Alf Anneborg har i flera år kämpat för att få till stånd en utställning med tavlor av Askersundskonstnären Hjalmar Trafvenfelts oljemålningar av motiv från stan. Han har lämnat medborgarförslag i ärendet. Kommunen nappade på förslaget. Fullmäktige tyckte det var ett bra förslag och lämnade ärendet vidare till kultur-och fritidsnämnden. Men frågan är nu om det blir någon utställning trots alla positiva tongångar? Kultur-och fritidsnämnden har nu lite överraskande inte råd med den planerade utställningen…
Ylva Eklind och Ann-Kristin Olsson, började jobba med förberedelserna till en utställning i Hamnmagasinet senare i sommar direkt efter fullmäktigebeslutet. En person började också fotografera samma miljöer som finns på en del av de tavlor som Trafvenfelt donerade till kommunen. Det fanns en genomarbetad budget på 20 000 kronor för utställningen. Ylva hade också kommit ganska långt med förberedelserna i övrigt. Men när ärendet kom till kultur –och fritidsnämnden blev det stopp. Visst var nämndens ledamöter generellt positiva enligt protokollet, men de ansåg att det var för dyrt. Ärendet sändes tillbaka till kultur-och fritidsförvaltningen för ytterligare beredning. Förhoppningen är att utställningen kan ordnas i samarbete med andra aktörer i kommunen. Personligen tycker jag det är synd att inte Ylva Eklind fick fortsätta sitt arbete med utställningen. Hon var mycket insatt i det hela. Nu måste en ny person utan hennes kunskaper ta över. Frågan är nu vad som händer?
Hjalmar Trafvenfelt 1851-1937
Konstverken efter majoren och landskapsmålaren Hjalmar Trafvenfelt, är fortfarande mycket eftertraktade i Askersund. Trafvenfelt levde och verkade i Askersund fram till sin död 1937. Han blev 85 år. Det är svårt att få tag på en ”Trafvenfeltare” i dag. Och på auktioner i Askersund blir målningarna ofta mycket dyra.
Lite var stans i de kommunala förvaltningarna hänger det verk av Trafvenfelt. Det hänger ihop med att konstnär gjorde en stor donation till Askersund stad 1921, bestående av ett 20-tal verk från äldre miljöer i staden. Det finns folk som minns när major Trafvenfelt satt och målade på olika platser i staden. De som minns har berättat att han kunde bli mycket irriterad om någon stannade och tittade. De grå mustascherna knöt sig och han lade helt enkelt ned pensel och palett i et fåfängt försök att skrämma bort de nyfikna. Men i andra fall kunde han resonera om motiven och ge roliga upplysningar.
En rödfärgare vid namn Bergström, som just strök en loge, kom en gång fram till askersundskonstnären för att kika på den i solhettan påbörjade tavlan.
-Jaha, se god dag, sa ”Trafvarn”. Bergström stryker och står i han också, men det gäller att hålla reda på färgerna. Ett enda penseldrag och konstverket är förstörda! Den ene så god som en ann..
Enligt säkra källor blev de två goda vänner den sommaren.
Han kunde också visa upp en barsk uppsyn och blev han störd om natten, då dök han upp i sitt fönster i det så kallade Sundstedska huset vid Stora Bergsgatan och började rya med sin bullrande röst åt högljudda nattvandrarna. Men satt han försjunken i meditationer på någon gammal gård tillsammans med sitt staffli och sin färgpalett glömde han ofta tid och rum.
”Trafvarn” var en populär figur bland ungdomen som tidigare gymnastiklärare. Det har berättas att majoren i ungdomens dagar badade i isblandat vatten. Och att det var en vältrimmad man kunde alla se när han vandrade på stadens gator med sin bolmande cigarr.
Hjalmar Trafvenfelt tillhörde en gammal svensk adelssläkt vars manliga medlemmar på något få undantag hanterat svärdet. Själv officer byte han med förkärlek svärdet mot penseln. Åren 1879-1881, studera han för professor Gustaf Wilhelm Palm i Stockholm, som var teckningslärare vid Konstakademin i Stockholm. Därefter några år för ledamoten i konstakademin, Viktor Forsell. Till Askersund kom han år 1902 som befälhavare för Askersunds rullföreningsområde. Han var också teckningslärare och gymnastiklärare vid läroverket. Dessa befattningar lämnade han 1916, för att helt ägna sig åt måleriet.
Trafvenfelt producerade under sin Askersundstid 700-800 oljemålningar, de flesta med motiv från Askersund. Hans trogne följeslagare i Askersund var en foxterrier. Enligt Trafvenfelt spelade hunden en viktigt roll i konstnärens skapande. Hunden jagade allt som oftast in en katter på gårdarna. Konstnären var då tvungen att rusa in på gårdarna och avstyra blodiga bataljer. På det viset upptäckte han många motiv för sina tavlor. Stadens gator är alltid öde och tomma på Trafvenfelts tavlor. Man ser ingen folk, ingen bil, inte några elektriska ljussken. De gamla husen får ofta ostörda tala sitt eget språk. Det sentimentala och romantiska låg inte för honom. Månen förekommer inte alls.
Majoren var som så många andra en hängiven beundrare av tändstickskungen Ivar Kreuger. Det har sagts att han uppmanade vänner och bekanta att investera i Kreuger-aktier. Något som alla bittert fick ångra 1932, när Kreuger tog livet av sig i Paris. Då hade 90 procent av börsvärdet raderas ut. En del blev utfattiga efter börskraschen. Trafvenfelt försökte kompensera människor som han övertalt genom att ge bort tavlor, som de senare kunde sälja och få igen lite av de förlorade pengarna. På några av ”Kreuger-målningarna” avbildade han kor. Sådan målningar har dykt ibland.
Hjalmar Trafvenfelt slocknade lika stilla och försynt som han på ålderns höst trampade kullerstensgatorna i Askersund. Sitt sista långa penseldrag drog han en kalla vinterdag. Med tanke på hans tavelmotiv hade det passat bättre om en gyllen sommarsol hade fått lysa över hans sista färd. Men man bestämmer inte över sådant själv.
Hemma hos Trafvenfelt
PS ! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt
