Inplantering av 5 000 gösyngel 1983. Gunnar ”Skräddarn” Pettersson var en av de som deltog.

”Skräddarn” och dåvarande ordföranden i Fiskevårdsföreningen Bertil Carlsson, övervakar det hela.

Varje år bjuder Vätternvårdsförbundet in till träffar om angelägna frågor som rör sjön. Träffarna hålls på olika platser runt sjön. I år är det Askersunds tur. Den 1 november i Sjöängsskolans aula. Träffarna handlar om allt från fisk till Försvarsmaktens övningsskjutningar över Vättern. Vad det nu ska vara bra för? Askersunds fiskevårdsförening jobbar nu också med en almanacka som ska visa vad som hänt under åren som föreningen funnits. Och vad som hänt i och runt Alsen som är en vik av Vättern. Föreningen bildades redan 1934.

Själv är jag uppväxt några meter från en sjö, Gårdsjön, för att nu få en bra övergång till det jag tänkte berätta om. Vissa vårar var det bara en meter från vattnet. Men det fanns fisk där. Och de som bodde runt sjön tyckte att den bästa fisken som fanns att uppbringa på marknaden

Som ung bodde jag ganska när sjön som synes.

Issågning var vanligt på Gårdsjön när jag växte upp. Ofta på det platser som vi skottat för en bandybana. Det var inte kul.

Måste erkänna att jag aldrig varit intresserad av fiske. Det är få gånger i mitt liv som jag hållit ett metspö. Kanske det är en störning? Alla som fiskar tycker det är jätteroligt och kan göra nästan vad som helst för att komma till sjön en stund. Lite har jag avundas dessa när de pratat om fisket och fångsterna. Fiskare måste ha tålamod och det har aldrig varit min starka gren. Kanske en störning från tidningsjobbet där allt skulle gå snabbt. Men min bror tyckte om att fiska och själv gillar jag stek sill, som ett litet försvar. Även om det inte gick att fiska just sill i min barndoms sjö.

Däremot deltog jag kräftfisket några gånger när det var dags. Men det var lite annat än vanligt fiske. På den tiden fanns det flodkräftor i sjön där jag bodde. Det var också mycket bråk om vem som skulle få fiska och inte fiska. Själv resonerat jag som så att det nog fanns en kräfta till alla som önskade. Farsan Sven fiskade heller aldrig. Han hade fullt upp med att mata alla djur som rörde på sjön och runt huset. Från att koka gröt till änderna varje morgon till att ligga på bryggan och mata svanarna. Minns att han fick erbjudande en gång om en andstek, som gjorde att han höll på att bryta ihop. Det kanske var en av änderna som han hade matat med gröt. Sådant har satt sina spår. Lägger med lite bildbevis.

Trots att jag inte är någon fiskare har jag fått min beskärda del av fiskandet i mitt jobb som journalist. Många gånger var jag med om utplanteringar och provfiske i Alsen. Kan referera till många trevliga möten med folk från Fiskevårdsföreningen som verkligen har kämpat för att hålla fiskbeståndet uppe. För att inte tala om satsningen på signalkräftor.

1983 var jag med när Gunnar ”Skräddarn” Pettersson och Bertil Carlsson, planterade in 5 000 nya gösyngel. Föreningen hade gjort inplanteringar under många år. Alla år fanns det dock inte gösyngel at köpa. 10 000 kronor kostade inplanteringen 1983. Mycket pengar på den tiden. Gunnar och Bertil menade att fisketrycket var hårt i Alsen , så det behövdes verkligen göras inplanteringar. Och bara tio procent av de inplanterade ynglen klarade sig fick jag berättat för mej.

Redan på 30-talet började gösinplanteringen i Alsen. Sedan tog det väldigt lång tid inan det hände något. Först i början av 50-talet började gösen nappa på allvar. Det var främst på dragfiske runt Borgmästareholmen. I slutet av 60-talet hade också Fiskevårdsföreningen börjat plantera in signalkräftor. 1983 hade man inte fångat några kräftor efter inplanteringen, men Bertil och Gunnar, visste att det fanns kräftor som var födda i sjön. Några hade fastnat i fiskenäten. Bertil och Gunnar hade förhoppningen att det skulle bli samma utveckling för signalkräftorna som det hade blivit för gösen. Och de fick rätt.

Gösen trivs bäst i sommarvarma och näringsrika sjöar. Vid tillfället som jag berättar om saknades gösen helt ute i Vätterns klara vatten. Vet inte hur det är i dag…

Kan väl också nämna att det fanns en ”riktig” fiskaffär i Askersund, en gång i tiden. Arvidssons Fisk vid Väderkvarnsgatan. Men den tiden är nu förbi. Färska fisken finns numera inne i de vanliga livsmedelsbutikerna.

Arvidssons Fiskaffär

Några av bilderna har komit från Leif Linus Larssons stora bildsamling. Grannar som vi är.

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt