Vi den här tiden på året översvämmas media av olika
årskrönikor. Ofta är det helsidor i tidningarna och timslånga program på tv och
i radio. Personligen tycker jag det är
tjatigt. Jag vill istället ha nyheter, uppföljningar, satsningar och trevliga
reportage. Har som journalist själv
hållit på att leta klipp och bilder till årskrönikor så jag vet. Tyckte inte
det var roligt.
Hade alltid svårt att minnas när olika viktiga
händelser inträffade. Var det i år eller förra året? Någon tycket att jag skulle skriva min
personliga årskrönika efter min kritiken mot krönikor. Varför inte? En
utmaning, men inte särskilt upphetsande. Det har rullat på som vanligt men jag
kan ändå göra ett försök. Börjar bakifrån.
Avslutade året med att äta en god biff och en kall
pilsner. Det får nog bli en tradition. Jag blev också ”gammelfarfar”. Sug på det! Ett av barnbarnen fick en dotter.
Köpte också ett par nya skor med tjock sula för 399
kronor på hösten. Mina tunna lädersulor fuktade igenom. Numera går jag helt
torrskodd. På hösten åkte jag ut och mustade en massa äpplen hos en trevlig man
i Svinnersta.
Den varma sommaren gjorde också att jag grillade en
gång på en liten rund gul grill som jag fick av grannen. Nu är det kyckling som
gäller vid de flesta grillar. Min special Hot Dogs har hamnat i bakvattnet har
jag upptäckt. Lite tråkig utveckling.
Badade också
massor av gånger ute vid Borgmästareholmen. IFK:s gamla festplats. Tycker om
att bada uppväxt vid strandkanten av Gårdsjön som jag är. Provsmakade också
nystartade Askersunds bryggeris lättöl. Den hade en mycket trevlig smak som
tv-kockarna brukar säga.
Sedan har jag varit på lokalfotboll ett antal gånger.
Har också besökt bioföreställningar och biblioteket vid Sjöängen ett antal
gånger. Lyfter på kepsen för politiker som vågade satsa på ett sådant bygge.
Under året har jag också skrivit en massa krönikor och bloggar. Trodde det var
slut med det när jag slutade på tidningen. Vännen Leif Linus och jag har
också varit ute och visat bilder
och film.
Har också varit och fikat med trevliga vänner som
Anna, Irmeli, Madeleine , Håkan och Per, på Tutingen vid torget. Trevligt att
få fikaförslag från personer man verkligen vill prata med.
Det får räcka med här. Minns inte riktig vad som hände
i början på året. Det här var min första och sista personliga årskrönika kan
jag lova. När jag hade skrivit undrade jag vem som var intresserad av mitt
privatliv. Men nu är det skrivit och jag tar chansen om någon vill läsa….
