Blog Image

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Öppet brev från askersundare-riv inte Ahnérska

December 2011 Posted on sön, december 18, 2011 22:37:00

En 50-talsbild från Stora Bergsgatan. Ahnérska huset till vänster.

Riv inte Ahnérska huset i centrala Askersund! I ett öppet brev till ansvariga på Rådhuset vädjar nu ett antal personer att politikerna ska tänka om när det gäller rivningen av den aktuella fastigheten.

Personerna som skrivit under det öppna brevet menar att det är en viktig kulturfråga, att bevara vårt kulturarv, inte minst i svenska småstäder. ”

-Politiker och ledande tjänstemän i storstäderna lärde nog lite av rivningsraseriet på 60- och 70-talen. Där vet man att det blir en opinionsstorm om kulturella värden hotas. Jämför opinionen mot ett ombyggt Slussen. Även fällningen av en gammal ek utanför radiohuset ledde till opinionsstorm”, konstaterar de som skrivit under.

-I Sveriges småstäder är det inte riktigt så. Den ena viktiga kulturbyggnaden efter den andra rivs. I Laxå fattades nyligen beslut om att riva ortens äldsta byggnad, det intressanta stinshuset, för att ersätta det med … en parkeringsplats!. I Askersund avser man nu att riva en intressant byggnad i stadens centrum, Ahnérska huset, för att ersätta den med en pastisch, en byggnad som ska ”se ut” som en gammal byggnad. Det påstås att ytterligare intressanta byggnader i stadskärnan hotas, tror de som står bakom det öppna brevet.

-Vi vill markera vår kritik mot denna nygamla rivningspolitik. Vårt hovsamma krav är att byggnaden ska besiktigas av en utomstående, kompetent besiktningsperson före eventuellt rivningsbeslut. Kommunen har tidigare avvisat dettta. En fråga vi funderat över är: Varför vill inte kommunen att huset besiktigas av kulturkompetent personal, undrar de som vill ha Ahnérska kvar.

Så här lyder det öppna brevet:

Öppet brev till Askersunds kommun:

Besiktiga Ahnérska huset före rivningsbeslut!

Askersunds kommun har nyligen beslutat sälja Ahnérska huset i stadskärnan till Askersundsbostäder. Avsikten är att huset ska rivas för att ersättas av ett nytt hus i ”traditionell stil”, d v s en pastisch. Byggnadspastischer blir sällan lyckade.

Ahnérska huset nära torget är en viktig kulturmiljö i Askersund. Huset tas upp i Örebro läns Museums kulturhistoriska inventering som en bevarandevärd byggnad. Byggnaden är ett unikt exempel på väl bevarad 20-talsmiljö.

Enligt Askersunds Stadslivsmanifest ska kommunen vid varje fysisk åtgärd ställa frågan ”Skapar detta ett framtida vykort som representerar Askersunds identitet?” Om svaret är nej menar kommunen att åtgärden ska ifrågasättas. Som vi ser det, är svaret nej.

Kulturvården är viktig för oss som bor i kommunen. Kulturvården är därtill viktig för att bevara Askersund som en turistkommun. Turisterna lockas inte av pastischer i stadskärnan.

Enligt kommunledningen är huset så förfallet att det är bortom all räddning. Denna subjektiva uppfattning är inte belagd. Kommunen har avvisat förslaget om att låta utomstående expertis besiktiga huset. Enligt byggnadsexpertis vi tillfrågat är fastigheten sannolikt solid. Däremot har underhållet eftersatts under en följd av år. Ingen känner dock säkert till fastighetens status. Därför begär vi att Ahnérska huset besiktigas av utomstående, fackkunnig personal.

Vi erbjuder nu genom Svenska Byggnadsvårdsföreningen att gratis, pro bono, låta besiktiga fastigheten av fackmannamässig personal.

Först därefter bör vi, och kommunen genom dess helägda bolag Askersundsbostäder, ta ställning om huset bör räddas.

