggnad blev
färdig redan 1777. Omedelbart därefter uppfördes den lika stora södra
flygelbyggnaden, ”vilken skulle
inrymma ej blott stadens utan även utsocknes fattiga”.” Observera
att texten i kursiv stil är citat som Haugard använder utan att ange källa. En,
i det närmaste, dödssynd givet ambitionen att skriva en faktabok. Den norra
flygeln var således skola (någon ytterligare verksamhet rymdes knappast i den
utöver ovan citerade ändamål) och den södra flygeln var fattigstugan . På
nämnda karta finns flygelbyggnaderna markerade och utmärkta med namnen Skolhus
respektive Hospital. Vi återvänder till Haugard. ”Ordet hospital hade ej
samma betydelse då som nu utan var benämningen på vårdanstalt för orkeslösa och
sjuka.” skriver han. Detta är dock en sanning med modifikation.
Hospital har
historiskt varit benämningen på sjukhus eller fattighus. 1624 års
hospitalsförordning är landets första fattigvårdsförordning. Enligt 1642 års (arton
år senare) fattigvårdsordning skulle i hospitalen intas fattiga och sjuka som
saknade släktingar som kunde försörja dem och dessutom personer med smittsamma
sjukdomar.
År 1787
instiftades Serafimerordensgillet som fick huvudansvaret för hospitalen samt de
nyinrättade lasaretten. På de senare vårdades bara patienter som ansågs
botbara. De obotligt sjuka fick bli kvar på hospitalen och i stadgar
formulerades deras konstitution; ”….förnämligaste dårar och andra
svagsinta, därnäst andra med obotliga sjukdomar behäftade personer….”.
I en kunglig
förordning från 1791 står att läsa vilka som ska vårdas på hospitalet, ”I
hospital intagas tills vidare förnämligast dårar och svagsinta, därnest andre
fattige och orkeslöse människor.”
Hospitalen tjänade främst som asyler dvs som
fristäder och i mindre, om ens någon, grad som sjukinrättningar.
När ändrades namnet från Nya Kyrkogatan till Hospitalsgatan?