Tvillingarna John och Arne Wahlqvist är två verkliga levnadskonstnärer i kanten av de stora Tivedsskogarna

För ett antal år sedan blev jag bekant med tvillingbröderna Arne och John Wahlqvist i Granvik. Det ledde till reportage i tidningen. Ett reportage som blev mycket uppmärksammat också i andra tidningar. Och i radioprogram.

Jag hade många gånger mött tvillingarna på stan (Askersund) och slagits av att de var så oerhörd lika. Det för omöjligt för mej att skilja de båda åt. Blev lite nyfiken på var de var för personer, var de bodde och vad de hade gjort före sina pensioneringar. En dag tog jag mod till mej och frågade. Det ledde i sin tur vänskap fram till i dag. Nu var det ett tag sedan vi träffades, men ibland så….

Tvillingarna hade sedan ungdomsåren drömt om att skaffa sig ett eget hus nära naturen när de blev pensionärer. I mitten på 90-talet gick drömmen i uppfyllelse. Då köpte tvillingarna stället Björkemon i Granvik av Domänverket. De hade sneglat på huset länge innan de slog till. Lyckligare personer än tvillingarna Wahlqvist får man leta efter. De är verkligen nöjda med sin tillvaro i kanten av de stora Tivedsskogarna. Båda älskar naturen. När vi träffades första gången berättade de om dagliga vandringar i skogen tillsammans. Problemet för en utomstående som hälsar på är att se skillnaden på John och Arne. Likheten är lite skrämmande.

-Vi tänker också lika. Det har hänt att vi suttit tysta en halvtimme, för att sedan börja prata om samma sak. Egentligen är vi en person, men i dubbel upplaga, förklarade John , klokt för mej en gång.

Tvillingarna Wahlqvist är uppväxta på västgötaslätten i närheten av Vara. I familjen finns ytterligare två barn. Föräldrarna var småbrukare. Arne och John har alltid varit mycket beroende av varandra. De har alltid hållit ihop även om de under långa perioder arbetade på olika ställen.

-Jag var trädgårdsarbetare i Partille, medan brorsan arbetade kvar hemma i Varatrakten inom lantbruket. Varje helg åkte jag hem. För att hålla kontakten skrev vi två brev i veckan till varandra och berättade vad som hänt, berättade John.

Tvillingarna är renlevnadsmänniskor. Redan 1945 blev de vegetarianer. Då var de bara 16 år. De har aldrig smakat varken sprit eller tobak. Kaffe har de spolat för länge sedan. Nu är det te som gäller.

-Vi har alltid strävat efter livskvalitet. Många kanske tycker vi är bohemer och det kanske är så också. Ingen av oss har varit intresserad av att bilda familj. Säkert hade det varit svårt för kvinnfolk att leva med oss. Det är lugnast utan kvinnfolk som styr och ställer, men vi är absolut inte några kvinnohatare.

Björkemon ligger på en liten höjd. Det lilla röda huset är möblerat med gamla fina föremål. Varje liten detalj smälter in i de små rummen. Tvillingarna tycker att helheten är viktig.

Tvillingar har delat upp de dagliga sysslorna noga. De lagar dock mat tillsammans. Och då handlar det inte om enkel ”ungkarlsmat”, utan vällagade och näringsriktiga rätter. Måltiderna är viktiga.

-Det ska vara ”riktig” mat uppdukat på ett trevligt sätt, tycker de båda.

I köket finns två vedspisar. När tvillingarna lagar mat använder de var sin spis. De byter aldrig spis. John vet exakt hur många vedklabbar det behövs för att få välgräddat bröd i sin spis. Arne är lika inkörd på sin gamla järnspis.

-När vi köpte Björkemon sågade vi upp köksväggen för att vi skulle få lite större utrymme. Det bästa med förändringen är ändå att vi kan prata med varandra när vi arbetar i köket. Det finns ingen vägg som skärmar av.

Arne och John har två vedspisar. De har sågat upp väggen så de kan prata med varandra när de lagar mat.

Tvillingarna från västgötaslätten är två personer som verkligen håller på våra helgtraditioner. Julen firar de med julklappar och högläsning.

-Vi skriver varje år julnoveller som vi läser för varandra på julafton. Det är mycket spännande att höra vad brorsan skrivit. Först läser vi novellerna och sedan byter vi julklappar, berättade Arne.

Ett litet problem finns dock när de köper julklappar, eftersom de alltid är tillsammans. Men som med allt annat har de löst det mycket praktiskt.

-Brorsan går in först in i affären och handlar julklappen till mej. När han kommer ut går jag in och köper hans julklapp, upplyste Arne.

Både Arne och John tycker kultur är viktigt. Arne är en skicklig konstnär, som haft en del utställningar. John skriver mycket speciella dikter. Han får till och med ihop rim som ”sover och pullover”, utan att det blir töntigt. John är dessutom en mästare i sömnad. Dukarna som han visat mej är mycket skickligt gjorda.

-Vi skapar vår konst direkt ute i naturen. Måla efter bilder hemma i huset är inget för mej, har Arne förklarat för mej.

-Dikterna kommer till på samma sätt. Jag sitter ute i skogen skriver. Det blir bäst så, har John, sagt.

På den lilla röda stugan finns märkligt nog en TV-antenn. Den passar inte riktigt in i bilden på tvillingarna Wahlqvist, men det finns en enkel viktig förklaring. Båda är mycket sportintresserade och vill inte missa sportprogrammen. En gång i tiden var de båda också aktiva idrottsmän.

Tvillingarna tycker att helheten är viktig när de möblerat sitt hus

Så här i slutet av bloggen vill jag kasta in en liten brasklapp. Jag har inte träffat tvillingarna på något år, men jag förmodar att läget är detsamma som vid mitt besök för några år sedan. Senast jag träffade mina vänner var på en utställning i Tiveds skola där båda deltog.

Adressen till min hemsida och blogg är: http://ovedanielsson.se/index.html.

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt.