Rutmönstret har hängt med i Askersund sedan 1600-talet.
Rutmönstrat
är inne just nu i Askersund. Och då handlar det inte om schack eller kläder utan om gator. Har på
senare år varit med på några
kommunala informationer där det pratas
mycket
om stadens rutmönster. Som man vill gå vidare med nu.
Sjötullsgatan är
ett helt färskt exempel på rutmönstertanken. Södra delen av Askersundsverken är riven, så att gatan kan dras
ända ner till vattnet om det
skulle vara så. Det har också
talats om några nya broar över
vattnet från staden till hotellsidan.
Broarna skulle då passa in i rutmönstret
från 1600-talet. Stöökagatan skulle i så fall förlängas över vattnet.
Sjötullsgatan efter rivningen av byggnader på tomten där Askersundsverken ligger.
Sjötullsgatan från Strandparken
Gamla kartor
och verkligheten är dock två
olika saker. Mycket på det gamla
kartorna blev aldrig verklighet, men det
är väl alltid bra med ambitioner. Men det är klart att de också måste
vara realistiska. Askersund är i dag
präglat av rutplanen från 1600-talet. Bron
över Alsensundet låg dock längre
norr ut, i höjd med gamla kyrkogården. Men
då fanns platsen för nuvarande Sundsbron redan inritad .
Men det där med rutmönster har inte alltid varit så
lätt. De nya stadsborna på
1600-talet brydde sig inte så mycket
kartor och rutmönster. De var minsann inga
älskare av rutmönstrade gator. För att rutplanen skulle kunna genomföras
krävdes att en del måste rivas. En del hus revs också men det byggdes
också nya. Ibland handlade det om rena sabotaget mot rutmönstret.
Landshövding Carl Bonde tröttnade på sabotagen och oredan
när stadens skulle byggas. I ett brev till de styrande anmärkte han på oredan
och bråken . Det var rutmönster som gällde
och inget annat. Ofta sägs
det i dag att det finns folk som är emot
alla nysatsningar i staden, men det
var inte annorlunda på 1600-talet
om man läser gamla skrifter.
Förändringar är svårt.
Trots att
det bara fanns 127 innevånare mantalsskrivan i Askersund 1657, så räckte befolkningen räckte till för att ställa till bråk. Då var inte
barn och folk utan pengar och ägodelar
inräknade i siffran. Däremot
fanns det noga antecknat hur många hästar, kor och får det fanns.
Dagens
politiker och tjänstemän
behöver nog inte vara rädda för landshövdingen lägger sig rutmönsterarbetet
som förr i tiden. Möjligen har
länsstyrelsen en del synpunkter där landshövdingen är chef. Men man kanske kan räkna med lite bråk och oreda kring vissa
beslut.
Och Sjötullsgatan har aldrig gått ner till sjö, på den sidan det är tänkt nu vad
jag vet. Men det kanske hade sina rutiga randiga skäl som det brukar heta. Rutmönstret var nog
också viktigast inne i själva stadskärnan. Sjötullsgatan låg
lite vid sidan om. På den tiden.
PS! Kommentera gärna . Det skulle vara intressant.
