”Stålfarfar” blev stor idol när han ställde up i Sverigeloppet på cykel. Han cyklade både natt och dag för att komma först till Ystad. Starten gick i Haparanda.

Askersundarna gick man ur huse för att titta på cyklisterna i Sverigeloppet. Bilderna är från Sundsbrogatan.

Nu när julen börjar närma sig och tomtar med långt skägg börjar visa upp sig allt mera, kommer jag att tänka på Gustaf Håkansson från Gantofta utanför Helsingborg. Lite långsökt kanske, men Gustaf gick under namnet ”Stålfarfar” och hade ett jättelångt vitt skägg. Precis som den värsta tomte.

År 1951, vid 66 års ålder, väckte han stor uppmärksamhet genom att utom tävlan trampa det så kallade Sverigeloppet på cykel från Haparanda till Ystad. Loppet gick bland annat genom Askersund och massor av folk följde Gustaf genom staden. En del hade också trampat ut och möt honom norr om staden. Ett gäng följde honom också ut ur staden på sina cyklar. Askersunds egen pressfotograf på den tiden, Magnus Bromander, var ute och plåtade. Det är Magnus bilder jag har med på min blogg.

På grund av ”Stålfarfars” höga ålder vägrade tävlingsledningen att delta i Sverigeloppet. Åldersgränsen var satt till 40 år. Loppet kördes i etapper och medan de tävlande sov , cyklade Gustaf upp till tre dygn i sträck. Han sov bara lite då och då. Gustaf trampade på i beskedliga 15 kilometer i timmen. På den egentillverkade nummerlappen hade han skrivit en stor nolla.

Vi sista uppehållet bönade och bad de ”riktiga” cyklisterna om att få åka ifatt ”Stålfarfar”, men ingen kunde ändra på tävlingsbestämmelserna under loppets gång. Gustaf kom därför först i mål, trots att han cyklade utan att delta i tävlingen. Han var 24 timmar före de tävlande i mål. Dagen efter möte kungen Håkansson för att gratulera. Han blev rikskändis och slog bland annat publikrekord på Liseberg i Göteborg och kallades för ”världens äldste grammofonartist”. Precis som många andra kändisar prövade han också på sången. Han blev 102 år gammal och ligger begravd på Kvistofta kyrkogård. På Johanamuseet i Skurup finns en permanentutställning över ”Stålfarfar”.

Hur som helst var i Askersund en gång och det får inte glömmas bort. Om inte anat tycker de som cyklade med honom 1951 att det är viktigt…

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt