Förre kyrkoherden i Askersund, Bengt Eriksson, har alltid varit intresserad av båtar och sjölivet.
Förre kyrkoherden i Askersund, Bengt Eriksson, har skrivit en mycket intressant uppsats om hamnen och sjöfarten i norra Vättern från förr och i dag. Uppsatsen har han döpt till ”Den lilla insjöstaden Askersund”.
Familjen Eriksson har varit bosatt i Askersund sedan 1970. De har tillhört gruppen småbåtsägare , som på 1970-talet bestod av ett mindre antal familjer , men som sedan vuxit till flera hundra.
-En del av innehållet i min uppsats är händelser som jag själv kommer ihåg, sådant som berättas av andra och sådant jag hämtat ur den redovisade litteraturen. Jag har också gjort källstudier i Hamnkontorets arkivalier i rådhusets källare. Jag har också gjort intervjuer som finns med i uppsatsen. Klart att en eller annan uppgift i tabellerna kan vara diskutabel, men jag menar att uppgifterna i övrigt till allra största delen är korrekta och trovärdiga, upplyser Bengt Eriksson, i inledningen på uppsatsen.
Flera av uppgifterna som Bengt Eriksson tagit fram har aldrig varit publicerade förut. Bland annat utdragen ur Hamnkontorets handlingar. Där finns mycket av intresse att hämta. Bengt Eriksson berättar att det finns ännu mycket mera att hämta ur Hamnkontorets gamla handlingar.
-Arbetet har varit kolossalt stimulerande och studiebesöken tillsammans med seminarierna har varit mycket berikande, konstaterar Bengt Eriksson, nöjt.
Askersunds hamn i början på 50-talet
I sin uppsats berättar Bengt Eriksson om att det inte var helt lätt att bygga en stenkaj som komplement till ”stadens brygga”. Köpmännen hade byggt egna sjöbodar med en egen brygga för ankommande och avgående fartyg. Men när sjöfarten ökade in till Askersund behövdes en ny kaj. Köpmännen var inte alls intresserade av att släppa både sjöbodar och tomtmark till en ny kaj. Men det löste sig till slut, men det kostade stora pengar. Hamnstyrelsen fick låna upp 6 000 kronor för att kunna lösa ut två sjöbodsägare. Summan motsvarar i dag cirka 300 000 kronor.
Från en godshanteringslista från 1852 kan man läsa att det var stor tillverkning av brännvin i Läggesta strax norr om Askersund . Och i de trakterna är jag uppväxt i. Och farsan som var helnykterist…Totalt skeppades det ut 53 884 liter brännvin från Askersund, som framställts i Läggesta.
Intervjuerna har gjorts med Mårten Eriksson , tidigare sjöingenjör, och med Bernt Strömberg, som jobbade några säsonger på gruvbolagets malmbåtar, ”Ville-båtarna”. Bernt berättar om sitt liv ombord. Det var hårt jobb, men det fanns också glädjeämnen. Man har ju hört tals om sjömän som hade en flicka i varje hamn. I Bernts fall var det tvärtom. Bernt berättar att det istället brukade hoppa ombord två tjejer i Törboda, som sedan följde med båten en bit upp på Göta Kanal, för att sedan hoppa av i Hajstorp. Det var ingen som sa något om det minns Bernt.
Bernt Strömberg, Åmmeberg är intervjuad i Bengt Erikssons uppstas. Här är Bernt ombord på en Ville-båt.
Jag har bara nämnt en lite del i Bengts Erikssons intressanta uppsats. Nu frågar säkert många hur man ska få tag på uppsatsen. Mitt förslag är att kontakt Bengt Eriksson direkt.
PS! Kommentera gärna. Det skulle var trevligt
Jag seglade sommaren 1959 ombord i m/f Småland av Motala. Skeppare och tillika ägare var Oskar Hellberg. Hans hustru var kocka och så hade vi en bästeman, som jag inte kommer ihåg namnetpå. Vi var tre jungmän dessutom. Vi gick med skrot från Motala verkstad och lossade över till stora fartyg i Göteborg. Vår båt låg tio meter under fartyget vi lossade till, vi låg långsides till dem, och uppe på deras däck stod två matroser och den ene skrek till oss: Ska vi spötta i skörsten på er era jävlar så ni sjonker! För övrigt så gick vi till Porsgrunn på Heröja i Norge och lastade kalksalpeter för Vätternhamnar. Sedan väntade lumpen och efter det tio år i utefart, men det är en annan historia.
MVH Seved Jansson
Glömde att skriva att Bernt Strömberg befinner sig ombord på Vielle Montagne II
Kul att fler (med mer tid) för källforskning intresserar sig.
Skutan är Eken av Kållandsö byggd 1939 på Sjötorpsvarv och skepparen vid winchen heter Karl Berggren .
Lasten som lossas är Kalksalpeter och jag tror mer på mitten alt sent 60 tal.
Men det går väl att kolla mot hamnjournalerna.