Flitens lampa lyser verkligen vid Askersunds församling så här års. Det är mycket som ska förberedas inför julhelgen. Det kan se ut som på bilden om man är ute på kvällspromenad i de norra delarna av Askersund. Det lyser både i kyrkan och flyglarna. Åtminstone gjorde det när jag var ute och skulle ställa in bilen vid Sundsängsgaragen härom kvällen.
Släkten är värst brukar det heta, men det gäller
inte för medlemmarna i Askersunds släktforskarklubb. Tvärtom skulle man kunna
säga. Intresset för släktforskning är stort.
Folk vill ha reda på sitt ursprung. Det handlar också mycket om
lokalhistoria i stort. Hur såg Askersund ut, vilka bodde där och varifrån har
gatorna fått sina namn.
Vid Askersundsklubbens julavslutning i biblioteket
höll klubbens Lars-Åke Strömberg ett intressant föredrag om gatunamn och dess
bakgrund. Lars-Åke berättade om ett antal gator i centrala staden, men lovade
att återkomma med ytterligare ett antal vid senare sammankomster. Ordföranden
Ingvar Sandström assisterade med bilder.
Själv bor jag vid Stöökagatan. En gata som Lars-Åke
informerade om ganska ingående. Gatan har fått sitt namn efter affärssläkten
Stöök. Till att börja med stavade släkten sitt namn med bara ett ö. Men namnet
utvecklades sig med åren. Ett namn som
det finns ett antal teorier om är Norströmsgatan. Lars-Åke presenterade ett
antal. Själv hade han fastnat för en bagare vid namn Nordström som bodde i
området och som gett namn på gatan. Till skillnad mot Stöök hade en bokstav
fallit bort. Bokstaven d har försvunnit och det kan kanske bero på slarviga
uttalande. Finns det flera förslag är det bara att höra av sig till Lars-Åke i
släktforskarklubben.
Som sig bör vid en julavslutning bjöds medlemmarna
på luciasånger av tjejgruppen Waht els.
OBS! Finns också på Word Press:ovedanielsson.se
Årets budgetdebatt i Askersund var lugn och stilla.
Kanske det berodde på att ledamöterna bjöds på kaffe och pepparkakor innan
ordföranden Inger Trodell Dahl klubbade igång det hela. Lugnet berodde enligt
en ledamot inte på pepparkakorna utan på att kommunstyrelsens ordförande var
upptagen med politiska uppdrag på annat håll. Någon tyckte det var ett elakt
påhopp på en som inte kunde vara där och försvara sig. En annan tyckte inte det
var mycket att orda om. Vassa inlägg var inget att beklaga sig över. Så olika
kan man se på det hela beroende på vilket politiskt läger man tillhör.
Tittar man tillbaka vad som hänt under åren när det
gäller budgeten så fastnar jag för en strid om hundskatten för många år sedan. En
lite udda strid med mycket känslosamma argument. Skatten finns inte kvar längre
och det kanske är skönt. Det fanns massor av hundskattesmitare. Tror aldrig
farsan betalade något för vår hund. Men det var heller ingen rashund och vi
bodde en bit utanför stan så det fanns en ursäkt. Stadsfullmäktiges förslag den
gången var att hundskatten skulle höjas från 30 till 50 kronor. Och så blev det
också.
Motståndarna till höjningen befarade att det skulle
komma katter istället för hundar och förmodligen vålla missljud i mars månad.
Ja, man talade till och med om rena katastrofen miljömässigt. Följden av
höjningen skulle bli att många äldre och fattiga skulle få göra sig av med sina
kära hundar. De skulle inte ha råd att ha sina vovvar kvar längre. Debatten
blev mycket tårdrypande.
Men argumenten bet inte på ordföranden, riksdagsman
Matteus Berglund, och majoriteten som hade konstaterat att det hade skett en
markant ökning av hundbeståndet i Askersund. Han tyckte att hundarna gjorde staden ”osnygg”
eftersom många var illa skötta och sprang vind för våg. Berglund trodde också
att höjningen skulle leda till att hundägarna skulle få upp ögonen för att
deras husdjur skulle skötas med omsorg.
1862 infördes hundskatt i Askersund, där pengarna
första tiden var öronmärkta till Borgmästareholmens försköning. Det var
borgmästare Anders Wilhelm Knöös som började röja och snygga upp ute på holmen.
Innan han fick ta hand om holmen som
sommarnöje. Ön var vid den här tiden helt kal. Knöös –som verkligen inte gjorde skäl för namnet-såg också till
att det blev ett litet utvärdshus på holmen. Det var ju askersundarnas enda
möjlighet till uteliv om sommaren.
