Vad kommer att hända med den
gamla urinoaren i Askersunds strandpark när
nya kunskaps-och kulturcentrumet ska byggas? I folkmun kallas den lite
grovt för ”pissmojen”. Det kan ju inte
gärna stå kvar där när nya moderna
byggnader med riktiga toaletter växer
upp i området.

Jag har faktiskt ett tips
och förslag på en förening som är
lite nödiga på att få ta hand anläggningen från 1920, nämligen
hembygdsföreningen i Askersund. Tycker det är ett utmärkt förslag och bara för
ansvariga vid kommunen att ta beslut om
flytt om jag fick bestämma, men så är det ju inte. Men det finns hopp om en bra
lösning. Kommunalrådet Per Eriksson är med
på noterna så det kanske går
vägen. Vi båda har markerat viktigt att ha något ställe att slå en drill i. Annars
är det lätt att den hamnar hos någon skrothandlare, som inte känner så mycket för kulturen. För visst är
”pissmojen” också lite kultur om man
tänjer på gränserna. Det finns inte så
många kvar i Sverige av den sorten.

Hembygdsföreningen vill att folk ska kunna lätta
på trycket i den gröna kulturbyggnaden som de alltid gjort. Även om det inte
blir i stationsområdet. Räknar med att
kommunalrådet skriver ett brev till föreningen med det snaraste att de
kommer och hämtar kuren. Då ska jag
skriva igen. Jag och Per räknar med att i så fall klippa banden när den invigs
i på sina nya plats i hembygdsgården. Eller man kanske inte klipper band när
det gäller en sådan här anläggning? Det kanske finns andra mera praktiska sätt
att inviga på…

Så här skrev jag i en
tidigare blogg på min hemsida:

Askersund kan inte skryta med sin offentliga konst. Men det
kanske ingen har gjort heller? Men jag tar upp det i alla fall. Torgbrunen från
1943 kan ingen missa. I hamnen finns det
järnmalm från Zinkgruvan och en
båtskulptur. Vid Närlundaskolan finns en skulptur-som blev omdiskuterad – när den placerades i närheten av matsalen.
Vidare finns det ett konstverk vid ingången till Rådhuset. Kommer inte på så
många mera just nu….

Men det finns en liten
byggnad som snart kan räknas in till
den övriga offentliga konsten om man töjer lite på
gränserna. Nämligen urinoaren i kanten av Strandparken strax intill stationshuset. Om inte annat går
den att räkna in som industrihistoria.
”Pissmojen” som byggnaden är döpt till i folkmun tillverkades på Limhamns
Aducereringsverk i Malmö 1920. Förmodligen
beställdes den samma år till
dåvarande järnvägsstation och har
troligen stått på olika ställen i
stationsområdet. Företagets egen benämning på den lilla nödvändiga byggnaden
var ”bekvämlighetsinrättning”. Byggnaden har alltså 93 år på nacken och kanske borde firas med en liten festlighet. Men jag vet inte
riktigt hur man kan fira en urinoar ? Kanske det finns någon som har ett bra
förslag?

Kommunalrådet Per Eriksson, är inne på samma linje som jag. Kuren är kultur. Om inte annat industrihistoria.

För ett tiotal år sedan fanns det diskussioner om att byggnaden
skulle flytas till hamnområdet. En
del tyckte att den stod för nära
lekparken och spred dålig lukt under sommarmånaderna. Men det blev aldrig något av med flytten, och det är nog riktigt
att den finns kvar i gamla stationsområdet. Men kanske inte intill lekplatsen.

Och det var inte första
gången det förekom diskussioner om
urinoarer i Askersund. Fram till 1953 fanns det en liknande anordning på
hamnplan, som vållade en del problem. Det tyckte i alla fall en del ledamöter i
stadsfullmäktige. Alla var eniga om att byggnaden- som då kallades för ”urinkur”- var mycket svårplacerad. Därför
vände man sig till hälsovårdsnämnden för att hitta en lämpigare placering.
Hälsovårdsnämnden hade i ett första skede ett förslag om att placera ”urinkuren” mitt ute på hamnplan framför
magasinet. Med facit i hand var det nog
tur att det inte blev så. Hur skulle det har sett ut? Män som stått och gjort
sina behov på en av stadens stora samlingsplatser. Ett annat förslag var en placering mellan Centralföreningen och Öhrmans magasin i hamnen. Där Sjöbodarna ligger
i dag. Men ledamöterna och högermännen Wåckner
och Enfrid Johansson var inte nöjda med förslagen, så det blev återremiss.
En del har trott att det är just den byggnaden som flyttats till stationsområdet,
men det stämmer inte med bilder som Leif Linus Larsson plockat fram. Och minnen som jag själv har. Det är två olika
byggnader, om nu inte någon har ett bättre förslag? Linus och jag har verkligen gått till botten med
stadens urinoarer, så det borde stämma.

Moderna tider kom
och de gamla byggnaderna försvann med
offentliga toaletter. I centrala staden fanns det en toalett på
rådhustomten i direkt anslutning
bussväntsalen och gamla brandstationen. Den låg längst in i hörnet, lite undangömd.
Brandstation och busstation fanns förr inne på rådhustomten.

Slutligen några rader om förtaget i Limhamn
som tillverkade jubileumsbyggnaden i
Askersunds Strandpark.
Företaget var ett av de större gjuterierna i Skandinavien och sysselsatte ca
225 arbetare. Startat som AB Sydsvenska Gjuteriet år 1900 som ett
gråjärnsgjuteri och mekanisk verkstad tillfogades 1906 även tillverkning av
aducerat gjutgods. Detta aducerade gjutgods blev sedermera huvudinriktningen
och företaget bytte namn 1915 till AB Limhamns Aduceringsverk.

Aducerat
gjutgods med stor seghet, styrka och hållbarhet hade en mångsidig användbarhet
med möjligheten att tillverka klenare godsdimensioner. Man tillverkade bl a
stålbultad kätting och reservdelar till plogar och slåttermaskiner, cykel- och
bildetaljer och delar till den växande maskinindustrin.

1968 var
gjuteriavdelningen historia och AB Fleron samlade istället flera av sina
mekaniska företag till Aduceringsfabriken i Limhamn som då omfattade 12.000 kvadratmeter.
Idag kan vi se skylten ”Limhamns industriby” vid platsen för den gamla porten
till Aduceringsverket.

Bloggen finns också på na.se under Askersund

Ove
Danielsson