Semesterplaneringen är klar för de flesta som
jobbar. Stugor och resor är bokade kan man förmoda. Allt ska stämma med övriga
familjen. Så höll jag också på när jag jobbade. Träffade för övrigt en som
tyckte att själva planeringen hemma vid köksbordet på vinter var det bästa.
Resan med familjen kunde han avstå. Så långt gick aldrig jag. Tyckte det var
roligt att följa med. Det lustiga var jag fortsatte med planeringen något år
efter pensioneringen, tills jag kom på att vi kunde åka när som helst.
När ungarna var små tältade vi ibland, men det var
inget för mej. Tycker inte att man ligger bekvämt i tält. Senare övergick vi
till vandrarhemsturnéer . Det var både trevligt och billigt.
En gång försökte jag hyra ett rum i Askersund hos en
äldre dam som hade haft stället ganska länge. Det handlade om ett reportage hur
det var att bo på ”Resande&Rum” på hemorten. Hon var minst sagt skeptisk
till min förfrågan. Jag blev nekad trots flera försök. ”Du bor i stan, så det
är bättre att du går hem och lägger dej och inte kostar ut pengar på att hyra
ett rum”, blev svaret hela tiden. Min förklaring att tidningen betalade hjälpte
inte. Vi fick ta in på Lerbäcks hotell istället.
Många reser till något varmare land för att inte
riskera regn och rusk. Innan mitt mörka hår och skägg hade övergått till grått
hade jag alltid besvär med tullen på resor utanför Sverige. De hade
förutfattade meningar om hur en smugglare såg ut. Han skulle vara mörk och ha
skägg. Precis som jag på den tiden. Vet inte hur många gånger jag blivit
stoppad och fått plocka upp alla saker ur resväskor som varit noga packade, för
att sedan få trycka ner alla prylar igen. En period jobbade jag på ett glasbruk
i Holland. Varje gång både hem och dit blev jag stoppad. Vågade inte ta med en
pilsner extra med risk för att jag skulle åka fast.
Vid en resa till Kreta hamnade jag intill en man som
var helt övertygad om jag skulle hem till familjen i Grekland. Precis som han.
Det gick inte att övertyga honom om att jag skulle på semester och var svensk.
Mina argument möttes bara av ett ”ja-ja” med ett leende. Ett annat
semesterminne är från den lilla fina ön Ven. För att slippa störningar när jag
skulle sova hade jag fått öronproppar av en person. Tyvärr var det inte helt
fräscha. En propp fastnade i örat och det ledde till att jag fick uppsöka
vårdcentralen på ön. Sköterska skrattade och frågade om hur det gått till.
Kommer inte ihåg hur jag tog mej ur det hela. Har för mej att min förklaring var
att jag hade snubblat och landat med örat mot en kommod. Minns inte riktigt.