Vivianne Johansson var lucia i Askersund 1961. Sångaren Bertil Boo uppvaktade.
Apropå det stundade luciafirandet. Bara för ett tiotal år sedan var luciafirandet stort på många
håll. Det var omröstning i bilder i tidningen varje dag på kandidater.
Omröstningen väckte ett stort engagemang och främst då från släktingar till de
olika kandidaterna. Och det var inte så konstigt. Vem ville inte se dottern
eller vännen som lucia? I dag är luciafirandet i Askersund betydligt mera
nedtonat mot förr. I Askersund kommer lucian med sina tärnor från någon kör och
sedan lottas den blivande lucian fram. Personligen tycker jag det är en mycket
bra utveckling. Traditionen med luciakortegen runt torget finns ju ändå kvar.
Luciauttagningen 1961. I mitten Håkan Persson.
Elisabeth Skarda från Mariedamm var lucia 1964.
Askersunds-Tidning och Lottakåren
arrangerade under många år luciafirande i Askersund. När sedan gamla A-T
försvann tog Allehanda och Lions över. I dag är tidningen borta ur bilden men
Lions har fortsatt. När jag började på tidningen för 30 år sedan var luciafirandet
en stor händelse. Jag var själv aldrig inblandad i själva uttagningen av
kandidater. Där gick gränsen för mej.
Däremot var som sagt tidningen inblandad, med presentation av kandidater
och röstsedlar. Folk fick sända in bilder på kandidater och sedan satt några
män-och ibland också någon kvinna –och plockat ut vilka som skulle få var med. Vid
några tillfällen hade vänner till mina döttrar sänt in bilder på tjejerna, som
uttagningskommittén sedan visade upp för mej. Omgående plockade jag bort
bilderna. Tänker er själva att någon av mina döttrar blivit lucia i Askersund? Fusk
naturligtvis eftersom jag jobbade på tidningen. Och jag kan berätta att de inte
blev särskilt ledsna över mitt agerande.
Kandidater med stor släkt
hade de största chanserna att väljas till lucia. Till att börja med var det
lösa röstsedlar som gällde, men det gick inte att ha det så. Vad jag har fått
berättat är att någon pojkvän som låg i lumpen tog med en bunt sedlar in till I
3 i Örebro och fick påskrivet av ett halvt kompani. Bör jag säga att
flickvännen blev lucia. För att få det hela mera rättvist ändrade man till att
det bara var kupongerna i tidningen som gällde.
Askersunds första lucia hette
Margareta Johansson och året var 1942. Hon var inte folkvald utan det var
kvinnorna i lottakåren som ordnade arrangemanget. Året efter klev
Askersunds-Tidning in i bilden och då blev det en folkvald lucia med röstning
och allt. Men det blev en knepig historia. Kathi Karlsson valdes till Lucia men
ett oblitt öde gjorde att hon fick tillbringa dagen som patient på sjukstugan.
A-T skrev att: ” till ersättare fick den purunga Solveig Kaufeldt från Hammar
hoppa in”.
IFK: bandysoaré 1955. Från vänster: Britt Damberg, Bertil Boo, Gunvor Häggblad och Arvid Swidèn.
IFK Askersund satsade också hårt på julfirandet
under 50-talet. Föreningen försökte också ta över det stora luciafirandet i
staden men det gick i stöpet. Det blev bråk mellan IFK och lottakåren. Lottakåren skulle inte arrangera firandet och
då ville IFK ta över. I sista minuten ångrade sig lottakåren och det var det
som orsakade bråket.
Istället höll IFK ”Bandysoaréer” i Hantverksföreningens
lokaler (nuvarande Folkets hus) för att få in pengar till bandyn. Det är
tillställningar jag minns med glädje. Inte minst för att IFK kunde locka dit
artister. 1955 var Bertil Boo, Laxås egen sångfågel Britt Damberg och
sångerskan Gunvor Häggblad där samtidigt. Britt Damberg var inte
så känd på den tiden, utan uppträdde mera lokalt. Tidningen uppgav att det
blev ett rekordnetto på 1 250 kronor. Redaktör Johannes Kjerrström var
konferencier. Askersunds-Tidning var inblandad även i IFK:s arrangemang.
Kan också nämna att
Föreningen Gamla Askersund gav ut en skrift för en del år sedan med bilder på
de som varit lucior i Askersund. Har
blivit uppmanad att göra en fortsättning. Har material hemma i bokhyllan, så när
inspirationen rinner till och jag får tiden att räcka till –jag är ju pensionär
-får jag göra en insats.
Om det är svårt att läsa gå till Word Prtess:ovedanielsson.se
Finns också på Word Press:ovedanielsson.se. Det går att få texten större där.
