Under 50-och 60-talen härjade rivningsraseriet i
många städer. Många gamla fina hus revs bort för att ge plats åt inte allt för
vackra större hus. Det gav svåra sår i stadsbilden, som i dag är mycket
svårläkta. Askersund var inget undantag. När rivningen skedde var säkert
ambitionerna de allra bästa. Dessvärre blev följden också att många värdefulla
gatumiljöer försvann. I dag tror jag att stadsplanerna har hel andra
ambitioner. De gamla stadsmiljöerna är värdefulla.

Förre stadsarkitekten i Askersund, Stig Perryd,
kämpade för att återskapa det gamla rutmönstret som stadskärnan är ritad efter.
När husen revs blev det öppna kvarter. Perryd ville sluta de gamla kvarteren igen
och gjorde också ett skissförslag på hur det kunde se ut.


Perryds skiss

Kvarteren Fyrkanten och Lejonet var några centrala
platser som Perryd hade tittat extra på. Han ville få till en rekonstruktion av
kvarteren efter hårda rivningar. Förre stadsarkitekten var medveten om att en
del parkeringar måste flyttas till platser med längre gångavstånd för de boende.
Han tyckte det var ett rimligt pris att betala för att skapa en attraktivare
stadskärna.

De flesta tyckte nog att Perryd skiss och förslag
var bra, men mer än så blev det inte. Kvarteret Fyrkanten förblev öppen efter
rivningen av de gamla husen. Ägarna till Lejonet har gjort en inramning med
staket och planteringar. Husen som revs i hörnet av Lilla
Bergsgatan-Stöökagatan (KIAS-bageri) blev aldrig ersätta. Nu finns där istället
en inte allt för rolig parkering helt utan inramning. Men det kanske går att
åtgärda. Åtminstone med en häck eller
något annat fint när det nu inte
finns något hus där.


Rivning vid kvarteret Lejonet 60-tal. Stadshotellets skylt synd till höger.

Rivning i kvarteret Fyrkanten på 60-talet.

Innan husen i kvarteret Fyrkanten revs såg det ut så här vid Stora Bergsgatan. Husen till höger revs bort.

Rivning vid Lilla Bergsgatan där det finns en parkering i dag.

Innan husen till höger revs vid Lilla Bergsgatan.

Så här ser det ut i dag. En tråkig parkering utan inramning.

Just nu pågår en upprustning av Torgparken. Där låg
förr den så kallade Sundbladska gården. Husen brann ned år 1880. Istället för
att bygga upp nya hus anlades parken. Läser man gamla skrifter så fanns det
folk som tyckte att husen skulle byggas upp igen. På det viset skulle den gamla
inramningen av hus runt torget bli kvar. Centrumhuset med alla affärer skulle i
så fall ha placerats utmed Stöökagatan. Men då fanns Torgparken redan där.

En bild från Haugards bok Askersundiana. I bakgrunden syns Sundbladska huset som brann ner 1880. I dag finns Torgparken där.

Slutligen är det väl också så att någon måste stå
för kostnaderna vid nybyggen. En inte alldeles oviktig sak. Tittar man på gamla
bilder fanns det en rad gamla hus i Askersund som hade gjort sitt på grund av
bristande underhåll. Förmodligen i brist på pengar. Men en del kunde nog rättas
till med enkla medel allt enligt gamla stadsarkitektens idéer och skiss.

En del av bilderna kommer från Leif Linus arkiv.