Med vänliga hälsningar

Lars Jonsson, Närkesberg
Håkan Bagger, Vretstorp, länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen
Katarina Högberg, Askersund
Johan Högberg, Askersund
Gustaf Svensson, Skyllberg
Ulla-Carin Grafström, Närkesberg
Åsa Wistrand, Askersund
Mattias Jonsson, Askersund
Maria Ekström, Askersund
Orvar Ekström, Askersund
Tiina Huhtala Fransson, Mariedamm



Gärdshyttan förr i tiden

December 2011 Posted on sön, december 18, 2011 17:05:25

Bilderna har Anders Engdahl bidragit med



Det har hänt mycket på Gärdshyttan

December 2011 Posted on sön, december 18, 2011 15:37:56

Gärdshyttans vårdhem strax söder om Hammar har hamnat i blickfånget igen. Nu handlar det om personer som väntar på att få sin asylansökningar prövade och som tillfälligt är placerade i det gamla ålderdomshemmet. En del av de som bor där tycker att boendet i det gamla är undermåligt, och det har varit protester.

Jag har inga synpunkter på det som hänt nu. Har inte varit där på några år. Tänkte istället berätta lite om några händelser där ute. Som journalist var jag där ganska ofta, för det som hände där var ofta kontroversiellt. Förra gången Gärdshyttan användes till flyktingförläggning var jag där ganska ofta också privat. Hade flera goda vänner där som jag fortfarande håller kontakten med. Lite stolt är jag också över ett av invandrarbarnen döptes till Ove Dritton innan de flyttade till Norge..

Fram till i början av 1940-talet användes Gärdshyttan som ålderdomshem för Hammarsborna. Fastigheten såldes till Birgittasjukhuset i Vadstena som ett sekundärsjukhus. I Hammar byggde man ett nytt ålderdomshem, Lunnagården. Landstinget tog senare över Birgittasjukhusets verksamhet. I slutet på 60-talet började också landstinget tveka om verksamheten vid Gärdshyttan.

Även den gången handlade det om pengar. Landstinget ville inte satsa pengar på verksamheten i det gamla ålderdomshemmet, som trots allt hade rustats. 1974 blev det klart att patienter och personal skulle flyttas över till gamla delen av sjukstugan i Askersund. Det hela skulle ske under 1976.

Gärdshyttan 1974

Landstinget ansåg att Gärdshyttan var omodernt och föreslog i början på 70-talet att verksamheten skulle läggas ned och flyttas till Åkerby, men protesterna var kraftiga för byte av kommun. Personalen ville vara kvar i Askersund. Naturligtvis fanns det politiker som protesterade mot nedläggning av Gärdshyttan , bland annat den moderate landstingsmannen Sivert Andersson från Åmmeberg. Men det hjälpte inte.

Landstinget erbjöd Askersunds kommun att köpa Gärdshytan, men kommunen tackade nej. Istället blev Maranata ägare till stället under ett antal år. Deras ledare Arne Imsen och jag hade många samtal. Imsen styrde det hela med järnhand. När jag besökte stället var det bara han som svarade på frågorna. Ofta gjorde han stora PR-grejer av ”gömda barn” vid sina tältmöten. Det gjorde att stora delar av svenska pressen bevakade mötena.

Själv blev jag utmotad från ett tältmöte, därför att jag samtalade med bänkgrannen som åkte med mej och var lite engagerad. Vi störde inte mötet, men det räckte med ett samtal. Någon slags ordningsvakt menade att vi stört mötet med vårt samtal. Jag ville bara veta namnet på människorna som stod på scenen. Själv menade jag att de var de på scenen som störde mej. När jag kom tillbaka till redaktionen ringde Imsen till mej och förklarade att ordningsmannen måste haft en dålig dag och att han inte var riktigt bra i nerverna. Imsen förklarade lika vänligt som alltid att jag var välkommen.

Det var alltid trevligt att prata med den gamle fackpampen Imsen. Men jag förstod mej aldrig på vad han sysslade med. Men det förlät han mej. Imsen menade att jag inte begrep bättre. Och så kunde det kanske vara.

Maranata klarade inte av det ekonomiska och tvingades sälja fastigheten. Under en period var där en sommarservering. Lite senare kom också blev det också ett behandlingshem för unga människor som hade problem med droger. På senare år har huset stått tomt. Men nu används byggnaden återigen till flyktingförläggning. Det mesta går igen…

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant