Har noterat med lite stolthet att min enkla blogg haft över 10 000 besök fram till i dag. Det är bara att lyfta på kepsen och buga. Började skriva på bloggen och hemsidan för att hålla igång huvud och fingrar. Efter drygt 30 år som journalist kände jag ett behov att fortsätta skriva. Att skriva om det som kanske inte platsade i en nyhetstidning, men även om lite aktuella saker. Alla som skriver vill ju ha läsare, allt annat är lögn. Mina bloggläsare finns lite var stans i Sverige, men också i Paris och London. Det är gamla askersundare som hittat bloggen och kommenterat. Och det är ju mycket trevligt.
Leif Linus Larsson har många bilder om man säger så. Och han brukar alltid ställa upp med bilder när jag frågar.
Nu sätter jag mej inte på några höga hästar för att många ha läst bloggen, men lite stolt är jag. Jämför man med höjdhopparen Patrik Sjöberg är det ändå en bagatell. Sjöberg berättade att 19 000 personer besökte hans blogg på en dag när hans omskrivna bok kom ut. En del har skrivit i kommentarerna att det ”måste” bli en bok av de drygt 300 bloggar med jag skrivit. Men att ge ut böcker kostar pengar och det finns precis inte något överflöd av det. Men jag har så jag klarar mej. Linus Larsson har ju också bidragit med bilder hela tiden. Vem kunde tro att vi skull ägna oss det när vi gick i skolan. Linus och jag är lika gamla och hade helt andra intressen då. Vi är båda lite förvånade. Då var det idrotten som gällde. Kanske något förlag nappar, vad vet jag? Visst skulle det vara trevligt. Vi får se vad som händer? Kanske någon penningstark träder fram, om jag nu inte själv vinner på Lotto…
När jag ändå är igång och skriver tänkte jag berättat om ett möte på hotellet i veckan som handlade om planer för Kulturstaden Askersund. Hittar inte någon bra övergång, till texten som följer. Ingen röd tråd, men jag skriver i alla fall. Planerna presenterades för askersundarna. En ganska omfattande handling. Det var fullsatt i möteslokalen när en av planförfattarna Jerker Söderlind föredrog det hela. Han bor och arbetar till vardags i Stockholm.
Planförfattaren var noga med att påpeka att det ännu inte finns några beslut om hur programmet Kulturstad Askersund ska utformas innan alla formaliteter är avklarad. Det var ett diskussionsunderlag. Askersundarna, politikerna och tjänstemännen ska säga sitt först. Det mesta akuta var att få igång skolbygget. Det var alla ense om. Men själva placeringen var inte lika självklar vad jag kunde höra. Det finns förslag på att lägga skolbygget på nyinköpta Verkstadstomten, men på hotellet fanns också några som kunde tänka sig en placering av skolan uppe vid Solberga. I så fall skulle verkstadsområdet bli ett attraktivt bostadsområde. I förslaget som presenterades finns det med både ock.
I programmet som presenterades fanns det också ett antal bostäder inritade på grönytan vid Hagabadets parkering. Men det förslaget föll inte i god jord. Stundtals hettade till ordentligt. Hur som helst ska det bli spännande att följa utvecklingen. Hur man än gör så blir inte alla nöjda. Så är det alltid med byggplaner. Kan nämna att ett par hundra personer protesterade genom namnlistor när vi flyttade in i vår lilla ”låda” på Ugglegatan i Askersund i början på 70-talet. Husen var för billiga. Det skulle bli konstigt folk som köpte sådana hus. Och kanske det blev så också ? Uteplatsen var också vänd med de protesterande uteplatser. Och det tyckte man inte var så trevligt. Jag har dock aldrig lidit av protesterna. Bryr mej inte så mycket om sådant. Det är upp till var och en att tycka och tänka.
Askersundsverken i förgrunden, vars tomt nu kommunen är ägare till.
Planförfattare Söderlind gjorde allt för att övertyga om att det bara var ett förslag. Han hade dock ett problem när han pratade. Och det gällde avståndet mellan olika platser i Askersund. I Askersund finns det nästan inga avstånd jämfört med större städer. Men det framgick inte riktigt klart när han pratade. Det verkade mycket långt mellan de olika projekten i programmet som presenterades. Eller också missuppfattade jag det hela…
PS! Kommentera gärna! Det skulle vara trevligt.
Jag har skrivit om den katolska kyrkogården . Minns inte riktigt allt jag skrivit. Men när golfbanan skulle byggas i Åmmeberg gjorde jag en intervju för tidningens räkning med bankonsulent Sten Karlsson som bodde i Dalby. Det bar han som kom med förslaget. Han är pappa till systrarna K -Åsa-Karin , som sjunger lite var stans. Tyvärr fins inte trevlige Sten i livet längre.
vilken bra idé att skriva en bok med dina blogg! Jag kommer att kopa den! Har du skrivit nagot om Ammeberg som ju agdes av ett belgiskt foretag och ligger sa nara Askersund, som nu dessutom har sin golfbana dar Och pa den platsen dar vi hade var badstrand och vaskmullen dar vi lekte Tarzan !