Anders ”Lillen” Eklund besökte mej på redaktionen för några år sedan. En trevlig kille att prata med. Och han nekade aldrig att ställa upp på bild. Även om det var inne på redaktionen. Skärtorsdagen kom det sorgerliga beskedet att ”Lillen” avlidit.
Ännu en stor tungviktsboxare har gått ur tiden. Skärtorsdagen kom besked om att förre Europamästaren , Anders ”Lillen” Eklund, kastat in handduken för gott. Förra året avled förre världsmästaren Ingemar Johansson. Den senare har jag bara sett på uppvisningsmatcher. ”Lillen” har jag däremot träffat privat när jag jobbade på tidningen. Han kom i sällskap med gode vännen Sören ”Snidare” Niklasson.
”Lillen” var en mycket vänlig och sympatisk man. Det var inga problem att få honom ställa upp på några boxningsbilder inne på redaktionen. Och prata om sitt liv och karriär. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. ”Lillen” var utbildad snickare. Ett yrke som han gick tillbaka till efter boxningen. Vid sidan av boxningen var musiken ett av hans stora intressen. Han skrev countrysånger, turnerade ibland och var medlem i ett band.
”Lillen” hade problem med hjärtat och var nog lite orolig för det. Hans två bröder hade dött av hjärtsjukdomar innan de fyllt 50. Och det var också hjärtproblem som ledde till hans död enligt tidningarna.
”Lillen” Eklund blev Europamästare två gånger om på 80-talet. Han rankades då som en av världens 15 bästa tungviktsboxare. Sin sista match gick han i maj 1990, då han poängbesegrade engelsmannen Garing Lane i Danmark.
Trots framgångarna var ”Lillen” lite besviken på att han aldrig fick något riktigt stort erkännande som boxare. Världsmästare Ingemar var föga imponerad av ”Lillens” boxningskunskaper, trots EM-titlarna. Det grämde ”Lillen” en aning skulle jag tänka mej. Själv sa han till mej att han inte brydde sig…
Personligt är jag glad över att ha träffat honom. En ”vanlig” hygglig kille, till skillnad från många egotrippade personer jag mött som journalist. Och då har inte de flesta av dem varit i närheten av ”Lillens” framgångar i ringen.
