Punschen flödade i Askersunds Stadskällare en gång i
tiden. Borgarna dansade kadrilj och polkett i glada vänners lag. Stadskällaren
vid Sundsbrogatan var stadens stora nöjestempel. Det gamla huset rymde vid
slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet Stadskällaren. Det är samma hus som tandläkare Baecklund finns i
dag. Men huset är ombyggt från den tiden då borgarna festade om i byggnaden. I
dag finns inget som vittnar om det gamla nöjestemplet.

Huset vid Sundsbrogatan där Stadskällaren var inrymd. Bilden är från 1967.Samma hus i dag

Men det fanns
ändå problem mitt i glädjen. Konkurrens från
Apoteket tyngde. Apotekare Mathias Möller tjänade en förmögenhet att sälja så
kallade ”tutingar” till törstiga ortsbor. Det är samma fastighet vid torget där
”Tutingen” driver sin servering i dag. Men nu är det mest kaffe och veckans
bulle som gäller.

Möllers aptekshus vid torget som senare hamnade på frimärke. I dag finns Tutingens servering där.

Möllers försäljning blev en nagel i ögat på stadens
krögare, men stadsborna tycket att det var både trevligt och bekvämt att dricka
sin ”toddy” hos apotekaren. Men det fanns ingen respekt för hans blandningar.
Och vad gjorde det. Det var procenten man ville åt.

Efter Möllers död gick krögarna på nytt till storms
mot apotekets sprithantering. I en stämningsansökan ansåg krögarna att det var
fel att låta en enkel apotekare servera ”tutingar”.

I societetssalongen trådde dansen. Man spelade högt
om ära och gunst. Livet levdes som det anstod en burgen klass. I trädgårdsparkens planteringar och på
Sundsbrogatan trängdes allmogen för att få en skymt av härligheten. Ibland
blandade sig Werner von Heidenstams mor med flickorna från Askersund. Enligt
tidningsnotiser lär hon ha haft en av de elegantaste krinoliner man skådat i
Askersund.

En skribent som jag läst konstaterade att
människorna var klädda med smak och att ungherrarna verkade vara riktiga
sprätthökar eller lejon med hår à la Simson. Och man lekte blindbock. Men
enligt skribenten var det onödigt eftersom salongen var så dåligt upplyst, att
det i alla fall var omöjligt att känna igen sin granne. Och det ledde ofta till
bråk eftersom man inte såg vilka damer man bjöd upp. Det kunde bli ”fel dam”.

Soaré i societetssalongen när det begav sig.Bild från Leif Linus bildsamling.

Två bergsprängare blåste klarinett och en basfiol
kompade. Blåsarna från kalkbrottet var duktiga och kunde klara även de
krångligaste polketter. 1859 hölls avskedsfest för stadens rektor Gustav
Ramström. Den hölls delvis i
Stadskällarens trädgård, där det skålades flitigt.

Sundblad och Sundstedt hette ett par av
Stadskällarens krögare. Sundblad sålde senare huset till sin hovmästare Johan
Gustav Sundstedt. Omkring 1860 upphörde Sundstedt med hotellrörelsen. Och då
var det också slut med nöjeslivet i fastigheten. Sedan byggdes i den
tillhörande trädgården Smålandsbanken (i dag Jajjas foto) år 1898,
sparbankshuset 1910, samt Stadshotellet dit krogrörelsen flyttade. I
Stadshotellet vid Lilla Bersgatan residerade källarmästare C.G .Gellerstedt.

Fastigheten vid Sundsbrogatan var vid den här tiden
ett av de ståtligaste privathusen i Askersund. Troligen byggd 1781. På nedre
botten låg Stadskällaren, medan den övre våningen kallades societetssalongen .
Det fanns också en pampig vinkällare.