Smeden på rådhustaket i Askersund har klämtat med sin slägga sedan i slutet på 1930-talet. De välklingande slagen hörs över hela staden.

Smeden ingår i Askersunds stadsvapen.

Askersund har en smed i sitt stadsvapen. Det har säkert inte undgått någon som besökt eller bor i Askersund. Det är bara att kasta ett öga upp mot rådhustaket, så finns smeden där för med sin slägga slå in timmarna. Många av dagens askersundare undrar nog över varför det blev just en smed. Men alternativet, en grosshandlare i spik, hade varit sämre åtminstone när det gäller att få till ett konstverk som uppmärksammar alla på vad klockan visar. Möjligen kunde man ha skapat en grosshandlare i järn som dunkat portföljen i rådhustaket varje heltimma…

För helt klart är det lite lurt med smeden som stadsvapen. Enligt historiker är smeden i stadsvapnet ”bara” en symbol för stadens handel med smidesvaror. Det fanns ett stort antal grosshandlare i staden i mitten på 1600-talet som handlade med spik, men endast några få smeder. Spiksmedarna bodde på landsbygden omkring staden och ville bo kvar där. I mantalsförteckningen för Askersunds stad från 1657 fanns det endast två smeder i statistiken. Och sämre skulle det bli. I början på 1700-talet fanns endast en smed upptagen i statistiken. Borgarna försökte få smederna at flytta in till stan, men utan resultat. Landshövding Bonde uppmanade också borgmästaren och rådet att få in de trilskande smederna till stan. Om inte annat för att spendera sina löner i stan. Men inget hjälpte. Spiksmederna stannade kvar på landsbygden.

För att få lite tryck på det hela förordade drottning Kristina år 1650 att allt stångjärn som kom från de omkringliggande bruken sjövägen skulle gå igenom stadens egen våg och där beskattas. Många klagade i Askersund på den tiden över svår fattigdom. Med beslutet gav drottningen askersundarna ett verkligt handtag för att komma tillrätta med fattigdomen. Ett 10-tal år senare blev det dock begränsningar när det gällde att ta ut vågpengar. Stadens borgare försökte också få en namnändring till stånd 1664. De ville ändra namnet till Carlslund. Bara för att inte bli förväxlade med Askersunds socken. Elva år senare besvarade stadsmakten borgarnas begäran med ett avslag. Motiveringen var att ”att det ena namnet var lika gott som det andra”. Så lång tid för ett så enkelt svar?

En del har mer eller mindre på skämt eller allvar krävt att smedens slägga på rådhustaket borde bytas ut till något modernare. I mitten på 40-talet fanns det en önskan hos tecknare Hamberg, att släggan borde bytas ut mot en bandyklubba. Staden hade gjort sitt namn känt genom IFK:s fina bandylag. 1945 debuterade Gunnar Carlsson i A-landslaget mot Finland på Stockholms Stadion och utsågs till matchens bäste spelare. Det föranledde Hamberg sitt lite udda förslag.

IFK Askersunds Gunnar Carlsson efter landslagsdebuten

På senare år har någon sagt att smeden borde ha ett blåsinstrument istället för släggan, med tanke på hur stora tradjazzfestivalerna har blivit.

Bilden har Janne Nilsson på NA tecknat för ett antal år sedan.

Men vad jag förstår kommer alla förslag som rör smedens slägga att omgående hamna i papperskorgen hos de styrande. Det är inte bara att plocka bort en slägga utan vidare. Modellen till smeden har Aron Sandberg skapat 1937. Han har också gjort en del skulpturer till Stadshuset i Stockholm.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.