Prins Bertil och hans Lilian vid Medevi brunns 300-årsjubileum 1978. Det var kungen som skulle komma men han blev förhindrad.
Medevi brunn
Som gammal journalist har jag den här gången ägnat mej åt lite källforskning på bloggen. Och då handlar det om riktiga källor.
Normalt brukar det vara så att dåliga kommunikationer brukar knäcka olika verksamheter på ett eller annat sätt. När det gällde hälsokällan vid Gärdshyttan, var dåliga förbindelser istället ett verkligt plus. När det blev lättare att ta sig till Medevi brunn några mil bort, föll Gärdshyttekällan i glömska. Trots att källans vatten ansågs mycket hälsobringande. Det var festligare vid Medevi. Många tog sig till den brunnen med segelskutor, särskilt då till midsommar.
Gärdshyttan
År 1895 hade folk i stort druckit färdigt vid Gärdshyttan. Några av de gamla fortsatte ytterligare några år, men det var ingen rusning till hälsovattnet längre. Nu var det Medevi som gällde.
En gammal hemmansägare i Hammar har berättat just om hälsokällor i hans hemtrakter. Han ägde gården Ängarna i Lunna. Även där fanns det en källa som folk besökte för att få sig några klunkar starkt järnhaltigt vatten. Många hade också med en kruka för att ta med sig vatten hem. Det fans bänkar vid källan att sitta på, så folk kunde i lugn och ro sitta och dricka vattnet.
Källan vid Gärdshyttan hade ett starkt flöde av järnhaltigt vatten som lockade många människor. Bredvid källan fanns bänkar för de drickandes bekvämlighet. Under varma sommardagar samlades mycket folk där för att dricka vatten, diskutera och ha det allmänt trevligt. Markägaren hade också satt ned stolpar i marken med slanor, där folk kunde binda sina hästar. Allt var genomtänkt.
På Fröshyttans mark fanns också en gammal bykälla. Gamla har berättat att byns och ortens ungdomar brukade samlas där på midsommarafton. En fiolspelare fanns redan i byn och han liksom alla andra kom också till midsommarfirandet vid källan. Bondmororna bjöd på förtäring, men de fodrade också en motprestation. Att de blev uppbjudna till första dansen runt källan. De som dansade och roade sig drack vid sidan av andra drycker även av källans vatten. Men även källan vid Fröshyttan förlorade sin dragningskraft. En gammal vital man fortsatte att gå till källan dagligen med spänstiga steg. Alla var ense om att det var vattnet som höll honom ung.
Även på Nyhyttans mark , ovanför Nyhyttans banvaktsstuga, på norra sidan om järnvägen Zinkgruvan-Åmmeberg, fanns en välbesökt källa med ett kraftigt flöde. Vattnet var järnhaltigt och enligt alla på den tiden mycket hälsobringande.
Förmodligen finns det väl inga spår av de gamla källorna kvar. Men det kanske är värt att leta på någon om man skulle börja känna sig lite kraslig. Gick det förr med hälsobringande vatten ska det väl gå nu också….
PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt
Källan intill Mobergs riva banvaktarstuga på Nyhyttans marker finns kvar med cementkamrar och allt. Vid de riva torpen Rosendal och Nyhyttebacken finns en järnhaltig källa intill vägen. Den sinade aldrig och det var viktig information eftersom Nyhyttan hade ont om vatten innan djupborrningen på 1980-talet.
Annars är det Ruben Carlsson i Falla som upptecknat de många källorna i Lerbäcks socken, tex Mamsell Alrots källa i Ladäng. När j frågade Ruben varifrån den fått sitt namn trodde han det var från alla alrötter intill Skyllbergsån. Gunnar Skyrman i Forsa han sa apropå att det fanns så få hälsokällor i Hammar och så många i Lerbäck, att Lerbäck var tillräckligt långt från Medevi. Hammar låg för nära.
Har nere finns det oxa en massa kallor och beroende pa vad du har for krampor valjer du din kurort. Men aven om man inte ar sjuk ar det ratt skont att ligga i en pool med jattevarmt kallvatten, aven om det ibland kan vara i saltaste laget! I Frankrike ar det i alla fall jattepopulart att tillbringa nagre veckor pa en kurort och nastan gratis dessutom, om din lakare skriver att det skulle vara bra for din rygg, t.ex! Det ar inte sa konstigt att var sjukkassa gar i konkurs!