Askersunds stolta Jubileumsförening firade under föra året sitt 15-årsjubileum. Det firades med en revy. Under några veckor har nu föreningen en utställning om sin verksamhet i biblioteket. Passa på att gå dit och kolla. Jubileumsföreningens verksamhet är intressant och lite udda.
Själv var jag inblandad i det första spelet som hölls 1993 i samband med Askersunds 350-årsjubileum. Tillsammans med Mats och Gunilla Högberg gjorde jag en nyutgåva av Askersunds-Tidning som faktiskt gav lite pengar. Högbergs jagade annonser så det stod härliga till. Ingen slapp undan. Men pengarna gick också till en trevlig sak som alla askersundare hade nytta av. Tidningen hade upphört 1956. Själv spelet hölls uppe i Hembygdsgården. Det var fullsatt vid varje föreställning och det blev också lite pengar över. Allt skedde utan kommunala medel. Kommunen erbjöd sina anställda en biljett till spelet, men det var också allt.
Från början var det meningen att föreningen skulle upphöra efter föreställningen 1993. Men så blev det inte. Det var nästan ett krav från publiken att det skulle bli en fortsättning. Föreningen har sedan jobbat vidare med olika spel varje år. Och det kommer att fortsätta.
Själv blev jag tillfrågad av Calill Ohlson om jag vill komma till ett möte i biblioteket och prata om ett jubileumsspel 1993. Hon hade raggat ihop ett intresserat gäng. Naturligtvis fanns också Mats och Gunilla Högberg med från början. De båda gjorde ett hästarbete under ett antal år. Mats var en verklig klippa och en trevlig man som både jag och kulturlivet saknar. Som tur är har Gunilla fortsatt.
Frågan från början var hur vi skulle få fram pengar till ett brevutskick och till en liten skrivarstart av spelet. Det ordnade som vanligt Mats elegant. Han gick upp till banken och bad om checkkredit för att föreningsarbetet skulle komma igång. Och det blev inga problem för Mats att få fram pengarna. Mats finns inte i livet längre, men han är mannen som såg till att Jubileumsföreningen överlevde. Han både skrev manus och hjälpte till praktiskt arbete inför föreställningarna.
I dag är det familjen Widell, Margareta, Olle och dottern Karin, som ser till att hålla i gång verksamheten. Calill och Gunilla finns kvar liksom en rad andra som hjälper till på olika sätt.
Själv kan jag skryta med att ha fått Jubileumsföreningens hedersdiplom 2003. Det är jag mycket stolt över. Styrelsen tyckte förmodligen att jag gjort en insats för föreningen genom mina år som skrivare på tidningen. Diplomet hänger på hedersplats på väggen ovanför min säng. Ibland slänger jag ett öga på diplomet. Det får mej att minns alla trevliga stunder med Jubileumsföreningen.
Ove Danielsson
Stiligt danspar på jag säga,som är mor till damen i ljusblå klänning.Men hela färeställningen var suverän.Många av ”personerna” som fanns med i föreställningen hade jag träffat irl sas.