Polisen i Askersund är på väg
in i nya lokaler i servicehuset Linden. Tidigare fanns där Sydnärkes
byggförvaltning. Polisskyltarna har kommit upp på huset men ännu finns inga poliser
där. Ett polisgarage har också byggts i gamla hotellparken.
Det lyser i servichuset ditt polisen ska flytta.
Vid något tillfälle var det
diskussioner om att polisen skulle flytta tillbaka till Rådhuset från nuvarande
stationen vid Väderkvarnsgatan. Poliserna var inte så intresserad av att flytta
tillbaka till Rådhuset. Det var nog mera
tjänsteman och politiker som ville ha till stånd en samordning. Förmodligen
handlade det om besparingar också.
Polisen fanns förr i Rådhuset-i bakgrunden 
Verner Karlsson var en profil inom poliskåren i Askersund 
Lennart Skeppstedt dirigerar
Lite äldre askersundare
kommer säkert ihåg gamla polisstationen i Rådhuset. Ingången var från
Stöökagatan, med fönster ut mot torget. Precis som. nu. Skillnaden är bara att nu har kommunalrådet
och kommunchefen tagit hand om rummen. Det gällde att ha överblick över staden.
Om det hände något kunde man snabbt gripa in. På bottenvåningen finns det
fortfarande spår efter gamla polisstationen.
Bildsköne Bengtsson
En händelse som följt polisen
i Askersund genom åren är när dynamitarden
Harald ”Bildsköne” Bengtsson härjade i trakten med sin kumpan
”Tatuerade” Johansson. Faktum är att det var stadsfiskal Johan Fredrik Löndborg
i Askersund, som gav honom smeknamnet. Det har skrivits mycket om ”Bildsköne”
Bengtsson, men jag har läst mer om vad som hände just i Askersund. I Askersund började allt en söndag i augusti
i mitten på 20-talet. Charmören och dynamitarden Bengtsson var verkligen på
gång.
Mitt på dagen bröt sig en
tjuv in i Lokrantz målerifirma vid Stora
Bergsgatan. Lokrantz var borta, så den objudne gästen kunde härja fritt. Bytet
blev dock bara 25 kronor. Polisen i Askersund arbetade snabbt och effektivt.
Redan dagen efter inbrottet satt den skyldige i förhör hos landsfiskal
Löndborg. Men det fanns inga bevis och den gripne släpptes. Så kom man
underfund med att det var en av landets farligaste dynamitarder man haft i
förhör, ”Bildsköne” Bengtsson. Han var då i 30-årsåldern, elegant, trevlig och
försynt. Stadsfiskal Löndborg blev utskrattad i Sverige för sin miss.
När polisen grep honom efter inbrottet
hos Lokrantz, berodde det på en
polismans uppmärksamhet. Han hade sett en man med lättviktsmotorcykel utanför
bensinmacken vid dåvarande Strandmans Kemikalieaffär. Polisen drog sig till
minnes att en man med trälåda på sin motorcykel varit efterlyst under sommaren.
Och han tyckte sig känna igen den mystiske främlingen. Nu anhölls ”Den
Bildsköne” utan vidare. Han förnekade all kännedom om inbrottet vid Lokrantz. Han
uppgav sig heta Oskar Vilhelm Johansson, bosatt i Ljungby. Efter en flyktig
kontroll ansåg stadsfiskal Löndborg att det inte fanns någon anledning att
hålla kvar honom i arresten. Stadsfiskalen
blev lite imponerad av mannen. Han uppträde belevat, var snyggt klädd och var artig. Något som Löndborg föll
pladask för. Inte nog med att han släppte den efterlyste ”Bildsköne” Bengtsson.
Ur egen kassa gav han honom också 5 kronor för att han inte skulle behöva gå
brandvakt eller sova i någon lada.
Bengtsson hade varit i stan
några dagar och bland annat gästade Sundsgården och en del andra matställen i
stan. Och då hade han egna pengar….
Pengarna från Löndborg
använde Bengtsson till logi på fröknarna Erikssons pensionat vid
Väderkvarnsgatan. Det kostade 2:50. Bengtsson skulle ha inställt sig på polisstationen
på tisdagsmorgonen, men han kom aldrig. Men ha lämnade kvar motorcykeln och 278
kronor. Vid Stjernsund fann polisen under en gran en samling prylar, som
tillhörde Bengtsson. Vid här laget visste man med säkerhet att det var
”Bildsköne” Bengtsson man hade haft i arrest men släppt!
Bengtsson greps senare på ett
kafé i Ängelholm. Han försökte springa ifrån konstapeln, men var inte nog
snabb. Hos allmänheten uppfattades han som en modern Robin Hood. Stal från de rika
och gav till fattiga. Och lite behöll han själv. Bengtsson återvände till Askersund
i sällskap med ett antal poliser. Inget fick hända den här gången. När
”Middagsexpressen” tuffade in på järnvägsstationen i Askersund väntade stora
människoskaror. Ryktet att han skulle komma för att dömas för inbrottet vid
Lokrantz hade spritt sig. Bengtsson
fördes med handbojor via Sundsbrogatan upp till torget. Gatan var knatat med
nyfikna askersundare.
På polisstation började det
snart strömma in blommor från många damer i Askersund. I Bengtsson såg man en filmhjälte. Polisman
Axel Molin vägrade att ta emot blommorna till damernas förtret. Han var
innerligt trött på ”blomtjafset”. Rådhusrätten i Askersund kunde inte fälla
Bengtsson. Man saknade bevis. Och Bengtsson nekade. Efter frigivningen 1945
bosatte sig ”Den bildsköne” i Markaryd där han öppnade et skrädderi. Han blev
ortens stora turistattraktion. Under en period försvann han till Göteborg där
han bodde i ett tält. Men han återvände till allas glädje på orten. Han var
nämligen en mycket skicklig hantverkare
En del av bilderna kommer som
vanligt från Leif Linus Larssons stora samling
PS! Flera bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg
