Isupptagning var en
viktig sak vid den här årstiden förr i tiden. Mycket viktig för en del. Alla har väl hört Povels ”Varför
är där ingen is till punschen? Det hände sig på den goda tiden, den gamla goda
tiden då landet var en enda lycklig idyll.”
Men det var innan
kyl-och frysskåpens stora genombrott.
Lite var stans på sjöarna fanns det folk som sågade is med jättesågar.
Ett tungt arbete men ett måste för företag som fiskaffären, bryggeriet,
hotellet, mejeriet och för de flesta lantbruk. I det senare fallet var det viktigt
med is för att bland annat kunna kyla mjölken.
I Askersunds hamnområde var
isupptagningen en stor aktivitet. Vid Stapelängen nedanför landskyrkan fanns det
en isdös. Och det fanns också vid många andra ställen, som vid bryggeriet. Det
finns många historier om isupptagningen på Alsen. En historia som jag hört är en ilsken
arbetsgivare som kom ner till isen och såg att det fattades en av mannarna mitt
på blanka förmiddagen. Svaret från de övriga var att han var hemma och tvättade
sågspån ur ögonen. Det ledde till att arbetsgivaren vände på klacken och
försvann. Han insåg det meningslösa att argumentera mot sådana påståenden.
En isdös
byggdes med plankor runt om. Isen som sågats i 50-60 cm stora bitar packades
tätt så de frös ihop sedan.
Sågspån fylldes på cirka 25 cm
runt om och ovanpå. Det isolerade fullgott. Man hade alltid is för två år på
lager.
PS! Flera bilder finns på na.se -Nyheter-Askersund . Kolla gärna där
