Far och son utnför riksdagshuset i Stockholm

Det är snart 1 maj och då kommer jag alltid att tänka på arbetarkämpen Widar Andersson från Olshammar. Men mera om det senare.

Under åren som journalist blev det ett antal besök i Sveriges riksdag. En del var ett måste, andra var av eget intresse och några i sällskap av en trevlig person för att hälsa på riksdagsledamöter. Ett av roligaste besöken i Stockholm och riksdagen, var just med Widar Andersson från Olshammar. En vanlig trevlig endagarsutflykt. Vi skulle bara besöka hans grabb , Anders Widar Andersson, som hade kommit in det högsta bestämmande organet i Sverige. Widar den äldre var naturligtvis stolt över sin kontroversielle grabb. På den tiden var Anders Widar med i TV, var och varannan kväll för att föra fram radikala åsikter. Som en del retade sig på, men som andra tog till sitthjärta.

-Såg du grabben i TV i går, undrade pappa stolt ibland när vi träffades.

För enkelhetens skulle kommer jag att skriva Widar och Anders Widar om sonen. Annars blir det rörigt.

Vi pratades vid ganska ofta. Widar var fackligt engagerad och vi stötte på varandra ganska ofta på möten när jag var ute på journalistuppdrag. Under en längre tid pratade vi om att ta sällskap upp till grabben i Stockholm, men det tog lite tid innan det blev av. Widar hade gått i pension och kunde styra sitt liv efter eget huvud och då blev det av. Själv skulle jag göra ett reportage om besöket hade jag sagt till Widar. Och så blev det också. Vi satte oss på tidiga morgontåget och vanlig vardag i januari månad. Widar var spänd natten före. Han hade sovit dåligt berättade han i rädslan för att vi skulle missa tåget i Hallsberg.

Resan tog några timmar så vi hann både prata om pappa Widars bakgrund och om juniorens väg in i riksdagen. Det är inte varje dag som en enkel grabb från bruksorten Olshammar blivit vald till riksdagsman. Erik Brandt var en annan Olshammarsbo som suttit i riksdagen för länge sedan, men jag vet inte något om hans bakgrund. Andes Widar kände jag sedan gammalt. Han spelat lite ungdomsfotboll i IFK.

I 40 år arbetade Widar som fordonsmekaniker vid sulfatfabriken i Olshammar. Han kom till bruket 1952 från flyget i Karlsborg. Hälften av tiden var han huvudskyddsombud, med allt vad det innebar. Förtroendeuppdraget medförde ofta kritik både från företagsledningen och från de på ”golvet”. Det var en besvärlig mellanställning tyckte Widar.

-Egentligen heter grabben Anders Widar, men redan när han var liten fick han heta Widar. Ingen frågade efter Anders, så han valde själv. Folk som ringer och frågar efter Widar, blir lite undrande. Det är inte den Widar jag vill prata med låter det ofta telefonen.

Familjen Andersson har varit mycket aktiva inom arbetarrörelsen.

-Morsan (fru Helga) var duktigt med det mesta. Hon kunde också argumentera när det behövdes. Grabben har fått ärva talets gåva av henne, upplyste Widar, på vår Stockholmsresa.

Redan som 13-åring var Anders Widar som junior med och startade en SSU-förening i Olshammar. Han blev naturligtvis ordförande. Redan då var grannarna säkra på att Widar junior skulle bli riksdagsman.

Mötet i Stockholm mellan far och son blev känsloladdat.

-Kul att du äntligen fick med farsan upp till Stockholm. Det har vi talat om länge, förklarade Anders Widar.

Vid den här tiden var det heta diskussioner om vi skulle gå med i EU eller inte. I det fallet hade de båda olika syn på saken. Widar den äldre var mycket tveksam, medan sonen var för ett medlemskap.

Anders Widar jobbade vid Hasselekollektiviet när han kom in riksdagen. Dessförinnan hade han aldrig haft ett kommunalt förtroendeuppdrag. Han var ordförande i arbetarekommunen hemma i Nordanstig och deltog vid en partikongress. Vid kongressen blev fruktansvärd arg efter ett inlägg där någon påstod att allt dåligt i samhället berodde på socialdemokraterna. Anders Widars heta inlägg kablades ut i media och sedan var det hela igång. Det ledde i sin tur att arbetarekommunerna i länet nominerade honom till en riksdagsplats. Själv ansåg Widar junior att det var en ren tillfällighet att det blev riksdagen istället för fabriken i Olshammar.

-Jag har alltid varit lite orolig. Efter en timmes debatt börjar det krypa i mej. Då måste jag upp och röra på mej. Tråkiga talare är det värsta jag vet. Och det finns många av det slaget i det här huset, upplyste Anders Widar , oss om.

Men så blev det också ”bara” två perioder i riksdagen.

Anders Widar hemma på mammas gata i Olshammar

Widar junior är i dag politisk chefredaktör på Folkbladet sedan 2004. Han har också varit ersättare i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet mellan 2004-2009.

Bara några månader efter Widar och mitt besök i Stockholm, avled han hemma vid villan i Olshammar. Morsan Helga hade gått bort tidigare. För mej kändes det väldigt bra att ha genomfört resan till Stockholm. Widar var mycket nöjd och ville gärna ha lite bilder från riksdagsbesöket. Och det fick han. Och som sagt, när det börjar närma sig 1 maj tänker jag på kämpen från Olshammar som var så stolt över grabben. Själv stod han alltid i första ledet med fanan. Att han sedan inte tyckte så mycket om ”borgarblaskan” jag jobbade på är en annan sak. Men vi gruffade aldrig om det. Respekten var ömsesidig.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt