Arne Slantis skötte det mesta på Sundsängen när han hyrde området

Arne ”Slantis” tog en tur på sin cykel till Sundsängen varje dag. Bara för att se till att allt var i sin ordning

När Arne började arrandera vid Sundsängen var det skräpigt och igeväxt. Men han såg till att det blev en pärla vid södar infarten till Askersund. Nu är det Sundsängens bryggförening som ansvarar för området.

Strax intill bron vid södra infarten till Askersund finns en båthusidyll. Alla som passerar på stora vägen har säkert blickat ned och sett de små röda båthusen. Och bryggorna med alla fina små båtar. I dag är det Sundsängens bryggförening som ansvar för området ner vid Sundsängen. Men utan Arne ”Slantis” Anderssons insats under massor av år skulle det sett annorlunda ut. Arne finns inte livet längre, men hans arbete har verkligen satt spår i båthusområdet för all framtid.

När Arne ansvarade för det hela var det mindre båthus som dominerade. Nu finns det ett antal nya båthus som liknar små sommarstugor. Förmodligen har alla ägare till båthusen också båtar. Det är liksom meningen med det hela. Hur som helst är det ett mycket välskött område, där föreningen sätter krav på båthusägarna. Fallfärdiga hus accepteras inte.

Varje dag i 15 års tid tog sig Arne en tur med sin cykel ner till sjön för att se över redskapsbodarna och bryggorna. Observera att Arne aldrig kallade de små husen för båthus. Det var redskapsbodar och inget annat som gällde för honom. Sedan 1950 hade Arne hyrt en båtplats vid Sundsängen. Under 15 år arrenderade han själv området runt bron och hyrde ut platser till andra. Sjön, båtarna och fisket hade varit Arnes liv sedan han var liten grabb.

När Arne började arrendera vid Sundsängen var området skräpigt och igenväxt. Han förvandlade sedan det skräpiga området till en pärla som kommunen kunde vara mycket stolt över. Arne var mycket noga med att redskapsbodarna som uppfördes inte skulle bli för dyra och pråliga,. Arne var en enkel människa som inte gillade överflöd av något slag.

Arne bodde i en hyreslägenhet inte så långt från Sundsängen. Han jobbade hela tiden för att område skulle förbättras. När förbifarten byggdes var Arne framme och tiggde fyllningsmassor. Under sommarmånaderna gick han stadigt med sin lie , för att slå gräs. Det fick inte växa igen. Arne såg också till att varje båtägare höll ordning och reda vid sina bryggor och bodar. En del slarvade och då ryckte Arne in och tog hand om det hela. Han lagde också bryggorna när det behövdes.

I mitten på 90-talet sade han upp arrendet. Han hade då fyllt 75. Det var då som bryggföreningen tog över. Han var då lite orolig över hur framtiden skulle bli för hans livsverk. Arne hade alltid varit noga med vilka han hyrt ut till. Han tyckte inte heller att föreningen skulle få bli allt för stor.

”Det är lätt att det blir bråk med för stora föreningar. Vi har alltid haft det trevligt på Sundsängen. Blir det fel folk kan det bli osämja”, varnade Arne för när jag träffade honom innan han lämnade över sitt livsverk.

Minns att jag skrev om Arne när han slutade. Jag och många andra tyckte att kommunen borde hedra honom på något vis. Inte med medalj, men kanske med ett nytt lite dyrare fiskedrag. Det blev aldrig så. Men på något vis borde hans namn hedras i området. Många kända personer får sina namn placerade på gator och torg. Arne är så god som någon annan. Själv har jag lite dåligt samvete för att jag inte hann lämna över bilder som han ville ha. Arne ville att jag skulle skaffa fram alla bilder jag tagit på honom genom åren i mitt arbete på tidningen. Jag hade börjat leta men tyvärr hann döden före när det gällde Arne.

På 60-talet fanns det också en isbana på Sundsängen. I dag används banan till parkering.

PS! Kommenetra gärna. Det skulle vara trevligt.