Grand konditori vid Sundsbrogatan var en gång i tiden Askersunds stora inneställe när det gällde att fika och köpa bröd. Åtminstone på dagtid. På kvällarna var det andra fik som gällde. Stället låg strategiskt i sparbankshuset. Grand hade en mängd stamgäster som kom varje dag.
Bild: Ingvar Björck
Märtha Gustafsson. Bilden är från 1945. Husen i bakgrunden är rivna.
Sundsbrogatan på 50-talet med Grand till höger.
Till vänster ägaren Einar Andersson och längst fram fru Annie
Annie Andersson och bagaren Oskarsson
Busschaufförerna var ett givet gäng. En annan stamgäst var konstnären Folke Dahlberg. När han inte fanns på sin ö ute Vättern, tog han alltid en halv kaffe och en bulle på Grand. Mina starkaste minnen är när morsan Gunborg hade varit till stan och handlat med sig mandelkubbar eller någon bakelse från Grand. Då var det fest nere vid Gårdsjön. När jag blivit lite äldre var Grand ett givet fikaställe.
Tyvärr försvann Grand konditori i början på 80-talet. Annie och Einar Andersson drev rörelsen med framgång under många år. När stället bytte ägare gick sämre. Senare skulle banken ta över hela huset och då fanns det inte plats för ett konditori. Många askersundare tyckte det var bedrövligt. Grand var ett ställe som alltid funnits för många. Under sommarmånaderna drev Grand också servering på berget i Stadsparken. Huset finns kvar på berget, men har på senare år blivit skolmuseum.
Kungens pappa prins Gustaf Adolf på besök i Askersund 1935. Bilden utanför Grand Konditori
Grands uteservering intill Sundsbrogatan
Förr i tiden var det inte fult att röka som i dag. Inne på konditorierna låg röken tät . Det bröd som gästen inte orkade med räknades av när det var dags för betalning och togs kanske fram när det var dags för nästa gäst. Det var aldrig någon som klagade över att brödet luktade rök. Åtminstone var det så på Grand konditori i Askersund i mitten av 40-talet. Det berättade Märtha Gustafsson en gång för mej. Hon arbetade där som servitris. Märtha var 18 när hon flyttade från Skyllberg till Askersund. Senare bosatte hon sig i Kumla.
”Jag trivdes bra med kamraterna, men inte med bostaden. Jag som var bortskämd med eget rum hemma fick dela bostad med en annan tös. Och det var inte roligt. Jag hade 70 kronor i månadslön, plus fri mat och bostad. Sen fick jag dricks så jag blev ”uppskattad” till 125 kronor. Förmiddagspasset började klockan sju och pågick till sena eftermiddagen. Kvällspasset började klockan elva på förmiddagen och slutade klockan tio på kvällen. På söndagarna var det stängt mellan elva och tretton. Då skulle folk gå i kyrkan” berättade Märtha.
Konstnären Folke Dahlberg var en av många stamgäster på Grand. Han tog alltid en halv kaffe och bulle. Och så rökte han mycket till det.
”Det var noga med att vi hade vit blus och svart kjol. Det var innan nylonrockarnas tid. Och att vara utan strumpor var inte att tänka på. En av stamgästerna på Grand var konstnären Folke Dahlberg. Han beställde alltid en halv kaffe och en bulle. Han rökte väldigt mycket, minns jag. Då och då dök hans fru upp på konditoriet för att få tala med honom. Hon var textillärare i Askersund , medan han mest vistades ute på Vättern. Deras träffpunkt var konditoriet”, Upplyste Märtha.
Bild: Mikael Mogren
Bild: Mikael Mogren
”Det var ruschigt värre på populära Grand. Inte minst på fredsdagen 1945. Att kriget var slut skulle naturligtvis firas med kaffe och tårta. Helt annorlunda var det den dag då andra världskriget bröt ut. Jag mins att en grannfru hamstrade toppsocker medan en annan tog ut alls sina pengar från banken. Hon var rädd att staten skulle konfiskera alla pengarna”, berättade Märtha.
Vykort. Under många år drev Grand kaffestugan uppe i Stadsparken. Stugan finns fortfarande kvar på berget.
Som vanligt har Linus Larsson hjälpt till med en del bilder från hans stora arkiv
