Min lilla julkyrka har äntligen fått ett kors på
tornet. Av tändstickor. Det ser riktigt bra ut. Målade korset med en gul
vattenfärg. Det här kräver förstås en förklaring.
Farsan Sven tillverkade julkyrkor på löpande band
under december månad. Han var en mångsysslare när det gällde konsthantverk.
Många askersundarna köpte. Säkert har många farsans kyrkor kvar. Han gjorde två
olika modeller. Men jag har aldrig haft någon själv. Det blev inga över och i
min ungdom så var intresset för hans kyrkor mycket begränsat.
För något år sedan gick jag förbi Röda Korsets
skyltfönster vid Sundsbrogatan i Askersund och fick se en av farsans kyrkor ute
på försäljning. Ingen visste vem tillverkaren var men jag kunde berätta. Och
jag köpte också kyrkan. Men det fanns ett problem. Den saknade det
obligatoriska korset på tornet.
Första året körde jag utan kors. Tyckte det inte
spelade någon roll, även om det gnagde lite grann när jag tände kyrkan om
kvällarna. Men i år har jag hittat lösningen med hjälp av brorsan, keramikern
Karlherbert, som hade haft samma problem med korset. Hälsade på honom
häromdagen. Två korslagda tändstickor rådde bot på problemet . Till skillnad
från mej har han haft sin kyrka länge. Han kanske köpte nog sin kyrka direkt av
farsan.
Farsan Sven var en mångsysslare när det gällde hantverk
Många kanske tycker det här är en helt ointressant
upplysning om farsans kyrka. Men jag har ju möjlighet att skriva bloggar om
allt som fastnar i huvudet just för tillfället. Farsans kyrka är en sådan.
Efter julen återstår dock ett problem. Hur förvaras kyrkorna med kors utan att
det ramlar av, som på min? Men lösningen är förstås tändstickor om olyckan är
framme. Man lär så länge man lever
brukar det heta.
