Under sommarmånaderna är hamnen i Askersund den
naturliga samlingsplatsen. Med båtar, kiosker, restauranger och allt vad det
kan vara. Helt oslagbar. På något vis måste det väl finnas turistinformation i
hamnen i sommar där folk finns även om Turistbyrån har flyttat till nya Sjöängen. Fast eller
ambulerande. I dag är byrån en kombinerad reception för huset.

Kanske kan
området där nya Sjöängen finns dag ta upp kampen med hamnen under
vinterhalvåret? Det återstår att se.
Skoleleverna finns ju redan där. Vad jag minns så var nya lokaler för skolan
utgångspunkten för att nya Sjöängen kom till. Sedan kombinerades bygget med en
kultursatsning.

Går man tillbaka i tiden så hade stadsfullmäktige
gett klartecken till att IFK Askersund skulle få anlägga en bandybana i
Strandparken . Om det blivit verklighet
hade det varit knepigt med dagens satsningar. Men det hade man säkert löst på
något vis. Närheten till Alsen där IFK spelade sina matcher var perfekt. Det
gick att pumpa upp vatten direkt från sjön till bandybanan. IFK hade också fått
pengar från Tipstjänst till banan.

IFK:s bandylag 1938. Lagbilden är från Alsen där matcherna spelades fram till 1945. Stående från vänster:Gunnar Carlsson, Rune Carlsson, Sten Törnqvist, Nils Karlsson, Olle Wallin,Harry Karlsson, Karl-Ivan Appelgren, Sigge Fallgren. Knästående: Sixten Gefvert, Lennart Nydèn och Bertil Nordlund.
Många hjälpte till med bandybanan på Alsen. Den lite suddiga bilden kommer från dåtidens målvakt Börje Olsson.

Men det blev bråkigt politiskt om placeringen,
precis som det var innan nya Sjöängen byggdes. Men också vem som skulle stå för
jobbet. Kommunen eller IFK. Kommunen
hade upplåtit mark till IFK för banan, men villkoret var att planen skulle
användas till lekplats under sommaren. En del tyckte det var en omöjlig
kombination. År 1939 bordlades ärendet i stadsfullmäktige. Det hela löste sig
senare utan bråk. Försök med att spola upp is var i det närmaste omöjligt.
Gamla fyllningsmassor som Strandparken är uppbyggd med gjorde att vattnet sjönk
rakt ner i jorden hela tiden. IFK gav därmed upp sina planer. Istället valde
man att spola på gräset vid gamla IP. Till den Allsvenska premiären 1945 var
bandybanan på gamla IP klar.

En gång i tiden fanns det en planteringsnämnd i
Askersund med rektor Frendel som ordförande. Både rektorn och
planteringsnämnden är borta, men han hade en ide om Sjöängsområdet som var rena
träskmarken på den tiden. En stor vacker
park skulle anläggas, men så fanns förslag också om ett större turisthotell med
vandrarhem som också kunde vara en fritidslokal för ungdomarna i anslutning
till parken. Men Frendels stora dröm var ändå att bygga en enhetsskola med
utsikt över Alsen och Stjernsund. Iden
med skola i direkt anslutning till den nya parken har nu förverkligats. Men det
tog nästan 70 år.

En gång i tiden fanns det ett sågverk i Strandparken. Gamla skolan syns till höger på bilden. Sjöängsskolan finns där i dag.

Frendel och
hans nämnd kämpade också hårt för att få
bygga en vacker park i träskområdet vid Sjöängen. Närmare i 17 år. Efter
stationshuset och ut mot Hagaområdet fanns bara ett träskliknande område. Fyllningen som fanns där kom från olika
byggen i staden då husgrundar grävdes. Men det fanns också åtskilligt annat som
bilvrak, trädstammat, kaffekittlar och allt vad det kunde vara. En soptipp
skulle man kunna säga. Under krigsåren fanns där också koloniland.

Rektor Anton Frendel

Första förslaget på en park i Sjöängsområdet kom
redan 1933. Ritningen gjordes sedan om 1941. Ett tredje förslag gjorde arkitekt
Gunnar Anders från hushållningssällskapet. Samtliga förslag förkastades.
Istället blev det anläggningsträdgårdsmästare Gösta Persson som 1945 gjorde
ritningar som i stort sett följdes. Den nya parkanläggningen kostade en del
pengar men det fanns fonderade medel. Chefen vid Trikåfabriken Karl Nilsson
skänkte också 4 000 kronor. När det stora jobbet med parken började 1950
fanns 19 000 kronor till förfogande. Planteringar och en lekpark var den
första satsningen. Frendels önskemål vara att hela området ut till Hagabergen
skulle förvandlas till park.

Det tog lite tid från ritningen 1945 att få igång
arbetet. Det var brist på arbetskraft och det var svårt att få tillstånd till
bygget. Planteringsnämnden hade räknat med arbetet med parken skulle bli
reservarbete vid en eventuell kris. Men så blev det inte. Just vid det här
tillfället fanns det turligt nog både arbetskraft och pengar så jobbet kom
igång snabbare än beräknat. Sex man fick jobb med parken.

Rektor Frendel, som kom till Askersund 1923, var
mycket trädgårdsintresserad. Frendel avled 1961, 72 år gammal. Han är dock en
av de drivande personerna bakom Strandparken, inte att förglömma nu när
invigningarna duggar tätt.