Kvarnen i Askersund vid Norströmsgatan. Bilden är från 1972 . Samma år revs byggnaden.
Fram till i början av 70-talet dominerade den stora röda kvarnbyggnaden hamnområdet i Askersund. Den ståtliga
byggnaden var något av ett riktmärke. Men kvarnen slutade mala och byggnaden
revs för att ge plats för Sjöbodarna. Då hade kvarnen varit igång sedan 1908. Periodvis
fylldes hamnen av lantbrukare som vill ha sin spannmål malda. Ibland var det köer
in till kvarnen.
Vid nedläggningen arrenderade kvarnmästare Henry
Persson Askersunds kvarn. Han hade gjort det sedan 1964. Kvarnen stod
ursprungligen på Ängatorps gård norr om Askersund. Den hade uppförts 1888 men flyttades
1908 till Askersund. Läget var utmärkt vid den blomstrande hamnen och ett stickspår av den
smalspåriga järnvägen Askersund-Skyllberg-Lerbäck. Tåget gick bland annat med massavedstransporter och propps från Skyllbergsskogarna, som sedan
forslades vidare med båtar.
Oskar Hagle är ett namn som är intimt förknippad med
Askersunds kvarn. Han hade varit ägare till kvarnen sedan 1938. Hagle har varit
på kvarnen tidigare, men var några år vid Åmmebergs kvarn innan han kom
tillbaka som arrendator i Askersund, för att sedan bli ägare. Den tidigare
ägaren hade kommit på obestånd. Med sig till Askersund hade han Henry Persson.
Henry Persson och Oskar Hagle
Henry Persson på en bild från 1972.
Kvarnarbetarna gick i skift för hinna med . Det fanns
månader då man förmalde 30 000 kilo för brödsäd. Lantbrukarna skaffade sig
allt mer så kallade gröpkvarnar. En mindre typ av kvarn där man kunde sköta
malningen hemma på gården. Det slog hårt mot kvarnen i Askersund.
De senaste åren kvarnen var igång var det själva
affärsrörelsen som dominerade. Försäljning av gödning och utsäde, samt inköp av
spannmål som torkades och såldes vidare omald.
Efter 40 år i
branschen tyckte kvarnmästare Henry Persson att det skulle bli skönt att sluta. Tunga säckar att lossa eller
lasta och att bära i trappor hade satt sina spår i kroppen. Kvarnen saknade nämligen
transportband för gödningssäckar.
När kvarnen skulle rivas var det en del som
protesterade. Många ville ha kvar den ståtliga byggnaden med den markanta
silhuetten vid Norströmsgatan och Hamnen. Men det är
inte alltid man får som man vill.
